Hur påverkar de svenska skogsbilvägarna olika sociala, ekologiska och miljömässiga faktorer, och hur samverkar dessa faktorer? Detta belyser en ny litteraturstudie från Skogforsk och Umeå universitet.

Hur gallrar man enskiktad granskog intill vattendrag för att skapa mer funktionella kantzoner? Detta ska Skogforsk tillsammans med SLU undersöka i sex fältförsök i Svealand.

Skogforsk har gjort en litteraturstudie om miljöeffekter av markberedning på mineraljord. Här sammanfattas resultaten som baseras på studier i Sverige och Finland.

Att gynna lövträd i den strandnära skogen kan bidra till ökad ekologisk status i bäckar. Det visar en ny studie från Skogforsk och SLU.

En studie av bredden på kantzoner utefter sjöar och vattendrag visar att kantzonerna var bredast utmed sjöar och smalast vid diken.

I dagens skogsbruk trafikeras skogsmarken av tunga maskiner. Det kan orsaka körskador. Här görs några nedslag i vad som hänt under de senaste ca 15 åren kopplat till körskador.

I två fältförsök har spårbildning och annan markpåverkan undersökts efter körning med en lastad skotare.

Självhärdad krossaska påverkade markvattenkemin under rotzonen i upp till 17 år. Det visar en studie i ett fältförsök på fastmark.

Att träffa forskarkollegor från andra länder kan ge nyttiga erfarenheter och samarbeten. Skogforsk har deltagit i ett nordiskt-baltiskt nätverk vars erfarenheter nu sammanfattats.

En handledning om hur man kan använda markfuktighetskartor i skogsbruket har tagits fram. Den beskriver även vad som kännetecknar fyra olika typer av markfuktighetskartor.

Det är viktigt att skydda ytvattnens kvalitet vid dikesrensning. I en ny rapport beskrivs olika vattenskyddsåtgärder som kan bidra till att minska påverkan på ytvatten.

Markfuktighetskartor visar var det finns fuktiga och blöta områden i anslutning till vattendrag och sjöar. I ett EU-projekt har en guide tagits fram på hur man kan använda dessa kartor i skogsbruket.

Att lämna en zon utan markberedning intill ytvatten är en viktig hänsynsåtgärd. Resultat från inventeringar av 174 markberedda hyggen redovisas i en rapport.

I två fältförsök i Västerbotten har terrängkörning med skotare med och utan markskydd studerats. Försöken har dokumenterats i en rapport, som kan fungera som underlag till framtida studier.

Balsjö-studien i avrinningsområden i Västerbotten har dokumenterats i en rapport. Rapporten beskriver upplägg och datainsamling samt listar nära 60 publikationer, som baseras på studier i områdena.

En ny konstruktion för att hindra jordtransport nedströms efter dikesrensning, en rördamm, har inspekterats under två år. En slutsats är att dammen behövde grävas ur för att behålla funktionen.

En meter eller 500 meter? Reglerna för skyddszoner mot vatten varierar stort mellan närliggande länder. Det stod klart vid en jämförelse av länderna i Norden och Baltikum.

En ny rapport ger vägledning om dikesrensning kan vara en lämplig åtgärd och hur den kan utföras för att minska påverkan på vattenkvaliteten nedströms.

Att lämna kantzoner längs sjöar och vattendrag i samband med avverkning kan motverka negativa effekter på vattenkvalitet. Kantzoner används i hela Östersjöregionen.

Gödsling kan påverka vattenkemin även efter avverkning. I ett försök var markvattnets nitrathalt förhöjd efter avverkning då skogen gödslats med totalt 1080 kg kväve/ha eller mer.

En rördamm kan vara en bra skyddsåtgärd vid dikesrensning, för att hindra att jordpartiklar transporteras till nedströms belägna vatten. Metoden kommer från Finland och testas nu i Sverige.

I den här studien har vi jämfört skotares spårbildning, bränsleförbrukning, vibrationer och körhastighet för risade stickvägar jämfört med orisade. Även skördarens prestation har undersökts.

Ett sätt att skydda vattendrag från negativ påverkan från skogsbruket är att lämna kantzoner. Här är några forskningsresultat som kan bidra med underlag för att skapa mer funktionella kantzoner.

I Sverige och Finland förlitar man sig i hög grad på frivilliga åtaganden för skyddszoner mot vatten. I resten av regionen finns exempel på länder med både mer och mindre föreskrivande regler.

Vid helträdsskörd tenderar kväveuttaget via groten vara betydligt större än eventuella skillnader i kväveutlakning under hyggesfasen. Det visar en budgetberäkning för bördig granskog i Sverige.

Nya studier visar återigen att uttag av grot vid slutavverkning kan påverka tillväxten i nästa trädgeneration – åtminstone på kort sikt.

