Line Djupström
Bitr programchef
(Fil D)
Skogsskötsel
Uppsala Science Park
751 83 UPPSALA
Hänsyn
Naturhänsyn
Fil. Dr. Forskare inom naturvårdsbiologi och driver projekt som syftar till att öka kunskapen om miljöhänsyn och biologisk mångfald i det brukade skogslandskapet. Arbetar också inom projekt som rör forskningskommunikation där skogen används som plattform för dialog och kunskapsutbyte.
Visa Lines publikationer
Publikationer i urval
| År | Titel | Författare | Tidskrift |
|---|---|---|---|
| 2023 | Harvester time consumption in nature conservation management operations | Fernandez-Lacruz, Raul Grönlund, Örjan Johannesson, Tomas Djupström, Line B. Söderberg, Jon Eliasson, Lars |
International Journal of Forest Engineering |
| 2023 | Ten years after: Release cutting around old oaks still affects oak vitality and saproxylic beetles in a Norway spruce stand | Lariviere, Delphine Holmström, Emma Petersson, Lisa Djupström, Line Weslien, Jan |
Agricultural and Forest Entomology |
| 2023 | Reinventory of permanent plots show that kelo lichens face an extinction debt | Larsson Ekström, Albin Sjögren, Jörgen Djupström, Line Boberg Thor, Göran Löfroth, Therese |
Biological Conservation |
| 2021 | Rennäring och skogsnäring i Sverige - delad kunskap för delad markanvändning. | Horstkotte, Tim Djupström, Line |
|
| 2020 | Nature conservation management in voluntary set-aside forests in Sweden: practices, incentives and barriers | Grönlund, Örjan Erlandsson, Emanuel Djupström, Line Bergström, Dan Eliasson, Lars |
Scandinavian Journal of Forest Research |
| 2018 | Mapping of voluntary set-aside forests intended for nature conservation management in Sweden | Grönlund, Örjan Di Fulvio, Fulvio Bergström, Dan Djupström, Line Eliasson, Lars Erlandsson, Emanuel Forsell, Nicklas Korosuo, Anu |
Scandinavian Journal of Forest Research |
| 2018 | Climate impacts of retention forestry in a Swedish boreal pine forest | Cherubini, Francesco Santaniello, Francesca Hu, Xiangping Sonesson, Johan Strømman, Anders Hammer Weslien, Jan Djupström, Line B. Ranius, Thomas |
Journal of Land Use Science |
| 2017 | Large proportion of wood dependent lichens in boreal pine forest are confined to old hard wood | Santaniello, F Djupström, L.B Ranius, T Weslien, J Rudolphi, J Thor, G |
Biodiversity and Conservation |
| 2017 | Simulated long-term effects of varying tree retention on wood production, dead wood and carbon stock changes | Santaniello, F Djupström, L.B Ranius, T Weslien, J Rudolphi, J Sonesson, J |
Journal of Environmental Management |
| 2016 | Effects of partial cutting on logging productivity, economic returns and dead wood in boreal pine forest. | Santaniello, F Djupström, L.B Ranius, T Rudolphi, J Widenfalk, O Weslien , J |
Forest Ecology and Management |
Lines senaste artiklar
Bättre naturhänsyn när fler högstubbar koncentreras till vissa hyggen
Högstubbar bör koncentreras till vissa hyggen och helst uppgå till 5 per hektar. Det visar en studie som har analyserat populationsmönster hos den rödlistade skalbaggen större flatbagge.
2024-02-29
Skogens silver är guld värd
Keloved (silverved) bildas i tallar efter brand och är ett värdefullt substrat för vedlevande arter. I brukade skogar bildas sällan keloved, men den kan nyskapas artificiellt genom naturvårdsbränning.
2024-02-06
Skördarens prestation i NS-huggningar i många fall likvärdig eller högre än i gallring
Naturvårdande skötsel genomförs primärt för att uppnå biodiversitetsmål. Tidsåtgång och därmed kostnaden för skördaren är 10–40 % högre än vid en slutavverkning med samma medelstamvolym.
2023-12-19
Digitaliserad naturvårdsuppföljning
En ny modell baserad på digitala datakällor effektiviserar hänsynsuppföljningen, redovisningen inom de skogliga certifieringssystemen och återföringen av information till skogsbruksplaner.
2022-12-16
Viljan om skogen varierar lika mycket som skogen borde variera
Tillståndet i skogen är ett resultat inte bara av vad som görs idag, utan vad som gjorts generationer tillbaka. Det påverkar förutsättningarna i dagens ekosystem.
