Line Djupström - Skogforsk

logga

Start / Kontakt

Line Djupström

Bitr programchef

(Fil D)

Skogsskötsel

line.djupstrom@skogforsk.se 070 - 254 90 61

Uppsala Science Park

751 83 UPPSALA

Fil. Dr. Forskare inom naturvårdsbiologi och driver projekt som syftar till att öka kunskapen om miljöhänsyn och biologisk mångfald i det brukade skogslandskapet. Arbetar också inom projekt som rör forskningskommunikation där skogen används som plattform för dialog och kunskapsutbyte.

Publikationer i urval

År	Titel	Författare	Tidskrift
2023	Harvester time consumption in nature conservation management operations	Fernandez-Lacruz, Raul Grönlund, Örjan Johannesson, Tomas Djupström, Line B. Söderberg, Jon Eliasson, Lars	International Journal of Forest Engineering
2023	Ten years after: Release cutting around old oaks still affects oak vitality and saproxylic beetles in a Norway spruce stand	Lariviere, Delphine Holmström, Emma Petersson, Lisa Djupström, Line Weslien, Jan	Agricultural and Forest Entomology
2023	Reinventory of permanent plots show that kelo lichens face an extinction debt	Larsson Ekström, Albin Sjögren, Jörgen Djupström, Line Boberg Thor, Göran Löfroth, Therese	Biological Conservation
2021	Rennäring och skogsnäring i Sverige - delad kunskap för delad markanvändning.	Horstkotte, Tim Djupström, Line
2020	Nature conservation management in voluntary set-aside forests in Sweden: practices, incentives and barriers	Grönlund, Örjan Erlandsson, Emanuel Djupström, Line Bergström, Dan Eliasson, Lars	Scandinavian Journal of Forest Research
2018	Mapping of voluntary set-aside forests intended for nature conservation management in Sweden	Grönlund, Örjan Di Fulvio, Fulvio Bergström, Dan Djupström, Line Eliasson, Lars Erlandsson, Emanuel Forsell, Nicklas Korosuo, Anu	Scandinavian Journal of Forest Research
2018	Climate impacts of retention forestry in a Swedish boreal pine forest	Cherubini, Francesco Santaniello, Francesca Hu, Xiangping Sonesson, Johan Strømman, Anders Hammer Weslien, Jan Djupström, Line B. Ranius, Thomas	Journal of Land Use Science
2017	Large proportion of wood dependent lichens in boreal pine forest are confined to old hard wood	Santaniello, F Djupström, L.B Ranius, T Weslien, J Rudolphi, J Thor, G	Biodiversity and Conservation
2017	Simulated long-term effects of varying tree retention on wood production, dead wood and carbon stock changes	Santaniello, F Djupström, L.B Ranius, T Weslien, J Rudolphi, J Sonesson, J	Journal of Environmental Management
2016	Effects of partial cutting on logging productivity, economic returns and dead wood in boreal pine forest.	Santaniello, F Djupström, L.B Ranius, T Rudolphi, J Widenfalk, O Weslien , J	Forest Ecology and Management

Lines senaste artiklar

Potentialen för luftburna drönare vid gallring

Vilka är fördelarna och nackdelarna med att använda luftburna drönare för gallring? Detta har Skogforsk undersökt genom att utvärdera ett sådant system. Det här har man kommit fram till.

Skötselstrategier för klimat och artrikedom i sydsvenska skogar

Satsa på mer blandskog och hyggesfritt skogsbruk. Det rekommenderas i en policy brief om hur man kan klimatanpassa den sydsvenska skogen och samtidigt främja den biologiska mångfalden.

Skogsbilvägarna i Sverige – en resurs med många sidor

Hur påverkar de svenska skogsbilvägarna olika sociala, ekologiska och miljömässiga faktorer, och hur samverkar dessa faktorer? Detta belyser en ny litteraturstudie från Skogforsk och Umeå universitet.

