Hagos Lundström - Skogforsk

logga

Start / Kontakt

Hagos Lundström

Försökstekniker

Produktions- och försörjningssystem

hagos.lundstrom@skogforsk.se 070 - 598 85 53

Uppsala Science Park

751 83 Uppsala

Publikationer i urval

År	Titel	Författare	Tidskrift
2024	The effect of forked trees on harvester time consumption in a Pinus contorta final-felling stand	Manner, Jussi Lundström, Hagos	Silva Fennica
2020	Harvester and forwarder productivity and net revenues in patch cutting	Eliasson, Lars Grönlund, Örjan Lundström, Hagos Sonesson, Johan	International Journal of Forest Engineering
2014	Is tree growth in boreal coniferous stands on mineral soils affected by the addition of wood ash?	Jacobson, S Lundström, H Norlund, S Sikström, U Pettersson, F	Scand. J. For. Res.

Hagos senaste artiklar

Virkesavlägg med jämndragning mot väg – mindre tidskrävande än väntat

Det är fullt möjligt för skotarförare att lossa virket med jämndragning mot allmän väg, så länge förutsättningarna är de rätta.

Klykträd ökar skördarens tidsåtgång markant i slutavverkning

Träd med klykor bör avverkas redan under gallring, då de kan flerträdshanteras effektivt. Att vänta till slutavverkning ökar tidsåtgången kraftigt och gör att en stor del av virkesvolymen förloras.

Bygge av mur för att separera skogsbränslen vid lagring

Murar av betongklossar är relativt enkla att bygga och underlättar stackningsarbetet vid lagring av flis och bark.

Modifierad arbetsmetod ger effektiv drivare

En modifierad arbetsmetod ger en produktivitetsökning på fem procent vid avverkning med drivare. Det visar en ny studie, gjord av Skogforsk.

Askvägar – metoder, resultat och kostnader

Flygaska som förstärkningsmaterial i grusvägar har i tidigare tester visat på bärighetshöjande effekter. Men vilket är bästa sättet? Det har Skogforsk och SCA undersökt i en jämförande studie.

Delautomation i drivare har potential men kräver utvecklingsarbete

Skillnader i tidsåtgång mellan drivare som styrs manuellt eller delautomatiserat är små. Betydande tidsbesparingar kräver mer utvecklingsarbete, visar en färsk studie.

Stor eller större? En jämförelse mellan Komatsu 931 och 951 i slutavverkning

I valet mellan stora skördare är skillnaderna i produktivitet små. Viktigare är att ha en maskin som passar bra med förarens arbetsmetoder och att ha bra rutiner för underhåll och kalibrering.

Malwa ger skonsam skotning i gallring – men till högre kostnad

Malwas avverkningssystem har jämförts med konventionella maskiner. Skillnaderna är inte dramatiska. Malwas skotare ger skonsammare skotning men till högre kostnad, beroende på lägre prestation.

Möjligheter och utmaningar inom maskinell röjning

De senaste åren har det utvecklats aggregat för mekanisk röjning genom rotryckning. Vår fältstudie visar på bra resultat på kort sikt. Dock behövs fler studier för att se de långsiktiga effekterna.

Prestation och drivningskostnad för drivare jämfört med tvåmaskinsystem

Drivarprototypen Komatsu X19 presterar i nivå med ett system med skördare plus skotare. Men trots det blir drivningskostnaden inte lägre för drivaren på grund av en högre timkostnad.

Jämförelse av drivare och tvåmaskinsystem i grov slutavverkning

Drivaren X19 är mer konkurrenskraftig gentemot tvåmaskinsystem vid lägre medelstamvolym, färre sortiment och transportavstånd på under 220 meter, visar studier.

Prestation och kostnader för drivare med snabbfäste

Drivaren X19 arbetar mer effektivt med snabbkoppling för byten mellan skördaraggregat och skotargrip än med ett kombiaggregat, visar Skogforsks studier.

Tids- och bränsleåtgång vid användning av sortimentsgripen

Sortimentsgripen möjliggör hantering av två olika sortiment i samma krancykel. Men man vinner inget i tid visar jämförande studier.

Prestation och förbrukning för stora trumhuggar

Flishuggar med öppen trumma har sämre bränsleekonomi än slutna. Det är en av slutsatserna från denna studie av två stora trumhuggar avsedda för flisning på terminaler.

