Tas effekterna av fortsatt förädling och anläggning av nya fröodlingar med blir tillväxten i Sverige 9 miljoner m3sk högre per år i slutet av SKA22:s studietid jämfört med scenariot Dagens potential.

För att förstå hur plantor från fröplantager uppträder i skogen behövs kunskap om nyckeltal för genetiska egenskaper hos plantager och fröskördar. Både stor genetisk vinst och mångfald är önskvärt.

En gödsling med hög dos kväve kan ge en lika stor ökning av kottsättningen som en behandling med det blomningsstimulerande hormonet gibberellin. Men tillsammans ger de ännu bättre effekt.

Rotbeskärning är ett sätt att öka blomningen och kottproduktionen i fröodlingar av gran. Den bästa tidpunkten för att rotbeskära granarna är i slutet av maj eller början av juni, omkring vecka 21.

Det svenska förädlingsprogrammet för tall har hittills huvudsakligen testat material med fröplantor. För att jämföra de två planttyperna fröplantor och sticklingar har kombinerade fältförsök anlagts.

Den operativa förädlingen fortsätter öka de genetiska vinsterna. Samtidigt utvecklas nya metoder, till exempel mätning av veddensitet, genomisk selektion och tunneltält för blomningsstimulering.

För att öka granfröskördarna kan ett blomningsstimulerande hormon injiceras i trädstammarna. Men eftersom metoden är mycket arbetsintensiv har Skogforsk tittat på om sprayning kan vara ett alternativ.

Förädlat skogsodlingsmaterial vid föryngring ökar tillväxten under hela omloppstiden. Trots stora satsningar på utbyggnad av fröplantager för hela Sverige, räcker fröproduktionen ändå inte till.

Det råder brist på tillräckliga mängder förädlat granfrö. En orsak är oregelbunden blomning hos gran. Med behandling i rätt tidpunkt för blomningsstimuleringen kan kottproduktionen öka i fröplantager.

Går det förädla fram plantor som inte smakar gott för älgen? Det utreds i det här webbseminariet.

Snart kan förädlade plantor användas gränslöst i Sverige och Finland. En modell för att jämföra och rekommendera ländernas tallfröplantager har tagits fram och ska inom kort byggas in i Plantval.

Det är gott om tallkottar i stora delar av landet, visar Skogforsks kottprognos. Tillgången på grankottar är sämre, även om vissa regioner sticker ut med riktigt bra förekomst.

Valet av förband och markbehandling kan starkt påverka produktionen i en granplantage. Med många plantageträd per ytenhet ökar produktionen. Träden ger också mer kott om marken hålls vegetationsfri.

Nu har förädlarna ytterligare ett verktyg för att få förädlade granar att blomma och sätta frö. Vid sidan av hormonbehandling, värme och torkstress bidrar ljusbehandling till ökad blomning.

Växthusplantger är ett koncept för att producera högförädlat frö som behövs för att få ekonomi i vegetativa förökningsmetoder. Här sammanfattas erfarenheterna av ett projekt som Skogforsk drivit.

OPSEL är ett hjälpverktyg för vägledning vid urval av träd inom skogsträdsförädling. Version 2.0 är en uppdaterad version, utgiven 2017.

Genom att isolera hela plantager med tunneltält undviks inkorsning från pollen utifrån. Därigenom säkerställs att plantagefröet får den förädlingsgrad som var tänkt då plantagen anlades.

Plantval är ett beslutsstöd för val av skogsodlingsmaterial. Nu kommer en ny version med nya klimatanpassade modeller för tall och design som anpassats även för användning i läsplattor och telefoner.

Svampen grankotterost kan orsaka problem i granfröplantager då angripna kottar inte producerar frön. Skogforsk testade under 2014-2015 fungiciderna Amistar och Tilt som bekämpningsmedel.

Bakgrundspollineringen i tallplantagen T10 Västerhus visade sig vid en studie vara uppseendeväckande låg. Frågan är nu om plantagen är unik eller om något missats i tidigare skandinaviska studier.

Försök visar att man har stora valmöjligheter gällande förband och beskärning vid anläggning av ny tallplantage. Fröproduktionen kan bli hög med flera olika kombinationer.

Antalet förädlade granplantor har ökat med 144 procent under perioden 2001 till 2013. För tall är ökningen 70 procent.

Syftet med detta projekt var att utveckla metoder som gör det möjligt att förmå tall- och granplantor att blomma och producera fullvärdigt frö vid så låg ålder som möjligt.

