Murar av betongklossar är relativt enkla att bygga och underlättar stackningsarbetet vid lagring av flis och bark.

En modifierad arbetsmetod ger en produktivitetsökning på fem procent vid avverkning med drivare. Det visar en ny studie, gjord av Skogforsk.

Flygaska som förstärkningsmaterial i grusvägar har i tidigare tester visat på bärighetshöjande effekter. Men vilket är bästa sättet? Det har Skogforsk och SCA undersökt i en jämförande studie.

Skillnader i tidsåtgång mellan drivare som styrs manuellt eller delautomatiserat är små. Betydande tidsbesparingar kräver mer utvecklingsarbete, visar en färsk studie.

I valet mellan stora skördare är skillnaderna i produktivitet små. Viktigare är att ha en maskin som passar bra med förarens arbetsmetoder och att ha bra rutiner för underhåll och kalibrering.

Malwas avverkningssystem har jämförts med konventionella maskiner. Skillnaderna är inte dramatiska. Malwas skotare ger skonsammare skotning men till högre kostnad, beroende på lägre prestation.

De senaste åren har det utvecklats aggregat för mekanisk röjning genom rotryckning. Vår fältstudie visar på bra resultat på kort sikt. Dock behövs fler studier för att se de långsiktiga effekterna.

Drivarprototypen Komatsu X19 presterar i nivå med ett system med skördare plus skotare. Men trots det blir drivningskostnaden inte lägre för drivaren på grund av en högre timkostnad.

Drivaren X19 är mer konkurrenskraftig gentemot tvåmaskinsystem vid lägre medel­stam­volym, färre sortiment och transportavstånd på under 220 meter, visar studier.

Drivaren X19 arbetar mer effektivt med snabbkoppling för byten mellan skördaraggregat och skotargrip än med ett kombiaggregat, visar Skogforsks studier.

Sortimentsgripen möjliggör hantering av två olika sortiment i samma krancykel. Men man vinner inget i tid visar jämförande studier.

Flishuggar med öppen trumma har sämre bränsleekonomi än slutna. Det är en av slutsatserna från denna studie av två stora trumhuggar avsedda för flisning på terminaler.

Drivarprototypen X19 testas och utvärderas under 2015 och 2016. Denna rapport analyserar eventuella skillnader i tillvarataget virkes­värde jämfört med en traditionell skördare.

En head-up display i skördare visar apteringsinformation på framrutan. Denna rapport undersöker eventuell på­verkan på produktiviteten och förarnas upplevelser.

En studie av Bruks 806 flishugg vid flisning av bokgrot. Studien kompletterar en tidigare, gjord i maj 2013.

Påverkar askåterföring trädens tillväxt? Enligt nya studier besvaras frågan bäst med ett "nja".

SCA Skog AB vill utveckla sin strategi för val av slutavverkningsskördare varför Skogforsk ombads att genomföra en jämförande studie av en medelstor och en stor skördare i olika grov slutavverkning. Studien genomfördes hösten 2013 i samarbete med SCA Skog AB och John Deere.

Vid användandet av traktordragna flishuggar har man blåst flisen antingen direkt i en vagn eller i containrar som rangerats av en andra traktor. Då förutsättningarna för att ställa ut containrarna är goda ger detta ett högt effektivt utnyttjande av flishuggen.

I denna studie jämförs vilken effekt täckpappens bredd har för att uppnå det skydd mot återfuktning som eftersträvas vid täckning av grotvältor. Resultatet visar bland annat att täckning har god effekt för att bevara den torrhalt som uppnåtts under sommarlagring.

En studie av Hultdins biokassett, ett rede för anpassning av en skotare för skotning av hyggestorkad grot.

Skogforsk har gjort en bränsleförbrukning- och prestationsstudie av en större skivhugg, Erjo 2300SMA. En ökning av knivutsticket från 30 till 33 millimeter ökade prestationen och minskade bränsleförbrukningen med 6 procent.

Flerträdshantering vid slutavverkning är en metod som används sedan i Sverige sedan 2010 i praktisk skala. Flerträdshanteringen förbättrar ekonomin i klena bestånd genom högre produktion och minskad bränsleförbrukning.

Hur påverkas prestation- och bränsleförbrukning för en skivhugg påverkas av olika typer av råvara? Det har undersökts i denna studie där bränsleved från slutavverkning har jämförts med delkvistad energived från tidiga gallringar.