Kan kantzoner göras mer funktionella genom gallring?

Hur gallrar man enskiktad granskog intill vattendrag för att skapa mer funktionella kantzoner? Detta ska Skogforsk tillsammans med SLU undersöka i sex fältförsök i Svealand.

Föryngring i tallskog med varierande mängd lämnad naturhänsyn

En ökad lämnad hänsyn ger på en övergripande nivå ingen tydlig negativ effekt på tallföryngringar. Det går alltså att gynna naturvärden och samtidigt lyckas med etableringen av nästa generation skog.

Bättre naturhänsyn när fler högstubbar koncentreras till vissa hyggen

Högstubbar bör koncentreras till vissa hyggen och helst uppgå till 5 per hektar. Det visar en studie som har analyserat populationsmönster hos den rödlistade skalbaggen större flatbagge.

Skogens silver är guld värd

Keloved (silverved) bildas i tallar efter brand och är ett värdefullt substrat för vedlevande arter. I brukade skogar bildas sällan keloved, men den kan nyskapas artificiellt genom naturvårdsbränning.

Skördarens prestation i NS-huggningar i många fall likvärdig eller högre än i gallring

Naturvårdande skötsel genomförs primärt för att uppnå biodiversitetsmål. Tidsåtgång och därmed kostnaden för skördaren är 10–40 % högre än vid en slutavverkning med samma medelstamvolym.

Digitaliserad naturvårdsuppföljning

En ny modell baserad på digitala datakällor effektiviserar hänsynsuppföljningen, redovisningen inom de skogliga certifieringssystemen och återföringen av information till skogsbruksplaner.

Viljan om skogen varierar lika mycket som skogen borde variera

Tillståndet i skogen är ett resultat inte bara av vad som görs idag, utan vad som gjorts generationer tillbaka. Det påverkar förutsättningarna i dagens ekosystem.

Nyttan av naturhänsyn för marksvampar

Trakthygge resulterar i att merparten av mykorrhizasvamparna dör och behöver återetableras när ny skog växer upp. I en ny studie har betydelsen av att lämna hänsynsträd undersökts.

Naturvärdesbedömning med flygburen laserdata

Laserdata kan utgöra underlag till naturvärdesbedömningar. Tillsammans med SLU och Södra har vi deltagit i ett projekt som utvecklat och utvärderat modeller för naturvärdesbedömning med fjärranalys.

Digitaliserad naturvårdsuppföljning

Digitala datakällor ska utgöra grunden för att ta fram modeller för uppföljning och dokumentation i projektet Digitaliserad naturvårdsuppföljning. Nu sammanfattas den inledande fasen.

Skogsbrukets gemensamma hänsynsuppföljning 2019

Hur ser den generella naturhänsynen ut i svenskt skogsbruk? En ny rapport sammanfattar resultaten från fältsäsongen 2019.

Evighetsträd efter föryngringsavverkning – en utvärdering av trädens överlevnad och evighet

Ett examensarbete vid Skogsmästarskolan visar att en femtedel av alla lämnade levande träd efter avverkning klassas som naturvärdesträd men 14 procent av dessa var vindfällda fyra år efter avverkning.

Döda träd – levande skogar, ny film

Följ med på en spännande resa i den interaktiva filmen "Döda träd – levande skogar".

Framgångsfaktorer vid naturvårdande skötsel

Korta eller detaljerade instruktioner? Specialiserade entreprenörer eller generalister? Timersättning eller ackord? En intervjustudie har undersökt hur skogsbruket gör vid NS-åtgärder.

Så kan skogsbruket ta större hänsyn till rennäringen

Markbereda skonsamt, spara hänglavsbärande träd och röja är några åtgärder som gynnar rennäringen. En film och ett avsnitt i Skogskunskap ger tips.

