Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda luftburna drönare för gallring? Detta har Skogforsk undersökt genom att utvärdera ett sådant system. Det här har man kommit fram till.

Tack vare samarbete, dialog och öppenhet skapas nya möjligheter och hållbara lösningar för framtidens skogsbruk i projektet Adaptivt skogsbruk.

Hur påverkar de svenska skogsbilvägarna olika sociala, ekologiska och miljömässiga faktorer, och hur samverkar dessa faktorer? Detta belyser en ny litteraturstudie från Skogforsk och Umeå universitet.

Hur gallrar man enskiktad granskog intill vattendrag för att skapa mer funktionella kantzoner? Detta ska Skogforsk tillsammans med SLU undersöka i sex fältförsök i Svealand.

I en ny artikel i tidskriften Silva Fennica diskuteras behovet av skonsamma markberedningsmetoder anpassade för hyggesfria förhållanden för att mildra konflikterna mellan skogsbruk och renskötsel.

Det finns ett ökande intresse för kontinuitetsskogsbruk. Då trakthyggesbruket under lång har varit den dominerande skötselmetoden präglas skogslandskapet av likåldrig barrskog.

Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och många anser att skogen spelar en nyckelroll i att bekämpa klimatförändringarna. Men när det kommer till hur det ska göras går åsikterna isär.

För högst virkesproduktion ska de bästa granplantorna planteras i rena granbestånd på höga boniteter och i blandbestånd på lägre boniteter. Det visar den nya blandskogsmodellen i Plantval optimal.

I en omfattande kunskapssammanställning om lärk samlar nu Skogforsks experter den senaste kunskapen om framtidsträdet lärk, från etablering och skötsel till ekonomi och virkesegenskaper.

Beräkningar av biogena och fossila kolflöden för Sveaskogs brukade skogar visar på stora biogena flöden med ett betydande nettoupptag av koldioxid i skogen.

I det elfte seminariet i utbildningspaketet "Viltanpassad skogsskötsel i praktiken" diskuterar forskarna Märtha Wallgren och Johan Sonesson hyggesfritt skogsbruk och vilt.

Hur gammal skogen får bli innan den avverkas har betydelse för en hel rad ekosystemtjänster. Hur hänger det ihop och vad bli effekten av olika omloppstider?

Björken betraktas alltmer som ett viktigt produktionsträd vid sidan av sina värden för mångfald och landskap. En ny rapport sammanställer vad vi vet om björkens möjligheter i ett framtida brukande.

Den genetiska vinsten i volymtillväxt hos förädlat skogsodlingsmaterial kan leda till en ännu större ökning av ekonomisk vinst för skogsägaren. Det visar en jämförelse utförd i projektet GENTREE.

En studie gjord i norra Sverige visar att efter röjning utgörs större delen av stammarna av planterade träd. Men studien visar också att endast 60 % av de planterade träden lever efter röjningen.

Skogsbruket använder olika markfuktighetskartor för att hitta områden med god bärighet där skogsmaskiner kan köras utan risk för markskador. Skogforsk har gjort en jämförande studie av dessa kartor.

Sambandet mellan en hydrologisk modell och förekomsten av körskador har utvärderats för utveckling av dagsaktuella riskindex för spårbildning. Resultaten visar på behov av fortsatt utvecklingsarbete.

Glest planterad förädlad tall i blandning med beståndsplantor av contorta ger både ökad produktion och ekonomiska fördelar jämfört med tall i monokultur, visar en studie.

Det går att utforma kostnadseffektiva kantzoner, visar analyser från Future Forests. En bra kompromiss är att plocka ut utvärdefulla barrträd – men inte alla – och gynna lövträden.

De gamla lärdomarna om var tall och gran växer bäst stämmer inte alltid. I en ny film ger forskare sin bild av kunskapsläget.

Det finns många sätt att anlägga och sköta blandskog. I en ny film delar forskare, experter och skogsägare med sig av sina tips och erfarenheter.

Att lämna många träd vid avverkning av ett bestånd minskar värmereflektion på kort sikt och kolbindning på lång sikt. Båda har en uppvärmande effekt men på landskapsnivå blir uppvärmningen försumbar.

Blädning, överhållen skärm och luckhuggning är tre sätt att bruka skog utan stora hyggen. Filmen Hyggesfritt besöker skogsägare som provar, entreprenörer som praktiserar och forskare som undersöker.

Att öka skogens omloppstid är bra för klimatet, eftersom skog binder kol i träd och mark. Men det är ett dyrt sätt att binda kol.

Ett sätt att skydda vattendrag från negativ påverkan från skogsbruket är att lämna kantzoner. Här är några forskningsresultat som kan bidra med underlag för att skapa mer funktionella kantzoner.

En variation av omloppstid så att utvalda bestånd tillåts bli gamla innan avverkning skulle kunna vara en strategi för naturvård i skogslandskapet.

Vad skulle en mer utbredd användning av hyggesfria metoder leda till? Det analyseras i den här studien, som tittar på klimatnytta, virkesproduktion och kvalitet, rekreationsvärden, rennäring med mer.