I denna studie har 237 slutavverkningar i Mälardalen inventerats avseende körskador. Syftet var att ge underlag för bättre drivningsplanering.

Kväveutlakningen efter avverkning verkar inte påverkas av grotskörd i någon större utsträckning. Det är en av slutsatserna från en studie av markvattenkemin under grothögar.

När skogen avverkats ökar utlakningen av näringsämnen som till exempel kväve under några år. Då man avverkar tidigare gödslad skog riskerar ännu mer kväve att lakas ut, eftersom gödslingen ökat mängden kväve i marken. Men det är inte självklart, antyder nya rön.

Forskare vid Skogforsk och Umeå universitet har gjort en enkätstudie om hur olika yrkesgrupper i skogsbruket ser på körskador i samband med drivning. Att motverka körskador ansågs generellt vara en viktig del i den vardagliga hänsynen och att minska mängden körskador ansågs vara måttligt svårt.

Skogen fyller flera behov i samhället i dag och dess värde kan variera från produktionsvärdet, ekologiska värdet, till dess rekreationsvärde för människor. I en enkätstudie har attityder och åsikter om körskador och möjliga motåtgärder undersökts bland olika yrkesgrupper som arbetar i det svenska skogsbruket.

Hyggesbränning kan i vissa fall minska den negativa påverkan som slutavverkning av skog har på markvattenkemin. Det är slutsatsen av ett fältförsök i Hälsingland.

Runt 1980 etablerades fyra gödslingsförsök för att studera hur kvävegödsling med olika intensitet påverkade trädtillväxten. Här rapporterar vi resultat från de ca 30 år som försöken pågått. Vi berättar om hur trädtillväxten påverkades, hur markkemin ändrades, om slutavverkningens effekter på markvattenkemin, markvegetationen och föryngringen samt hur harvning påverkade resultaten.

Tidigare gödsling påverkade varken nya tallplantors tillväxt eller markvegetationens biomassa. Det visar försök som Skogforsk gjort.

Efter slutavverkning brukar nitrat- och aluminiumhalten i markvattnet öka samtidigt som pH-värdet sjunker. Men hyggesbränning visade sig motverka dessa oönskade effekter. Bränning kan alltså vara bra både för biologisk mångfald och vattenkvalitet.

"Det är påtagligt hur stor effekten är av att skydda marken", säger skogforskaren Eva Ring i tidningen Vision. Det hon talar om är resultaten från nya körskadeförsök, som Skogforsk har anlagt i samarbete med SLU och METLA.

Att undvika markskador vid avverkning är en av skogsbrukets stora utmaningar. Milda vintrar och önskemål om jämna virkesflöden ställer höga krav på både planering och avverkningsarbete.

Kväveutlakningen till vattendrag och sjöar ökar efter slutavverkning. För landet som helhet är hyggenas andel av kväveläckaget till kusthaven relativt litet jämfört med läckaget från övrig skogsmark.

Att motverka uppkomsten av körskador är ett viktigt mål för svenskt skogsbruk. Markskador till följd av körning i skogsmark är ett växande problem och påverkas av många faktorer.

Skogforsk har mer än 1 500 långliggande fältförsök spridda över hela landet. De är en viktig resursbas, såväl för svenska som internationella forskningsprojekt, för att utveckla skogsbruket mot ökad tillväxt och minskad negativ påverkan på miljön.

Föreliggande rapport vill ge ett beslutsunderlag för användning av produktionshöjande åtgärder och ev. konsekvenser på flora och fauna, vatten, klimat och mark samt sociala och kulturella värden.

Vatten utgör en viktig del av det svenska skogslandskapet. Det är sannolikt att skogens vatten kommer att hamna i större fokus framöver. Här sammanfattas dagens kunskap om hur skogsbruk påverkar vatten och mark i Sverige.

Halten nitratkväve i markvattnet var lägre på markberedda ytor än på obehandlade. Det var det oväntade resultatet av en studie i Härjedalen.

Arbetet syftar till att redovisa dagens kunskap om hur några olika skogsskötselåtgärder påverkar vattenkvaliteten, främst baserat på försök som utförts i Sverige.

I dag undersöker man möjligheten att återföra aska till skogen, dels för att återföra en del av den näring som skogsbränsleuttaget medfört, dels för att undvika deponering.

I framtiden kommer sannolikt allt större skogsmarksarealer att brännas i naturvårdssyfte. Bränderna påverkar inte bara den biologiska mångfalden, utan även luft, mark och vatten.

Bränder innebär en stor förändring av den kemiska och fysikaliska miljön i skogsekosystem. Här ges en översikt över brandens effekter på luft, mark och vatten.