Att gynna lövträd i den strandnära skogen kan bidra till ökad ekologisk status i bäckar. Det visar en ny studie från Skogforsk och SLU.

Beräkningar av biogena och fossila kolflöden för Sveaskogs brukade skogar visar på stora biogena flöden med ett betydande nettoupptag av koldioxid i skogen.

Kväve ger liv och tillväxt - om det är på rätt ställe, i rätt form och i rätt dos. Annars kan det ställa till med problem.

I två nya syntesrapporter (review-artiklar) har olika metoder för att förhindra markskador sammanställts.

I två fältförsök har spårbildning och annan markpåverkan undersökts efter körning med en lastad skotare.

Björken betraktas alltmer som ett viktigt produktionsträd vid sidan av sina värden för mångfald och landskap. En ny rapport sammanställer vad vi vet om björkens möjligheter i ett framtida brukande.

Skogsgödsling – en handledning.

Vilken effekt får produktionen av förnyelsebara bioråvaror? En ny studie sammanställer data över det svenska skogsbruket, vilket möjliggör mer detaljerade livscykelanalyser.

Självhärdad krossaska påverkade markvattenkemin under rotzonen i upp till 17 år. Det visar en studie i ett fältförsök på fastmark.

Att träffa forskarkollegor från andra länder kan ge nyttiga erfarenheter och samarbeten. Skogforsk har deltagit i ett nordiskt-baltiskt nätverk vars erfarenheter nu sammanfattats.

En handledning om hur man kan använda markfuktighetskartor i skogsbruket har tagits fram. Den beskriver även vad som kännetecknar fyra olika typer av markfuktighetskartor.

Instruktionerna beskriver vad som ska ingå i livscykelanalysen för en viss produktkategori, i vårt fall sågtimmer, massaved, grot och bränsleved.

Markfuktighetskartor visar var det finns fuktiga och blöta områden i anslutning till vattendrag och sjöar. I ett EU-projekt har en guide tagits fram på hur man kan använda dessa kartor i skogsbruket.

En ny konstruktion för att hindra jordtransport nedströms efter dikesrensning, en rördamm, har inspekterats under två år. En slutsats är att dammen behövde grävas ur för att behålla funktionen.

En ny korkbaserad produkt för sanering av olja visar stor potential. Jämfört med ett annat vanligt medel mot oljespill är den är bättre på flera sätt.

Gödsling kan påverka vattenkemin även efter avverkning. I ett försök var markvattnets nitrathalt förhöjd efter avverkning då skogen gödslats med totalt 1080 kg kväve/ha eller mer.

En rördamm kan vara en bra skyddsåtgärd vid dikesrensning, för att hindra att jordpartiklar transporteras till nedströms belägna vatten. Metoden kommer från Finland och testas nu i Sverige.

Ett sätt att skydda vattendrag från negativ påverkan från skogsbruket är att lämna kantzoner. Här är några forskningsresultat som kan bidra med underlag för att skapa mer funktionella kantzoner.

Med kunskap, bra planering, rätt verktyg och utrustning går det att köra ut mycket virke från en trakt utan att göra markskador. I den här filmen ges några tips för skonsamt drivningsarbete.

Spökslag är en metod för att undvika skador på mark och vatten. Metoden innebär att enbart skördaren kör i kanten mot fuktiga partier och lägger upp virket mot bärigare mark åt den tyngre skotaren.

Genom att lägga ris på rätt ställen kan markskador vid avverkning undvikas. I filmen får vi lära oss några knep, som till exempel att korslägga de avverkade trädens toppar för ännu bättre bärighet.

Kvicksilver finns i marken genom atmosfäriskt nedfall. Felaktigt utförd avverkning kan öka bildning av det särskilt giftiga metylkvicksilvret och orsaka spridning av det till vattendragen.

När marken är så mjuk att det inte räcker att lägga ris där skogsmaskinerna ska köra är det läge att kavla. I den här filmen visas hur det görs på bästa sätt och markskador undviks.

Vid helträdsskörd tenderar kväveuttaget via groten vara betydligt större än eventuella skillnader i kväveutlakning under hyggesfasen. Det visar en budgetberäkning för bördig granskog i Sverige.

Att lämna en kantzon är en viktig hänsynsåtgärd vid avverkning. I den här filmen får vi veta hur den ska utformas för att göra maximal nytta

Idag finns kunskapen och teknologin för att avverka och transportera skog utan att orsaka skador på marken och vattnet. I filmen Spårlös visar maskinförare och forskare hur det är möjligt.

Nya studier visar återigen att uttag av grot vid slutavverkning kan påverka tillväxten i nästa trädgeneration – åtminstone på kort sikt.

