Skogforsk gräver djupare i diken

Kunskapen om tillväxteffekter av dikesrensning är begränsad. Ett överskott av vatten i marken kan hämma tillväxten hos skogsträd. Det finns många studier som påvisat ökad trädtillväxt efter nydikning, både på torvmark och mineraljord, men inga sådana studier av dikesrensning har gjorts i Sverige.

Nu startar Skogforsk en studie med syftet att öka kunskapen om hur dikesrensning påverkar tillväxten i etablerad tall- och granskog. Eftersom tillväxteffekten tycks vara beroende av dikenas funktion, men även klimat-, ståndorts- och beståndsfaktorer är det viktigt att ett stort antal objekt undersöks. Målet är att ta fram kunskap om hur man väljer ut lämpliga bestånd för dikesrensning. Det kan bidra till att minimera antalet rensningar och därigenom även minska eventuella oönskade miljöeffekter i form av närings- och sedimenttransport till angränsande vatten.

Om studien

Tillväxten före och efter utförd rensning i dikesrensade bestånd ska utvärderas. Borrkärnor tas från trädens stammar och årsringarnas bredd (tillväxten) mäts. Detta görs på provytor på olika långa avstånd från ett rensat dike i skogsbestånd där man vet vilket år resning gjorts. Grundvattennivån registreras också på provytorna för att kunna relatera den uppmätta tillväxten till vattennivån. Fältarbetet ska utföras under 2015 och 2016.

Svenska skogsdiken kan behöva rensas

I Sverige har ungefär 1,5–2,0 miljoner hektar skogsmark dikats. Omfattande dikning gjordes under 1920- och 1930-talen, liksom under 1970- och 1980-talen. Tiden sedan dikning verkar vara viktig enligt finska studier. Efter 25–30 år är sannolikheten hög för att ett dike ska ha dålig funktion och mycket hög efter 50 år. En annan finsk studie har visat på minskad diametertillväxt 15–20 år efter dikning på grund av försämrade diken. Detta talar för att många diken i Sverige idag kan ha behov av rensning.

En viktig fråga är när beståndet självt kan ge tillräcklig dränering genom att mycket regn fastnar i trädkronan och avdunstar samt att markvatten tas upp av rötterna och transpireras. En hypotes som testas i vår studie, baserad på finska undersökningar, är att dikesrensning ger en tillväxteffekt om virkesförråd understiger 150 kubikmeter per hektar vid tidpunkten för åtgärden, men uteblir om virkesförrådet överstiger 150 kubik per hektar. Det talar för att behovet av dikesrensning är störst i början av ett skogsbestånds omloppstid, framför allt i samband med föryngring efter föryngringsavverkning.

Vi behöver försöksmark!

Har du diken vi kan studera? Objekten ska uppfylla följande krav:

• Det ska finnas ett dike som har dikesrensats för cirka tio år sedan. Något kortare period kan accepteras på bördig mark.
• Vinkelrät från diket ska det vara möjligt att lägga ut provytor längs en sträcka (transekt) som är minst 60 meter. Längs sträckan ska bestånds- och markförhållanden vara likartade.
• Målsättningen är tre transekter per objekt.
• Skogsbeståndet ska vara barrdominerat (tall och/eller gran).
• Gödsling får inte ha utförts i beståndet.

Har du objekt, kontakta Ulf Sikström eller Folke Pettersson.