Hänsyn på 13 procent av arealen

Vid slutavverkning lämnas i genomsnitt nästan 13 procent av arealen som hänsyn, visar en sammanställning av sju skogsföretags hänsynsuppföljning.

Varför utförs inte den naturvårdande skötseln?

Naturvårdande skötsel utförs inte i önskad omfattning. Rädsla för kritik och osäkerhet gällande kostnader är exempel på anledningar till att det inte blir gjort, visar en intervjustudie.

Kartläggning av skogar i behov av naturvårdande skötsel

De frivilliga avsättningarna är 1,2 miljoner hektar. På en del av dessa arealer har ett behov av naturvårdande skötsel identifierats. En studie har nu genomförts för att kvantifiera och beskriva dem.

Viltbete och biologisk mångfald

Kan bete och annan aktivitet från klövvilt utgöra ett hot mot biologisk mångfald eller är effekterna bara positiva? Det utreds i det här webbseminariet.

Effaråsen – att bruka och bevara i gammal tallskog

Effaråsen är ett område med gammal tallskog där Skogforsk genomför en rad försök, främst inom naturhänsyn. Många kommer att pågå i flera decennier. Det här är en sammanfattande rapport för 2011–2018.

Naturhänsyn och klimatpåverkan

Att lämna många träd vid avverkning av ett bestånd minskar värmereflektion på kort sikt och kolbindning på lång sikt. Båda har en uppvärmande effekt men på landskapsnivå blir uppvärmningen försumbar.

Effaråsen ska ge svar på eviga frågor

Välkommen till Effaråsen i Dalarna. Ett område med gammal tallskog där vi söker efter svaret på frågan; går det att bedriva skogsbruk och samtidigt bevara höga naturvärden?

360-film kan ta skogen till staden

360-film ger tittaren möjlighet att se sig omkring i filmen, och kan användas för att ge en känsla av hur olika skogar upplevs. Här är en film som jämför olika grader av hänsyn vid avverkningen.

Skogens antikviteter viktiga för vedlevande lavar

Gammal, silvergrå, stående död ved från tall är viktigare för lavar än man tidigare trott. Det är därför avgörande för biologisk mångfald att dessa räddas vid skogsbruksåtgärder genom bra planering.

Målbilder för god miljöhänsyn

Skogssektorns målbilder för god miljöhänsyn ger vägledning om hur hänsyn ska utföras. Nu kompletteras målbilderna inom bland annat användning av kulturstubbar och körning i skogsmark.

Naturhänsyn i gammal tallskog – hur mycket kostar det och vad får man för pengarna?

Att lämna mer hänsyn vid avverkning innebär minskad prestation i drivningen och uteblivna inkomster. Men den ger goda resultat i form av mer död ved, som är en viktig faktor för biologisk mångfald.

Bruka, bevara eller både och?

Går det bedriva lönsamt skogsbruk i skogar med höga naturvärden utan att skada dem? Resultat från två försök pekar på att detta är möjligt, om man anpassar avverkningen till de biologiska värdena.

Nyttan av död ved vid slutavverkning

Många skogsarter är anpassade till öppna ytor och hygget är skogslandskapets vanligaste öppning – där vi styr över mängden död ved. Att spara och skapa död ved på hygget gör nytta för många arter.

Kostnadseffektiv naturvård – en jämförelse mellan olika avsättningsformer

Effektiv naturvård handlar om att få så mycket naturvårdsnytta som möjligt för de medel som finns att tillgå. I det här fallet gav nyckelbiotoperna mest biologisk mångfald för pengarna.

Höga naturvärden i nyckelbiotoper – men även i andra äldre granskogar

Skogforsk och SLU har inventerat mossor, lavar och vedlevande skalbaggar i äldre granskogar. Nyckelbiotoper innehöll flest arter, lägst antal arter återfanns i vanliga slutavverkningsskogar. Hänsynsytor och naturreservat låg på ungefär samma nivå.

Lines alla artiklar