apse

I rundringningen på temat ”Status APSE 2012” kom turen till Roland Larsson, universitetsadjunkt i skogsteknik på Skinnskatteberg och ansvarig för Skogsmästarskolans 10-veckorskurs för tredjeårsstudenter, Skoglig driftsledning. Detta är tredje året som utbildning i och om APSE ingår i kursen.  

- Berätta mer, hur undervisas skogsmästare i APSE idag?

- På de obligatoriska kurserna (de två första åren) berörs översiktligt att ABSE och APSE finns, vad de är och hur de används. 
På den valbara kursen Skoglig driftsledning tittar vi först på löne- och betalningsformer, prestationsprognoser, kalkylteknik etc. I ett senare skede hjälper Skogforsk oss att ge ett intensivt kursavsnitt på cirka en vecka som vi kallar Inköpsskolan.  Det innehåller entreprenörsskap, avtalsjuridik, upphandlingsteori m.m., allt knutet till ABSE och APSE. Avslutningsvis genomför vi gruppövningar där studenterna skapar egna cases där de, i roller som både upphandlare och entreprenörer, genomgår alla moment från uppdragsbeskrivning till förhandling och kontrakt.

- Hur kommer det sig att Du valt detta kursinnehåll och upplägg?

- När ABSE-avtalet slöts insåg vi vikten av att våra studenter har en god kompetens inom området. Vi genomförde redan i januari 2010 en utbildning i APSE, omfattande en dag med Skogforsk och en dag ”i egen regi”. Vi har sedan utökat avsnittet och körde i fjol mycket framgångsrikt upplägget med Inköpsskolan. 

- Är det några moment som det blir extra bra/viktiga diskussioner kring?

- Egentligen är det nog inte enskilda moment som är viktigast, utan helheten där studenten ser kedjan från företagande och upphandling, kopplingarna till teknik, operativ planering, handelsrätt etc. fram till ett kontrakt som, i bästa fall, återspeglar en modern, utvecklingsdrivande affärsrelation. 

- Vad får du i övrigt för reaktioner hos studenterna? Något specifikt i som eleverna upplever som svårt eller som underlättande? 

-  Generellt sett är detta ett av de mer uppskattade inslagen i utbildningen. Den möjliga komplexiteten i materialet kan först verka avskräckande för några, men när man börjar använda verktygen med exempel och textförslag och förstår systematiken blir intrycket positivt och de flesta känner sig väl förberedda för att, inför sin första anställning, åtminstone medverka i kvalificerad tjänsteupphandling.  

- Vad tycker du själv om APSE och ABSE09?

- Jag tror faktiskt att det är avgörande för skogsbrukets framtid att de som producerar, köper och säljer tekniska tjänster samverkar på ett mer utvecklat, ”juste” och affärsmässigt sätt än vad som ibland varit vanligt. ABSE kan då vara ett bra ramverk och APSE en god verktygslåda. Att vi utbildare därigenom fått en bra delstruktur i våra upplägg är ingen dålig bonus! 

- Hur såg det ut tidigare? När började moderna inköps- och entreprenadfrågor dyka upp i undervisningen?

-  Efter stormen Gudrun och i samband med Södras och Mellanskogs första anbudsupphandlingar anade vi att kartan kanske var på väg att ritas om, och redan 2006 använde vi delar av Mellanskogs upphandling som ett case i utbildningen. Vi gjorde det dock med viss osäkerhet inför framtiden – ”detta kanske blir något – eller inte?”. I och med ABSE-avtalet fick vi kvittot på att vi tänkt rätt och har nu ett nytt viktigt inslag i utbildningen.

- Kan Du se att APSE och ABSE 09 bidrar till branschens vidare utveckling? Varför eller varför inte?

- Mycket av det som vi i dag ser som viktiga problem, eller rent av ödesfrågor, för branschen (mark- och vattenproblem, klimatfrågan, rekrytering av både förare och entreprenörer, produktivitet, skogsbrukets good-will etc.) kan bara finna sina lösningar i goda affärsrelationer, till stor del baserade på samsyn och t.o.m. partnerskap. APSE och ABSE kan där hjälpa oss med formerna så att vi kan fokusera på innehållet. 

- Vilka är de viktigaste områdena som en nybakad skogsmästare måste ha kunskap om idag? Om 15 år?

-  Utrymmet för driftssystemens teknik och ekonomi inom utbildningarna har minskats kraftigt över tiden. Vi hinner numera bara ge rudimentära och stundtals alltför teoretiska kunskaper i ämnet. Vi tvingas fokusera på hur man gör just nu  - d.v.s. gårdagens teknik! Utöver de yrkesfärdigheter som krävs i det första arbetet (plug-and-play) borde vi ge mer av de långlivade kunskaper som förbereder studenterna för förändringar och förändringsarbete i framtiden. 
I kursen Skoglig Driftsledning försöker vi därför fokusera på att efterfråga och ta emot ny teknik, analysmetoder, ständiga förbättringar och kvalitetsarbete. Jag tror att detta kommer att var lika viktigt om 15 år som idag, eller för 15 eller 30 år sedan. 
Kanske borde vi även förstärka utbildningarnas mänskliga och sociala dimensioner. Det kan handla om att återupprätta ergonomi och ”arbetsledning” men säkert även andra inslag inom t.ex. beteendevetenskapen.  Detta kan nog visa sig vara t.o.m. viktigare om 15 år än idag.