Dimensionsmätning och kapsprickor för drivaren Komatsu X19

Drivarprototypen X19 testas och utvärderas under 2015 och 2016. Denna rapport analyserar eventuella skillnader i tillvarataget virkesvärde jämfört med en traditionell skördare.

Utvärdering av head-up display

En head-up display i skördare visar apteringsinformation på framrutan. Denna rapport undersöker eventuell påverkan på produktiviteten och förarnas upplevelser.

Kompletterande studie av Bruks 806 flishugg

En studie av Bruks 806 flishugg vid flisning av bokgrot. Studien kompletterar en tidigare, gjord i maj 2013.

Askåterföring - till gagn för träden?

Påverkar askåterföring trädens tillväxt? Enligt nya studier besvaras frågan bäst med ett "nja".

Jämförelse av JD1170E och JD1470E

SCA Skog AB vill utveckla sin strategi för val av slutavverkningsskördare varför Skogforsk ombads att genomföra en jämförande studie av en medelstor och en stor skördare i olika grov slutavverkning. Studien genomfördes hösten 2013 i samarbete med SCA Skog AB och John Deere.

Eschlböck Biber 84 flishugg Prestation- och bränsleförbrukning – Rangering av fliscontainrar med en John Deere 1410 containerskyttel

Vid användandet av traktordragna flishuggar har man blåst flisen antingen direkt i en vagn eller i containrar som rangerats av en andra traktor. Då förutsättningarna för att ställa ut containrarna är goda ger detta ett högt effektivt utnyttjande av flishuggen.

Är det lönsamt att täcka groten?

I denna studie jämförs vilken effekt täckpappens bredd har för att uppnå det skydd mot återfuktning som eftersträvas vid täckning av grotvältor. Resultatet visar bland annat att täckning har god effekt för att bevara den torrhalt som uppnåtts under sommarlagring.

Skotning av hyggestorkad grot - skotare med Hultdins biokassett

En studie av Hultdins biokassett, ett rede för anpassning av en skotare för skotning av hyggestorkad grot.

Flisstorlekens effekt på bränsleförbrukning- och prestation

Skogforsk har gjort en bränsleförbrukning- och prestationsstudie av en större skivhugg, Erjo 2300SMA. En ökning av knivutsticket från 30 till 33 millimeter ökade prestationen och minskade bränsleförbrukningen med 6 procent.

Flerträdshantering i slutavverkning ökar prestationen

Flerträdshantering vid slutavverkning är en metod som används sedan i Sverige sedan 2010 i praktisk skala. Flerträdshanteringen förbättrar ekonomin i klena bestånd genom högre produktion och minskad bränsleförbrukning.

Effekter på bränsleförbrukning, prestation och fliskvalitet av klenträd vs bränsleved som råvara vid flisning med en stor skivhugg

Hur påverkas prestation- och bränsleförbrukning för en skivhugg påverkas av olika typer av råvara? Det har undersökts i denna studie där bränsleved från slutavverkning har jämförts med delkvistad energived från tidiga gallringar.

Studie av flerträdshantering i slutavverkning med John Deere 1270E

Flerträdshantering ger en högre produktivitet i klen och tät slutavverkning. Det visar den här studien av en John Deere 1270E.

Flerträdshantering i slutavverkning med John Deere 1170E

En John Deere 1170E producerar 4 procent mer vid flerträdshantering i en klen slutavverkning. Det visar en studie Skogforsk gjort tillsammans med Holmen Skog.

Skotning av färsk och hyggestorkad grot

Lösgrotsskotningen har utvecklats mycket under den senaste tioårsperioden. Studien har genomförts i syfte att jämföra tidsåtgången per ton torrvikt vid skotning av färsk respektive hyggestorkad grot.

Studier av TimBear Lightlogg C i gallring hos Stora Enso Skog våren 2011

Timbear Lightlogg C är ovanlig på så sätt att maskinen är bandgående och kan konverteras från skördare till skotare på 30 minuter. Dessutom har maskinen i skotarutförande två lastutrymmen.

Studier av Offset Crane Concept, OCC hos Kjellbergs Logistik & Teknik i Hällefors

OCC är ett virkesfordon med en kran som man enkelt kan montera av och på virkesfordonet. Skillnaden mellan OCC och en vanlig kranbil är att kranen har egen hydraulpump, oljepump, tank och motor.

Studie av flerträdshantering i slutavverkning med John Deere 1470D hos SCA Skog hösten 2010

Studien syftade till att bestämma skillnaden i prestation och bränsleförbrukning mellan enträds- och flerträdshantering i ett slutavverkningsbestånd.

