Skogforsk har kalibrerat beräkningen som krävs för att trädhöjden ska bli korrekt utifrån skördarens mätning av stammen.

Nu finns en färdig modell för uppföljning av skördarnas diametermätning. Modellen ger föraren snabb återkoppling på skördarens mätprecision.

En ny modell baserad på digitala datakällor effektiviserar hänsynsuppföljningen, redovisningen inom de skogliga certifieringssystemen och återföringen av information till skogsbruksplaner.

Stora mängder kvalitetssäkrade skördardata har använts för att ta fram nya omräkningstal för Skogsstyrelsens årliga avverkningsberäkningar.

I södra Sverige finns barkfunktion anpassad för björk för skördare men i mellersta och norra Sverige saknas en motsvarighet. Skogforsk har tagit fram en ny barkfunktion för bättre optimering.

Satellitbaserad positionering används i skogsmaskiner för att förenkla navigering och för att koordinatsätta de produktionsdata som rapporteras från maskinerna. Vilka möjligheter finns med ny teknik?

Tillförlitliga utbytesberäkningar spelar en stor roll i att möta industrins krav på leveranser från skogsbruket. Ny studie undersöker utvecklingen av formkvot hos gran och tall.

Hur kan gallringsingrepp följas upp löpande? Skogforsk har arbetat med utvecklandet av verktyg som gör att automatiserad gallringsuppföljning blir robustare.

Digitala datakällor ska utgöra grunden för att ta fram modeller för uppföljning och dokumentation i projektet Digitaliserad naturvårdsuppföljning. Nu sammanfattas den inledande fasen.

En korrekt dimensionsmätning i skördarna är avgörande för skogsbrukets förmåga att leverera enligt sågverkens beställningar. En ny rapport visar på en modell som ökar precisionen i mätningarna.

Tack vare ökad noggrannhet i positionering som sker med nya satellitbaserade system samt fria tjänster för realtidskorrektion kan skogsbruket finna nya sätt att öka produktiviteten och precisionen.

En funktion för att beräkna björkens barktjocklek i skördare har utvecklats. Denna möjliggör att använda skördarens mätning som betalningsgrund även i lövrika objekt i södra Sverige.

Skogforsk har tagit fram ett demonstrationsverktyg för att beräkna och visualisera skördat skogsbränsle.

Det finns skillnader i kaptid mellan nya maskinsågkedjor och mellan olika slipningar. Men för att markant öka sågkedjornas avverkningskapacitet krävs en vidareutveckling av dagens kedjemodeller.

Det går att förkorta kaptiden genom att modifiera slipmönstret i skördarnas sågkedjor. Men för att markant öka avverkningskapaciteten krävs vidareutveckling av dagens kedjemodeller.

Skördarna har blivit betydligt bättre på att mäta än för tio år sedan. När det gäller diameter är ett av aggregaten nära gränsen för vad som är möjligt med dagens teknik.

Vilka behov har sågverken? Vad behöver skogsbruket utveckla för att möta dem? Det har undersökts i den här intervjustudien, som ska ligga till grund för Skogforsks prioriteringar av forskningsområden.

Denna rapport beskriver ett arbete med att utveckla en beräkningsmodul för skattning av trädegenskaper som höjd och kvantiteten primärt skogsbränsle baserat på skördardata.

I den här studien har vi undersökt hur mätprecisionen i skördarnas diametermätning påverkas av tryckinställningar för matarvalsar och kvistknivar, liksom vilken roll maskinförarens körstil spelar.

En studie hos Sveaskog indikerar att dagens GPS-mottagare i skördare kan ge hög precision även i gallringsskog, om positionen korrigeras med hjälp av geostationära satelliter (EGNOS).

Valet av sågkedja påverkar skördarens effektivitet. I ett test av standardkedjor kapade den bästa kedjan sex procent snabbare än övriga. Men allra bäst kapade en professionellt omslipad kedja.

Valet av sågkedja för skördare påverkar kaptid och energiåtgång väsentligt. Vidare har professionellt gjord slipning en positiv inverkan på avverkningskapaciteten, visar denna studie.

Stubbval är ett nytt beslutsstöd för stubbskörd. Programmet är en prototyp som nu utvärderas för planering på objektsnivå.

Bättre kvalitet och högre produktivitet är två av erfarenheterna från de som har använt beslutsstödet hprGallring.

En rapport som beskriver utveckling av metodik för beräkning av åtgärdsareal och gallringskvot, samt automatiserad identifiering av stickvägsträd.

Denna rapport avhandlar utveckling och testning av beslutsstöd för gallringsskördare vid automatiserad gallringsuppföljning.