I denna studie har 237 slutavverkningar i Mälardalen inventerats avseende körskador. Syftet var att ge underlag för bättre drivningsplanering.

Vilken produktionsförmåga har olika snabbväxande trädslag vid återplan­tering av skog på åkermark? Hur påverkar det marken? Rapporten redovisar etapp 2 av projektet, fem år efter plantering.

En försöksserie med snabbväxande trädslag på tidigare jordbruksmark visar att energiskogsodling utgör en kolsänka redan efter fem år.

Kväveutlakningen efter avverkning verkar inte påverkas av grotskörd i någon större utsträckning. Det är en av slutsatserna från en studie av markvattenkemin under grothögar.

När skogen avverkats ökar utlakningen av näringsämnen som till exempel kväve under några år. Då man avverkar tidigare gödslad skog riskerar ännu mer kväve att lakas ut, eftersom gödslingen ökat mängden kväve i marken. Men det är inte självklart, antyder nya rön.

Forskare vid Skogforsk och Umeå universitet har gjort en enkätstudie om hur olika yrkesgrupper i skogsbruket ser på körskador i samband med drivning. Att motverka körskador ansågs generellt vara en viktig del i den vardagliga hänsynen och att minska mängden körskador ansågs vara måttligt svårt.

Att lämna kantzoner mot vattendragen vid avverkning är en viktig hänsynsåtgärd, men att lämna dem helt orörda innebär en betydande minskning av lönsamheten. Om man istället bedriver visst skogsbruk i zonen påverkas lönsamheten inte alls lika mycket

Skogen fyller flera behov i samhället i dag och dess värde kan variera från produktionsvärdet, ekologiska värdet, till dess rekreationsvärde för människor. I en enkätstudie har attityder och åsikter om körskador och möjliga motåtgärder undersökts bland olika yrkesgrupper som arbetar i det svenska skogsbruket.

Hyggesbränning kan i vissa fall minska den negativa påverkan som slutavverkning av skog har på markvattenkemin. Det är slutsatsen av ett fältförsök i Hälsingland.

Runt 1980 etablerades fyra gödslingsförsök för att studera hur kvävegödsling med olika intensitet påverkade trädtillväxten. Här rapporterar vi resultat från de ca 30 år som försöken pågått. Vi berättar om hur trädtillväxten påverkades, hur markkemin ändrades, om slutavverkningens effekter på markvattenkemin, markvegetationen och föryngringen samt hur harvning påverkade resultaten.

Tidigare gödsling påverkade varken nya tallplantors tillväxt eller markvegetationens biomassa. Det visar försök som Skogforsk gjort.

Efter slutavverkning brukar nitrat- och aluminiumhalten i markvattnet öka samtidigt som pH-värdet sjunker. Men hyggesbränning visade sig motverka dessa oönskade effekter. Bränning kan alltså vara bra både för biologisk mångfald och vattenkvalitet.

"Det är påtagligt hur stor effekten är av att skydda marken", säger skogforskaren Eva Ring i tidningen Vision. Det hon talar om är resultaten från nya körskadeförsök, som Skogforsk har anlagt i samarbete med SLU och METLA.

Att undvika markskador vid avverkning är en av skogsbrukets stora utmaningar. Milda vintrar och önskemål om jämna virkesflöden ställer höga krav på både planering och avverkningsarbete.

Kväveutlakningen till vattendrag och sjöar ökar efter slutavverkning. För landet som helhet är hyggenas andel av kväveläckaget till kusthaven relativt litet jämfört med läckaget från övrig skogsmark.

Behovet av alternativ till fossila bränslen medför att odling av snabbväxande trädslag sannolikt blir en betydelsefull inriktning inom den svenska skogsproduktionen.

Föreliggande rapport vill ge ett beslutsunderlag för användning av produktionshöjande åtgärder och ev. konsekvenser på flora och fauna, vatten, klimat och mark samt sociala och kulturella värden.

Vatten utgör en viktig del av det svenska skogslandskapet. Det är sannolikt att skogens vatten kommer att hamna i större fokus framöver. Här sammanfattas dagens kunskap om hur skogsbruk påverkar vatten och mark i Sverige.

Halten nitratkväve i markvattnet var lägre på markberedda ytor än på obehandlade. Det var det oväntade resultatet av en studie i Härjedalen.

Mikronäringsämnet bor är viktigt för växter och brist kan leda till att träd får flera toppar och sänkt tillväxt.

Skogsgödsling med kväve missgynnar en del mykorrhizabildande svampar. Effekten förefaller dock vara kortvarig.

SITE DESCRIPTION AND BASE-LINE DATA FOR AN EXPERIMENTAL SERIES IN SOUTHERN SWEDEN