Att lämna en kantzon är en viktig hänsynsåtgärd vid avverkning. I den här filmen får vi veta hur den ska utformas för att göra maximal nytta

I fjorton täta men välröjda tallbestånd fanns knappt 1 % avverkningsskador efter förstagallringen, visar en ny studie. Men ca 1 % av stammarna drabbas också av snö- och vindskador varje år.

Efter gallring är de kvarvarande träden extra utsatta för vind och snö. En förutsättning för att minska dessa skador är att undersöka vilka träd- och beståndsegenskaper som påverkar skadeförekomsten.

I denna rapport redovisas resultaten från en analys av skötselsystem med täta ungskogar av tall. Studien är den första konsekvensanalysen av skogsbrukssystem, KOSS, som gjorts vid Skogforsk.

Visst går det att bedriva skogsbruk utan stora kalhyggen. Det är troligen bättre för friluftslivet och den biologiska mångfalden. Men det kostar – både i kronor och kubikmeter.

Andra mål än ekonomi och virkesproduktion måste väga tungt för att motivera hyggesfri skötsel. Det är en slutsats efter analys av fyra olika hyggesfria alternativ.

Det krävs ett speciellt urval av gransorter för att nå optimal tillväxt vid behovsanpassad gödsling av ungskog.

STIG-projektet (Skoglig Terrängplanering i GIS) startade på Skogforsk 2010 och är en del av arbetet med att utveckla planering- och drivning med hänsyn till mark och vatten.

Skogsbruket har en bit kvar till den spårlösa drivningen. Det visar en studie som Skogforsk gjort. Men projektet visar också att bättre planering och tydligare rutiner ger resultat.

Markfuktighetskartor, genererade från flygburen laserskanning, visar god överensstämmelse med verkligheten. I 68 % av fallen visar modellen rätt markfuktighetsklass, visar en utvärdering från Skogforsk där modellen jämförts med klassningar i fält.

Framtidens klimat kan orsaka att mer metylkvicksilver än tidigare bildas på hyggena – och kantzonerna kan då minska flödet till vattendragen.

Med bättre planeringsstöd finns stora möjlighet att identifiera och undvika en stor andel av körskadorna i skogsbruket, framförallt de allvarliga skadorna nära vatten. Det visar slutsatserna från tre års arbete inom STIG-projektet (Skoglig Terrängplanering I GIS) samt en färsk utvärdering av 36 slutavverkningar i Göta- och Svealand.

Med bättre planeringsstöd finns stora möjlighet att identifiera och undvika en stor andel av markskadorna i skogsbruket, framförallt de allvarliga skadorna nära vatten. Det visar Skogforsks utvärdering av de nya markfuktighetskartorna .

Att lämna kantzoner mot vattendragen vid avverkning är en viktig hänsynsåtgärd, men att lämna dem helt orörda innebär en betydande minskning av lönsamheten. Om man istället bedriver visst skogsbruk i zonen påverkas lönsamheten inte alls lika mycket

Syftet med denna studie var att utvärdera skogsskötselsystem med hög stamtäthet i ungskogar av tall och jämföra med konventionellt förband efter röjning.

Hur påverkar tillgång till nya datakällor, till exempel från flygburen laserskanning och flygfoton, planläggarnas arbete? Går det fortare? Påverkar det kvaliteten? I denna studie har Skogforsk följt fem erfarna planläggare i deras arbete och jämfört resultaten vid tillgång till olika kartskikt.

Skogforsk har undersökt hur man genom att kombinera en digital terrängmodell från laserskanning med andra geografiska data i en GIS-applikation, kan få ett beslutsstöd för drivningsplaneringen.

En ny skogsstandard ger möjlighet till ett effektivare skogsbruk och gör det lättare att skicka data mellan olika system. Förslaget till den nya standarden har tagits fram av Skogforsk och under 2013 är målet en officiell svensk standard.

Med laserbaserade sensorer på gallringsskördare kan objektivt data kan samlas in om det kvarvarande beståndet och produktiviteten öka. Det finns många fördelar med den lovande tekniken, men tester och utveckling återstår före praktisk implementation.

Sveaskog har en uttalad ambition att på ett lönsamt sätt öka tillväxten i de egna skogarna. Som ett led i arbetet gav Sveaskog hösten 2010 Skogforsk i uppdrag att utreda den framtida produktionspotentialen för olika tillväxthöjande åtgärder.

I utvecklingen av Sveaskogs skogskötselstrategi har man bett Skogforsk att analysera, beräkna och optimera olika åtgärder. Tillväxten kan höjas men den ekonomiska potentialen är ännu större. Nya trädslag och förädlade plantor ger stor positiv effekt.

För att beskriva stående skog med olika variabler och tillhörande enheter saknas i dag en vedertagen standard. Behovet av en standard inom området har påtalats vid flera tillfällen.

Arbetsrapporten beskriver läget och framstegen inom Skogforsks förädlingsprogram.