Flerträdshantering ger en högre produktivitet i klen och tät slutavverkning. Det visar den här studien av en John Deere 1270E.

En John Deere 1170E producerar 4 procent mer vid flerträdshantering i en klen slutavverkning. Det visar en studie Skogforsk gjort tillsammans med Holmen Skog.

Lösgrotsskotningen har utvecklats mycket under den senaste tioårsperioden. Studien har genomförts i syfte att jämföra tidsåtgången per ton torrvikt vid skotning av färsk respektive hyggestorkad grot.

Timbear Lightlogg C är ovanlig på så sätt att maskinen är bandgående och kan konverteras från skördare till skotare på 30 minuter. Dessutom har maskinen i skotarutförande två lastutrymmen.

OCC är ett virkesfordon med en kran som man enkelt kan montera av och på virkesfordonet. Skillnaden mellan OCC och en vanlig kranbil är att kranen har egen hydraulpump, oljepump, tank och motor.

Studien syftade till att bestämma skillnaden i prestation och bränsleförbrukning mellan enträds- och flerträdshantering i ett slutavverkningsbestånd.

Det blir allt viktigare att minska markskadorna i terrängen. För det ändamålet har ProSilva och Timbear tagit fram två skotarmodeller försedda med band istället för hjul.

I en förstagallring kan man gallra enligt stråkmetoden eller stickvägsmetoden. Stråkmetoden gav klart billigare drivning än en ren stickvägsgallring i en studie i klenare skog, stickvägsmetoden var effektivast i lite grövre skog.

I norra Sverige växer nu stora arealer skog in i gallringsmogen ålder. För att se vilken sorts skördare som passar bäst har en studie gjorts. Små skördare kan vara billigare men medelstora skördare är att föredra i gallring med givna förutsättningar.

Studien har genomförts i syfte att fastställa om skotning av färsk grot leder till en lägre tidsåtgång per skotat ton torrsubstans grot än skotning av hyggestorkad grot.

SCA Skog har i samarbete med Skogforsk och John Deere genomfört studier av prestation och kvalitet vid gallring med engreppsskördare av olika storlek.

Med en kran som kan vinklas i sidled ökade skördarens prestation med 7–8 procent. Mycket talar också för att kvaliteten i gallringsarbetet kan bli bättre eftersom en vinklingsbar kran kan nå ”fula” träd som står bakom lämnade stammar.

Syftet har varit att jämföra slutverkning med en engreppsskördare i fält och i en simulator med avseende på tidsåtgång för enskilda arbetsmoment samt användningen av knapp- och spakfunktioner.

Den nya kran med vikarmsfunktion, Cranab Access, som konstruerats i Vindeln förväntas leda till både färre skador på de kvarstående stammarna och ökad prestation genom effektivare avverkning.

Redan när de första engreppsskördarna började användas i svenskt skogsbruk genomfördes försök med flerträdshantering.

Under vårvintern 2006 studerades systemet ”Besten med två virkeskurirer” i grov slutavverkning norr om Karlsborg i Västergötland.

Nu ökar intresset för skogsbränsle igen. Skogforsk har tillsammans med de största skogsbränsleföretagen analyserat åtta system för flisning och transport från stubbe till panna. Lösgrot var dyrast, buntning och huggbil billigast.

Att sänka kapitalkostnaden genom att klara sig med en maskin framstår för många entreprenörer som lockande.

Ponsse Buffalo Dual – en kombinerad skördare och skotare – kan vara konkurrenskraftigt både som skördare och skotare. Med ett nytt arbetssätt, där virket läggs tvärs stickvägen, kan prestationen öka.

Skogforsk har av SCA Skog AB fått i uppdrag att jämföra kombinationsmaskinen Ponsse Buffalo Dual med skördaren Ponsse Beaver och en Ponsse Buffalo skotare i slutavverkning.

Olika försörjningskedjor för skogsbränsle från stubbe till panna har analyserats på uppdrag av ett antal företag.

SITE DESCRIPTION AND BASE-LINE DATA FOR AN EXPERIMENTAL SERIES IN SOUTHERN SWEDEN

Ännu elva vegetationsperioder efter slutavverkning (1998) kunde tydliga effekter ses i marken av den gödsling som skedde i den tidigare skogen.

Syftet var att studera ett helt system med avverkning, rundvirkesskotning, risskotning och flisning med avseende på prestationer och kostnader.