Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och många anser att skogen spelar en nyckelroll i att bekämpa klimatförändringarna. Men när det kommer till hur det ska göras går åsikterna isär.

Genom att samla information om virkesegenskaper redan innan avverkning går det att styra produktionen från olika bestånd, och till och med olika delar av träd, till specifika produkter och industrier.

Nu har de första testerna av StanForD 2010 genomförts på skotar och resultaten visar att alla skotarna presterar bra!

En ny modell baserad på digitala datakällor effektiviserar hänsynsuppföljningen, redovisningen inom de skogliga certifieringssystemen och återföringen av information till skogsbruksplaner.

Satellitbaserad positionering används i skogsmaskiner för att förenkla navigering och för att koordinatsätta de produktionsdata som rapporteras från maskinerna. Vilka möjligheter finns med ny teknik?

Skogliga åtgärder kan kommas att stoppas under häckningssäsongen i och med en implementering av EU:s fågeldirektiv. Denna pilotstudie har undersökt vad konsekvenserna förväntas bli för skogsnäringen.

Tillförlitliga utbytesberäkningar spelar en stor roll i att möta industrins krav på leveranser från skogsbruket. Ny studie undersöker utvecklingen av formkvot hos gran och tall.

Med hjälp av data från mobil laserskanning undersöker Skogforsk och svenska skogsföretag möjligheter att förbättra prognoserna om virkesleveranserna.

De senaste årens utveckling har resulterat i diskussioner om att modernisera dagens system för kvalitetsklassning av sågtimmer, VMR 1–07. Men hur ser sågverkens behov ut och vilka förändringar behövs?

Hur kan gallringsingrepp följas upp löpande? Skogforsk har arbetat med utvecklandet av verktyg som gör att automatiserad gallringsuppföljning blir robustare.

Digitala datakällor ska utgöra grunden för att ta fram modeller för uppföljning och dokumentation i projektet Digitaliserad naturvårdsuppföljning. Nu sammanfattas den inledande fasen.

En ny rapport sammanställer fyra olika fallstudier med syfte att demonstrera och undersöka nyttan av digitala egenskapsdeklarationer av massaved och sågverksflis för massa- och pappersindustrin.

År 2016 hade väldigt få skogsmaskiner StanForD 2010. Idag används den nya standarden i ca 80 procent av de svenska skördarna. Globalt har intresset ökat rejält – även om Sverige leder utvecklingen.

Med kvalitetssäkring och rätt hantering utgör virkesmätning med skördare en bra och pålitlig betalningsgrund vid virkeshandel. Metoden ger högre noggrannhet än travmätning och olika stickprovsmetoder.

Under 2018 har utvecklingen av utbytesprognoser baserade på skördardata fortsatt, bland annat genom att inkludera egenskapsberäkningar på stockar.

Genom att använda data från skördaren kan ståndortsanpassat skogsbruk få ett uppsving och bli betydligt mer effektivt. Det visar en pilotstudie från Skogforsk.

Machine Learning går ut på att datorn blir smartare ju mer data den utsätts för. Skogforsk har testat om metoden kan användas för karteringar med skördardata och fjärranalys.

Skördarna har blivit betydligt bättre på att mäta än för tio år sedan. När det gäller diameter är ett av aggregaten nära gränsen för vad som är möjligt med dagens teknik.

I valet mellan stora skördare är skillnaderna i produktivitet små. Viktigare är att ha en maskin som passar bra med förarens arbetsmetoder och att ha bra rutiner för underhåll och kalibrering.

Utvärdering av en ny metod visar på möjligheter till höjd kvalitet och detaljrikedom i utbytesprognoser.

Automatiserad gallringsuppföljning spar massor av tid och ger koll på skogen. Här är ett filmat webbföredrag där Johan J Möller, Skogforsk, berättar hur det fungerar och om potentialen för metoden.

Inom det här projektet har Skogforsk utvecklat en modell för att utnyttja standarden Forestand för överföring av gallringssuppföljningsresultat baserat på skördardata direkt in i skogliga register.

Med hjälp av data från liknande avverkningar i ett område kan skogsbruket göra bättre utbytesprognoser. Den här rapporten beskriver skapandet av stambanker och imputerat utbyte med skördardata.

Vilka behov har sågverken? Vad behöver skogsbruket utveckla för att möta dem? Det har undersökts i den här intervjustudien, som ska ligga till grund för Skogforsks prioriteringar av forskningsområden.

Utbytesprognoser förutspår vilka produkter som kommer apteras vid framtida avverkningar. Kompletterat med fjärranalys och skördardata från tidigare avverkningar i området kan prognoserna förbättras.

Denna rapport beskriver ett arbete med att utveckla en beräkningsmodul för skattning av trädegenskaper som höjd och kvantiteten primärt skogsbränsle baserat på skördardata.