Drivarprototypen X19 testas och utvärderas under 2015 och 2016. Denna rapport analyserar eventuella skillnader i tillvarataget virkes­värde jämfört med en traditionell skördare.

Skogforsks beslutsstöd för gallringsuppföljning förbättrar arbetet och höjer produktiviteten. Det visar erfarenheterna när programmet testats i 50 skördare över hela landet.

Varje år går stora värden förlorade på grund av kapsprickor i sågade trävaror. Men ett v-format sågsvärd kan reducera mängden kapsprickor till en sjättedel.

Kapsprickor från skördare förstör stora värden varje år. Det nya sågsvärdet V-Cut har potential att reducera förekomsten av kapsprickor väsentligt.

Automatiserad gallringsuppföljning syftar till att följa upp och förbättra kvaliteten i gallringsarbetet samt att skapa data för uppdatering av beståndsregister. En utvärdering visar att det fungerar.

I denna studie undersöks hur mycket stubbar som lämnas kvar på hygget vid stubbskörd. Stubbarna har också klassats efter orsak till att de lämnats liksom efter kvalitet ur naturvårdsperspektiv.

"Om kapsprickorna gör att vi missar längdkraven så får vi bara ut en tredjedel av priset. Det blir snabbt 4-5 miljoner kronor"

Studien av skräpskydd på skördaraggregat har gett mycket ny kunskap som kan användas vid vidareutveckling av optisk, beröringsfri diametermätning.

Kapning av stockar är ett centralt och tidsmässigt betydande moment i skördarnas arbete.

Skogforsk har utvecklat nya barkfunktioner för direkt användning i skördare vilka på kort tid fått en bred användning. Det övergripande syftet med studien var att på ett rikstäckande material följa upp hur väl de skattade barktjocklekarna från Skogforsks barkfunktioner för tall och gran överensstämde med motsvarande mätta barktjocklekar.

En studie av hur väl befintliga funktioner för att beräkna mängden skördad biomassa i form av stubbar och rötter fungerar praktiskt.

Skogforsk arbetar med att utveckla beröringsfri mätning av träd i samband med avverkning. Genom att mäta med laser kan skördaraggregaten ställas in för att arbeta effektivare, vilket ökar produktiviteten.

Skördardata har huvudsakligen använts för produktionsrapportering och styrning av virkesflödet. Men de skulle också kunna användas för att generera information som beskriver det kvarvarande beståndet efter gallring respektive slutavverkning.

Vid avverkning med skördare genereras data över stockdimensioner, trädslags och kvalitetsuppgifter samt geografisk positionsinformation. Sådan information kan återföras till till skogliga register och planeringssystem för att öka kvaliteten på och minska kostnaderna för datainsamling och planering.

This deliverable describes methods and models for relating wood properties and storage conditions to process efficiency and product quality.

Allt fler sågverk arbetar för att i ökad utsträckning kundorderstyra sin produktion. Därigenom ökar kraven på skogsbruket att leverera stockar med allt mer specificerade dimensionsfördelningar.

Företaget Parker Hannifin har utvecklat en ny sågmotor, F11-iP, till skördaraggregat. Kedjehastigheten och sågeffekten kan hållas konstanta under hela kapningen. Det gav snabbare kapning och kortare kapsprickor i en studie.

Kapsprickor orsakas av det moment som den fritt hängande stocken skapar vid skördarens kapningsmoment. Genom att minska förekomsten av kapsprickor kan värdet på skogsråvaran öka.

För en effektiv logistik och god leveranssäkerhet krävs bra prognoser för utfallet av skogsbränsle. Ett nytt beräkningssystem ger tillförlitliga prognoser på andelen av skogsbränsle (både grot och stubbar) från en slutavverkning.

Skogforsk har tagit fram ett förslag på system för att beräkna och geografiskt visualisera avverkade kvantiteter skogsbränsle. Här utvärderas det föreslagna systemet och dess ingående komponenter.

Rapporten föreslår ett system för beräkning av avverkat skogsbränsle. Den innehåller lösningsförslag för nyckelkomponenter och tjänar som dokumentation för en efterföljande implementering.

Moderna avverkningsmaskiner och deras apteringsdatorer blir allt bättre och säkrare. Både längd- och diametermätningen har förbättrats, men ytterligare förbättringar krävs för att nå upp till skogsbrukets krav.

En tidigare studie indikerar att de barkskador som uppkommer vid avverkning kan minska antalet granbarkborrar som utvecklas i stockarna.

Denna studie utvärderar resultatet från beskrivningar av objekt och enskilda träd med FORAN SingleTree® Method. Metoden baseras på mätningar med pulsintensiv laserteknik från flygplan.