Det finns en stor genetisk diversitet, men också ett högt genetiskt utbyte mellan tallar i hela utbredningsområdet i norra Europa, visar en släktskapsanalys.

Den operativa förädlingen fortsätter öka de genetiska vinsterna. Samtidigt utvecklas nya metoder, till exempel mätning av veddensitet, genomisk selektion och tunneltält för blomningsstimulering.

Glest planterad förädlad tall i blandning med beståndsplantor av contorta ger både ökad produktion och ekonomiska fördelar jämfört med tall i monokultur, visar en studie.

Trädförädling är en långsiktig verksamhet där utfallet blir svårare att förutsäga ju längre prognoser som önskas. Programmet POPSIM simulerar effekter över tid av olika förädlingsstrategier.

Flera nya trädslag är intressanta att använda i skogsbruket, visar en litteraturgenomgång. Ökad produktion och bättre anpassning till framtida klimatförändringar är två av vinsterna.

En utmaning i förädlingen är att maximera den genetiska vinsten samtidigt som variationen bibehålls. Nya resultat visar att klontestning och expansion av förädlingspopulationen kan öka effektiviteten.

En första utvärdering av genetiska försök med banksianatall i Norrland visar högre höjd- och volymtillväxt jämfört med tall. Den kan dock inte hävda sig mot contortatall.

Resultaten av flera försök från 80-talet visar att för högsta tillväxt i kärva klimatlägen är valet inte contortatall eller rysk lärk – det är både och!

Varken vit- eller svartgran förefaller vara intressanta alternativ till vanlig gran för allmän skogsodling i norra Sverige. På speciellt frostutsatta lokaler kan dock svartgranen vara ett bra komplement till den inhemska granen, enligt fältstudier.

Rapporten bekräftar tidigare erfarenheter. Utfallet av förflyttningen har varit beroende på temperaturen dit plantorna flyttats samt förflyttningen i latitudled.

Toppkapning med helikopter, vitgran och svartgran, miniplantor, arginingödsling och riklig kottskörd är något av innehållet i detta nummer.