2022-07-05
Nyttan av naturhänsyn för marksvampar
Trakthygge resulterar i att merparten av mykorrhizasvamparna dör och behöver återetableras när ny skog växer upp. I en ny studie har betydelsen av att lämna hänsynsträd undersökts.
2022-06-10
Naturvärdesbedömning med flygburen laserdata
Laserdata kan utgöra underlag till naturvärdesbedömningar. Tillsammans med SLU och Södra har vi deltagit i ett projekt som utvecklat och utvärderat modeller för naturvärdesbedömning med fjärranalys.
2022-02-07
Digitaliserad naturvårdsuppföljning
Digitala datakällor ska utgöra grunden för att ta fram modeller för uppföljning och dokumentation i projektet Digitaliserad naturvårdsuppföljning. Nu sammanfattas den inledande fasen.
2020-12-29
Skogsbrukets gemensamma hänsynsuppföljning 2019
Hur ser den generella naturhänsynen ut i svenskt skogsbruk? En ny rapport sammanfattar resultaten från fältsäsongen 2019.
2020-12-21
Evighetsträd efter föryngringsavverkning – en utvärdering av trädens överlevnad och evighet
Ett examensarbete vid Skogsmästarskolan visar att en femtedel av alla lämnade levande träd efter avverkning klassas som naturvärdesträd men 14 procent av dessa var vindfällda fyra år efter avverkning.
2020-10-08
Döda träd – levande skogar, ny film
Följ med på en spännande resa i den interaktiva filmen "Döda träd – levande skogar".
2020-06-01
Framgångsfaktorer vid naturvårdande skötsel
Korta eller detaljerade instruktioner? Specialiserade entreprenörer eller generalister? Timersättning eller ackord? En intervjustudie har undersökt hur skogsbruket gör vid NS-åtgärder.
2020-04-24
Så kan skogsbruket ta större hänsyn till rennäringen
Markbereda skonsamt, spara hänglavsbärande träd och röja är några åtgärder som gynnar rennäringen. En film och ett avsnitt i Skogskunskap ger tips.
2020-03-18
Hänsyn på 13 procent av arealen
Vid slutavverkning lämnas i genomsnitt nästan 13 procent av arealen som hänsyn, visar en sammanställning av sju skogsföretags hänsynsuppföljning.
2019-11-18
Varför utförs inte den naturvårdande skötseln?
Naturvårdande skötsel utförs inte i önskad omfattning. Rädsla för kritik och osäkerhet gällande kostnader är exempel på anledningar till att det inte blir gjort, visar en intervjustudie.
2019-10-24
Kartläggning av skogar i behov av naturvårdande skötsel
De frivilliga avsättningarna är 1,2 miljoner hektar. På en del av dessa arealer har ett behov av naturvårdande skötsel identifierats. En studie har nu genomförts för att kvantifiera och beskriva dem.
2019-09-12
Viltbete och biologisk mångfald
Kan bete och annan aktivitet från klövvilt utgöra ett hot mot biologisk mångfald eller är effekterna bara positiva? Det utreds i det här webbseminariet.
2019-08-05
Effaråsen – att bruka och bevara i gammal tallskog
Effaråsen är ett område med gammal tallskog där Skogforsk genomför en rad försök, främst inom naturhänsyn. Många kommer att pågå i flera decennier. Det här är en sammanfattande rapport för 2011-2018.
2019-03-01
Naturhänsyn och klimatpåverkan
Att lämna många träd vid avverkning av ett bestånd minskar värmereflektion på kort sikt och kolbindning på lång sikt. Båda har en uppvärmande effekt men på landskapsnivå blir uppvärmningen försumbar.
2019-01-21
Effaråsen ska ge svar på eviga frågor
Välkommen till Effaråsen i Dalarna. Ett område med gammal tallskog där vi söker efter svaret på frågan; går det att bedriva skogsbruk och samtidigt bevara höga naturvärden?
2018-01-17
360-film kan ta skogen till staden
360-film ger tittaren möjlighet att se sig omkring i filmen, och kan användas för att ge en känsla av hur olika skogar upplevs. Här är en film som jämför olika grader av hänsyn vid avverkningen.
2017-12-18
Skogens antikviteter viktiga för vedlevande lavar
Gammal, silvergrå, stående död ved från tall är viktigare för lavar än man tidigare trott. Det är därför avgörande för biologisk mångfald att dessa räddas vid skogsbruksåtgärder genom bra planering.
