Skogsbränslets metoder, sortiment och kostnader 2013

Resultat

I Figur 1 framgår hur ersättningen till skogsägaren samt kostnaderna fritt bilväg och fritt slutkund varierat under de år som data om skogsbränsleverksamheten samlats in. Efter att ha nått en topp 2011 har kostnaderna minskat något, främst då ersättningen till skogsägarna sjunkit.

Figur 1. Skogsbränslets kostnadsutveckling 2009 – 2013.

Skogsbränslets delkostnader

2013 års svar omfattade 11,9 Mm3s, fördelade på 53 % grot, 33 % bränsleved och 12 % klena träd från gallring. Stubbarna svarade för endast 2 % av volymen. I förhållande till förra året ökade bränsleveden sin andel på bekostnad av de övriga sortimenten.
Bränsleproducenternas totalkostnad var enligt enkäten 175 kr/m3s. Kostnaden var något högre för stubbar och klena träd, samt lägre för bränsleved och grot.

Tabell 1. Uppgivna kostnader för olika sortiment 2013. Observera att ersättningen till markägaren tagits upp som en kostnad för bränsleproduktionen.

I Tabell 1 presenteras även kostnad fritt bilväg och kostnad fritt slutkund för 2012. Under 2013 ökade kostnaden fritt slutkund för grot, klena träd och stubbar medan bränslevedens kostnader minskade. Gemensamt tycks vara att ersättningen till markägaren minskat.

Metodandelar

Metodandelarna för 2013 var ungefär desamma som 2012, dvs. 82 % skördaraggregat vid avverkning av klenträd och 37 % lastbil som bärare av flisare.

Den dominerande sönderdelningsmetoden är fortfarande flisning (96 %). Vad gäller groten görs sönderdelningen till övervägande del i skogen (91 %). Det sönderdelade materialet vidaretransporteras sedan huvudsakligen med lastbil (96 %).