Produktivitet är centralt i de flesta verksamheter. I skogsbruket har det varit likställt med mängdproduktivitet i skogsarbetet. Men det finns anledning att vidga perspektivet med fler indikatorer.

Skogliga åtgärder kan kommas att stoppas under häckningssäsongen i och med en implementering av EU:s fågeldirektiv. Denna pilotstudie har undersökt vad konsekvenserna förväntas bli för skogsnäringen.

Kostnadsutvecklingen i gallring och slutavverkning under perioden 2000 till 2017 har analyserats i en nypublicerad vetenskaplig artikel. Nedan sammanfattas några av resultaten.

Så här har ”vanligt utvecklingsarbete” bidragit till att förbättra skogsbruket och minska dess negativa miljöpåverkan.

Problemen med rotröta kommer att öka ytterligare i ett varmare klimat. Men redan idag skulle det vara lönsamt för skogsbruket att ägna mera kraft åt bekämpningen av rotröta, som årligen beräknas kosta en miljard kronor i form av sämre virkeskvalitet och lägre tillväxt. Det visar kalkyler från Skogforsk.

Med laserbaserade sensorer på gallringsskördare kan objektivt data kan samlas in om det kvarvarande beståndet och produktiviteten öka. Det finns många fördelar med den lovande tekniken, men tester och utveckling återstår före praktisk implementation.

Skogsbrukets utveckling har underlättats av det nära samarbetet mellan brukare, tillverkare och forskare. Skogforsks samverkansgrupper ger resultat och att medverka ska underlätta jobbet i den egna organisationen och skapa ett mervärde.

Sedan lång tid har produktiviteten i skogsbruket ökat, men nu verkar denna trend ha brutits. Tillgängliga data är dock osäkra. Skogforsk har därför initierat en fördjupad insamling av produktionsdata. De första två årens resultat redovisas här.

Tallvedsnematoden är en rundmask som kan angripa och döda framför allt tall. Gran bedöms vara mer resistent men kan ändå fungera som värdväxt.

Maskinell stubbehandling fungerar men täckningsgraden är viktig. Behandlingen gav mindre rotröta i träden 12-14 år efter gallring på jordbruksmark, på skogsmark var resultaten inte lika uppenbara.

SCA Skog har i samarbete med Skogforsk och John Deere genomfört studier av prestation och kvalitet vid gallring med engreppsskördare av olika storlek.

Ett nytt dataprogram, Nogrota, beräknar hur många provträd som ska mätas med rötdetektorn Rotfinder för att bestämma andelen träd med röta i stående skog med önskad noggrannhet. Kombinationen skapar nya möjligheter att hantera rotröteproblemet

Det blir allt viktigare att snabbt kunna omsätta ny kunskap i praktisk tillämpning och FoU-resultat ska kunna implementeras. För att få fullt genomslag krävs ordentlig systematik och ansvariga som har tid för att driva på och följa utvecklingen.

Ny teknik och nya arbetsmetoder måste få ett snabbare genomslag i skogsbruket. Det är en gemensam uppgift för företag och forskningsorganisationer.

FORAN Sverige AB har utvecklat en metod för att inventera skog med laserscanning med så hög upplösning att enskilda träd kan identifieras.

För att kunna utvärdera hur helkroppsvibrationer påverkas av förändringar konstruerades en testbana.

Nu ökar intresset för skogsbränsle igen. Skogforsk har tillsammans med de största skogsbränsleföretagen analyserat åtta system för flisning och transport från stubbe till panna. Lösgrot var dyrast, buntning och huggbil billigast.

Att sänka kapitalkostnaden genom att klara sig med en maskin framstår för många entreprenörer som lockande.

Skogforsk har av SCA Skog AB fått i uppdrag att jämföra kombinationsmaskinen Ponsse Buffalo Dual med skördaren Ponsse Beaver och en Ponsse Buffalo skotare i slutavverkning.

Skogforsk har genomfört jämförande mätningar av vibrationsnivån i skotare och drivare.

Utrymmet för lönsam stubbehandling mot rotröta är betydligt större än vad som idag praktiskt utnyttjas. Beräkningar visar att en skogsägare kan tjäna i storleksordningen 20 000-30 000 kr per hektar.

Vi har undersökt verkningskraften hos viktiga produktionshöjande metoder samt deras totala effekt på avverkningsmöjligheterna för privata skogsägare.

Skogsmaskiner har varit föremål för ergonomiska granskningar sedan 1969. 1995 beslutades om att utarbeta gemensamma ergonomiska riktlinjer för Norden.

Mörkerarbete är i dag ett naturligt inslag i skogsmaskinförarens vardag. Otillfredsställande arbetsbelysning medför trötthet, vilket resulterar i ohälsa och en sämre arbetsprestation

Dagens skogsmaskiner är högteknologiska enheter med avancerad styr- och reglerteknik. För föraren har detta medfört en allt intensivare arbetstakt och färre naturliga avbrott i det ordinarie arbetet.

Denna rapport redovisar resultaten från projektet ”Kvalitetskrav, råvaruutnyttjande och kostnader vid kraftigt ökad användning av skogsbränsle”, vilket utgjort en del av Optiträprogrammet vid NUTEK.

SkogForsk och SCA Skog AB har genomfört studier av bränsleanpassad slutavverkning med engreppsskördare. Den bränsleanpassade metoden jämfördes med en konventionell, dubbelsidig metod.

Syftet var att studera ett helt system med avverkning, rundvirkesskotning, risskotning och flisning med avseende på prestationer och kostnader.

Dokumentation om miljöeffekter av samtliga preparat ur ett stubbehandlingsperspektiv saknas nästan helt. Slutsatserna från detta arbete grundas därför till stor del på en slags ”indirekt bevisföring”.

Mellanstora engreppsskördare har på senare tid börjat användas vid samma typ av stråkkörning som traditionellt beståndsgående, små maskiner.

Mellanstora engreppsskördare har på senare tid börjat användas vid samma typ av stråkkörning som traditionellt beståndsgående, små maskiner.