Nu ska fröproduktionen i fröplantagerna få en rejäl skjuts. Forskarna har länge känt till att hormonet gibberellin stimulerar trädens blomning. År 2013 fick metoden sitt genombrott i praktiken.

Varje år producerar skogsbruket 320 miljoner tall- och granplantor. Frö av bra kvalitet är dock en bristvara, varför skogsbruket satsat 100 miljoner kronor på de så kallade TreO-plantagerna.

Användning av förädlat plantmaterial är ett effektivt sätt att öka skogsproduktionen och på sikt avverkningsmöjligheterna i Sverige. Skogsägarna har hög vilja att använda förädlat plantmaterial men begränsas av tillgången på förädlat frö.

Skogforsk har mer än 1 500 långliggande fältförsök spridda över hela landet. De är en viktig resursbas, såväl för svenska som internationella forskningsprojekt, för att utveckla skogsbruket mot ökad tillväxt och minskad negativ påverkan på miljön.

Dessa noter är punkter att beakta vid utarbetandet av skötselplaner för plantagerna.Vi ber läsaren betänka att vissa av noterna är giltiga för fler plantager än den där de står upptagna.

Trots att 2006 var ett bra fröår i granfröplantagerna står skogsbruket inför en brist på förädlat granfrö. Nya metoder kan dock öka skördarna i plantagerna och skogsägarna har mycket att vinna på att utnyttja det värdefulla fröet på ett klokt sätt.

Han- och honblomning samt kottproduktion efter rotbeskärning och behandling med gibberellin (GA4/7), var för sig och i kombination, har undersökts i granfröplantagen 501 Bredinge.

Arbetsrapporten beskriver läget och framstegen inom Skogforsks förädlingsprogram.

Skogforsks förädlingsprogram görs. Initiativet kom ursprungligen från Skogforsks rådgivande grupp för skogsodlingsmaterial.

Detta är det åttonde året som denna typ av avrapportering av läget och framstegen inom Skogforsks förädlingsprogram görs.

Stora plantor vinner med tiden, kottegranen ger kunskap om blomningen och sådd av contorta är något av innehållet i detta nummer av Plantaktuellt.

I rapporten har dokument som beskriver skogsträdsförädlingens databas Fritid samlats.

Rapporten vill ge Rådgivande gruppen möjlighet att följa den löpande utvecklingen samt ge Skogforsks intressenter information om förädlingsframstegen.

Gödsling av förädlade plantor, fläktar i fröplantager, frostriskkalkyl och nya pengar till plantforskning beskrivs i detta nummer av Plantaktuellt.

Drögsnäs modellfröplantage anlades 1990. I försöket testas 16 olika kombinationer av förband och beskärningshöjd.

Detta är det femte året som denna typ av avrapportering av läget och framstegen inom Skogforsks förädlingsprogram görs.

Vingårdsplantager med tall, snabbtest av tallplantors härdighet och biologisk kontroll av gråmögel beskrivs i detta nummer av Plantaktuellt.

I denna rapport presenteras olika former för hur nya genetiskt bättre träd kan planteras in i en befintlig fröplantage.

I den här rapporten presenteras underlag för att utarbeta detaljerade operativa tidsplaner för anläggning av den tredje omgången fröplantager (TreO).

Fröplantager anläggs vanligtvis med ympar framställda i plantskola. Andra tänkbara sätt att anlägga granfröplantager är med fältympar eller sticklingar.

Växthusplantager med gran, förädling i USA och historiken för maskinell plantering beskrivs i detta nummer av Plantaktuellt.

Alternativ till kemisk snytbaggebekämpning, fröproduktion i framtidens skogar, rotsnurr och virkeskvalitet är några ämnen för detta nummer av Plantaktuellt.

Inom framför allt förädlingen odlas granar i krukor. Detta möjliggör att träden kan blomningsstimuleras i växthus.

I försöken jämfördes effekten av applicering av det blomningsstimulerande hormonet gibberellin en eller två gånger per säsong med obehandlade kontroller.

Mer kortrötter på självföryngrade plantor, tallens fröproduktion och fröspridning och kortnyheter om plantor hittas i detta nummer av Plantaktuellt.

Toppkapning med helikopter, vitgran och svartgran, miniplantor, arginingödsling och riklig kottskörd är något av innehållet i detta nummer.

Prognoser över tall- och granfröets tillgång och kvalitet har stor betydelse både vid beslut om kottplockning och vid beslut om självföryngring.