2017-09-29
Målbilder för god miljöhänsyn
Skogssektorns målbilder för god miljöhänsyn ger vägledning om hur hänsyn ska utföras. Nu kompletteras målbilderna inom bland annat användning av kulturstubbar och körning i skogsmark.
2016-12-14
Naturhänsyn i gammal tallskog – hur mycket kostar det och vad får man för pengarna?
Att lämna mer hänsyn vid avverkning innebär minskad prestation i drivningen och uteblivna inkomster. Men den ger goda resultat i form av mer död ved, som är en viktig faktor för biologisk mångfald.
2016-09-22
Bruka, bevara eller både och?
Går det bedriva lönsamt skogsbruk i skogar med höga naturvärden utan att skada dem? Resultat från två försök pekar på att detta är möjligt, om man anpassar avverkningen till de biologiska värdena.
2015-02-11
Nyttan av död ved vid slutavverkning
Många skogsarter är anpassade till öppna ytor och hygget är skogslandskapets vanligaste öppning – där vi styr över mängden död ved. Att spara och skapa död ved på hygget gör nytta för många arter.
2011-01-01
Kostnadseffektiv naturvård – en jämförelse mellan olika avsättningsformer
Effektiv naturvård handlar om att få så mycket naturvårdsnytta som möjligt för de medel som finns att tillgå. I det här fallet gav nyckelbiotoperna mest biologisk mångfald för pengarna.
2011-01-01
Höga naturvärden i nyckelbiotoper – men även i andra äldre granskogar
Skogforsk och SLU har inventerat mossor, lavar och vedlevande skalbaggar i äldre granskogar. Nyckelbiotoper innehöll flest arter, lägst antal arter återfanns i vanliga slutavverkningsskogar. Hänsynsytor och naturreservat låg på ungefär samma nivå.
2007-01-01
Kollegor inom Skogsskötsel
Mattias Berglund
Forskare
mattias.berglund@skogforsk.se
076 - 610 43 77
Jonas Cedergren
Forskare
jonas.cedergren@skogforsk.se
072 - 961 66 32
Felicia Dahlgren Lidman
Forskare
felicia.lidman@skogforsk.se
072 - 961 84 05
Alfred Deutgen
Doktorand
alfred.deutgen@skogforsk.se
070 - 911 87 63
Nils Fahlvik
Seniorforskare
nils.fahlvik@skogforsk.se
070 - 580 37 34
Emelie Fredriksson
Forskare
emelie.fredriksson@skogforsk.se
070 - 302 38 21
Jörgen Hajek
Specialist
jorgen.hajek@skogforsk.se
070 - 683 92 98
Lars Högbom
Seniorforskare
lars.hogbom@skogforsk.se
070 - 517 85 46
Fredrik Johansson
Projektledare
fredrik.johansson@skogforsk.se
070 - 911 87 69
Michael Krook
Försökstekniker
michael.krook@skogforsk.se
070 - 534 23 10
Delphine Lariviere
Doktorand
delphine.lariviere@skogforsk.se
070 - 911 87 66
Erik Ling
Programchef
erik.ling@skogforsk.se
070 - 655 92 16
Sima Mohtashami
Forskare
sima.mohtashami@skogforsk.se
070 - 216 39 12
Oscar Nilsson
Forskare
oscar.nilsson@skogforsk.se
070 - 170 28 89
Magnus Persson
Forskare
magnus.persson@skogforsk.se
072 - 961 63 55
Eva Ring
Seniorforskare
eva.ring@skogforsk.se
070 - 518 87 20
Olle Rosenberg
Seniorforskare
olle.rosenberg@skogforsk.se
070 - 620 70 36
Ulf Sikström
Seniorforskare
ulf.sikstrom@skogforsk.se
070 - 638 85 52
Henrik Svennerstam
Forskare
henrik.svennerstam@skogforsk.se
070 - 392 63 73
Rasmus Sörensen
Forskare
rasmus.sorensen@skogforsk.se
070 - 911 87 61
Märtha Wallgren
Seniorforskare
martha.wallgren@skogforsk.se
070 - 222 07 25
Per Westerfelt
Forskare
per.westerfelt@skogforsk.se
072 -733 34 62
Jonas Öhlund
Forskare
jonas.ohlund@skogforsk.se
070 - 584 07 31
Petter Öhrn
Forskare
petter.ohrn@skogforsk.se
070 - 910 48 08