För 20 år sedan tog byte av prislista i skördare tre veckor. Inom kort kommer det att gå på två minuter. Vinsterna i arbetstid är stora och vinsterna med snabbare industribeställningar ännu större.

Bättre kvalitet och högre produktivitet är två av erfarenheterna från de som har använt beslutsstödet hprGallring.

En rapport som beskriver utveckling av metodik för beräkning av åtgärdsareal och gallringskvot, samt automatiserad identifiering av stickvägsträd.

Denna rapport avhandlar utveckling och testning av beslutsstöd för gallringsskördare vid automatiserad gallringsuppföljning.

Flerträdsaggregat kan inte mäta stammarna på samma sätt som aggregat som hanterar ett träd i taget. Här analyseras skillnaden mellan beräknad och faktisk volym från en maskin som flerträdshanterar.

Skogforsks beslutsstöd för gallringsuppföljning förbättrar arbetet och höjer produktiviteten. Det visar erfarenheterna när programmet testats i 50 skördare över hela landet.

Det finns mycket att vinna med förbättrade utbytesprognoser. I denna förstudie undersöks nuläget hos SCA, Sveaskog och Södra för att prioritera kommande utvecklingsinsatser.

Nu lanseras ett nytt program för att följa upp gallringsarbetet automatiskt. Det är en efterlängtad nyhet då det underlättar och sänker kostnaderna för uppföljningen av stora arealer gallringsskog.

Automatiserad gallringsuppföljning syftar till att följa upp och förbättra kvaliteten i gallringsarbetet samt att skapa data för uppdatering av beståndsregister. En utvärdering visar att det fungerar.

Skogforsk har utvecklat en modell för att beräkna gallringsstyrka och gallringskvot utifrån mätdata från gallringsskördare. Programmet testas nu i ett tiotal skördare, med återkoppling i realtid.

Skördarmätning som grund för ersättning eller för prognoser och styrning av virkesflödet kräver rätt barkfunktioner. Dessutom påverkas apteringsbesluten eftersom det baseras på stockens beräknade diameter under bark. Men många skördare använder gamla barkfunktioner som ger stora fel.

SCA Skog AB vill utveckla sin strategi för val av slutavverkningsskördare varför Skogforsk ombads att genomföra en jämförande studie av en medelstor och en stor skördare i olika grov slutavverkning. Studien genomfördes hösten 2013 i samarbete med SCA Skog AB och John Deere.

Introduktion av StanForD 2010. Standarden börjar närma sig praktisk användning (höstern 2013). I genomfört test så har en utvärdering av styrning av skördarnas virkestillredning, produktionsrapportering och driftsuppföljning genomförts.

Det krävs utbildningsinsatser inom klavningsteknik och mätsystemets funktion. Dessutom måste attityden om vikten av bra mätning i skördare förbättras. Det är några av slutsatserna i en studie Skogforsk gjort om utvecklingsbehovet inom kalibrering av skördarens mätsystem.

Sedan 2012 finns en beräkningsmodul för produktionsrapportering av grot och stubbkvantiteter, utvecklad för datastandarden StanForD 2010. I projektet som beskrivs här har Skogforsk kvalitetssäkrat beräkningsmodulen.

StanForD 2010 är skogsbrukets standard för hantering av data till och från skogsmaskiner. Standarden är global och används av alla större tillverkare av skogsmaskiner för avverkning enligt kortvirkesmetoden. Så här funkar StanForD 2010 som är den uppdaterade versionen av StanForD-standarden.

Med flygburen laserskanning ökar detaljnivån och noggrannheten på informationen om skogen. Det kan ge bättre utbytesberäkningar i skogsbruket.

StanForD 2010 är skogsbrukets standard för hantering av data till och från skogsmaskiner. Rapporten belyser nyheterna i den nya versionen av standarden.

Skördarinformation visar var skogsbränslet finns på hygget.

Genom skördarens data om avverkade träd vid gallring kan man också få en uppfattning om hur träden som står kvar ser ut.

Skördardata har huvudsakligen använts för produktionsrapportering och styrning av virkesflödet. Men de skulle också kunna användas för att generera information som beskriver det kvarvarande beståndet efter gallring respektive slutavverkning.

Vid avverkning med skördare genereras data över stockdimensioner, trädslags och kvalitetsuppgifter samt geografisk positionsinformation. Sådan information kan återföras till till skogliga register och planeringssystem för att öka kvaliteten på och minska kostnaderna för datainsamling och planering.

Skogforsks kartläggning av kommunikationsflöden inom skogsbruket pekar på ett antal gemensamma brister, men också på olika förutsättningar för olika aktörer. Skogsbrukets digitala kedjor kommer att stärkas av det pågående utvecklingsarbetet.

Syftet med studien har varit att utvärdera hur registrering och beräkning av stamdata fungerar vid flerträdshantering.