Spårdjup och vibrationer för banddrivna skotare Lightlogg C och ProSilva

Det blir allt viktigare att minska markskadorna i terrängen. För det ändamålet har ProSilva och Timbear tagit fram två skotarmodeller försedda med band istället för hjul.

Gallra från stickväg eller med stråk? Studier vid Holmen Skog

I en förstagallring kan man gallra enligt stråkmetoden eller stickvägsmetoden. Stråkmetoden gav klart billigare drivning än en ren stickvägsgallring i en studie i klenare skog, stickvägsmetoden var effektivast i lite grövre skog.

Rätt maskinval i gallring – studie vid SCA Skog

I norra Sverige växer nu stora arealer skog in i gallringsmogen ålder. För att se vilken sorts skördare som passar bäst har en studie gjorts. Små skördare kan vara billigare men medelstora skördare är att föredra i gallring med givna förutsättningar.

Skotning av färsk och hyggestorkad grot

Studien har genomförts i syfte att fastställa om skotning av färsk grot leder till en lägre tidsåtgång per skotat ton torrsubstans grot än skotning av hyggestorkad grot.

Gallringsstudier hos SCA vintern och sommaren 2009

SCA Skog har i samarbete med Skogforsk och John Deere genomfört studier av prestation och kvalitet vid gallring med engreppsskördare av olika storlek.

Ökad prestation med vinklingsbar kran i gallring

Med en kran som kan vinklas i sidled ökade skördarens prestation med 7–8 procent. Mycket talar också för att kvaliteten i gallringsarbetet kan bli bättre eftersom en vinklingsbar kran kan nå ”fula” träd som står bakom lämnade stammar.

Fidelitystudie av en skogsmaskinsimulator

Syftet har varit att jämföra slutverkning med en engreppsskördare i fält och i en simulator med avseende på tidsåtgång för enskilda arbetsmoment samt användningen av knapp- och spakfunktioner.

Studier av Cranab Access i förstagallring av tall

Den nya kran med vikarmsfunktion, Cranab Access, som konstruerats i Vindeln förväntas leda till både färre skador på de kvarstående stammarna och ökad prestation genom effektivare avverkning.

Flerträdshantering i granbestånd

Redan när de första engreppsskördarna började användas i svenskt skogsbruk genomfördes försök med flerträdshantering.

Besten med två virkeskurirer

Under vårvintern 2006 studerades systemet ”Besten med två virkeskurirer” i grov slutavverkning norr om Karlsborg i Västergötland.

Systemanalys för uttag av skogsbränsle – ett verktyg för fortsatt utveckling

Nu ökar intresset för skogsbränsle igen. Skogforsk har tillsammans med de största skogsbränsleföretagen analyserat åtta system för flisning och transport från stubbe till panna. Lösgrot var dyrast, buntning och huggbil billigast.

Kombimaskin jämfört med tvåmaskinssystem

Att sänka kapitalkostnaden genom att klara sig med en maskin framstår för många entreprenörer som lockande.

Metodstudie av Ponsse Dual i slutavverkning

Ponsse Buffalo Dual – en kombinerad skördare och skotare – kan vara konkurrenskraftigt både som skördare och skotare. Med ett nytt arbetssätt, där virket läggs tvärs stickvägen, kan prestationen öka.

Kombimaskin jämfört med tvåmaskinsystem

Skogforsk har av SCA Skog AB fått i uppdrag att jämföra kombinationsmaskinen Ponsse Buffalo Dual med skördaren Ponsse Beaver och en Ponsse Buffalo skotare i slutavverkning.

System för uttag av skogsbränsle

Olika försörjningskedjor för skogsbränsle från stubbe till panna har analyserats på uppdrag av ett antal företag.

N retention after N addition in four experimental stands of Norway spruce in southern Sweden

SITE DESCRIPTION AND BASE-LINE DATA FOR AN EXPERIMENTAL SERIES IN SOUTHERN SWEDEN

Mark- och plantstudier i gödslingsförsöket D164 Billingsjön

Ännu elva vegetationsperioder efter slutavverkning (1998) kunde tydliga effekter ses i marken av den gödsling som skedde i den tidigare skogen.

Bränsleanpassad slutavverkning vid metoder med normala respektive långa toppar

Syftet var att studera ett helt system med avverkning, rundvirkesskotning, risskotning och flisning med avseende på prestationer och kostnader.

Hagos alla artiklar