Det finns en betydande potential att öka användningen av svenskt lövträ, främst björk, inom byggsektorn. Detta kan leda till både ekonomiska och miljömässiga fördelar.

I detta projekt har vi analyserat möjligheterna att utveckla en metodik för att, med hjälp tillgängliga data, hitta höga sociala värden i skogen.

En snabb och tillförlitlig bestämning av fukthalten är viktig för rätt betalning och för förbättrad logistik, uppföljning och styrning av inköp och chaufförsmätning. Nu har fyra nya metoder testats!

Hur kan stora skogsskador hanteras för att begränsa spridning och rädda virkesvärden? Skogforsk har tagit fram ett beslutsstöd och visualiseringsverktyg för att kunna jämföra alternativa strategier.

Genom att simulera storskaliga angrepp av granbarkborre kan vi systematiskt analysera hur virkesflödet från skog till industri påverkas. Målet är att göra den bästa avvägningen.

Lågvärdesträd är träd som, på grund av sin växtplats, har en negativ effekt på platsens andra värden. Avverkning av dessa träd gynnar antingen infrastruktur eller naturvärden.

Sverige har 0,6–1,1 miljoner hektar skyddad skog som återkommande behöver naturvårdande skötsel. Skogforsk har undersökt hur styrmedel kan utvecklas för att uppmuntra att skötseln sker.

I den gröna omställningen kommer stora volymer biomassa att krävas och med rätt hantering och beskrivning kan då lågvärdesträden få en avsättning – och kanske ett betydligt högre värde än i dag.

Hur stor klimatpåverkan har skörd av lågvärdesträd jämfört med konventionella grotuttag? Hur energieffektivt är det att nyttja biomassan? Ny studie granskar kvoten i energiflödet.

Skogens värden och nyttor diskuteras aktivt i samhället, samtidigt växer intresset för klimat- och ekologiskkompensation i form av svenska initiativ. Vad krävs för att skapa nya värdekedjor?

I omställningen till ett fossilfritt samhälle blir det viktigt att nyttja så mycket biomassa som möjligt. Genom bättre samordning av tillförseln från restströmmar kan större volymer tas tillvara.

Digitaliseringen av skogsbruket är mitt i den perfekta stormen! Vi har stor tillgång till data, verktygen utvecklas snabbt samtidigt som intresset är stort. Därmed finns bara möjligheter!

Klena träd är idag en outnyttjad källa till energi i form av förnybar biomassa. Ett projekt från Skogforsk har undersökt hur kontinuerlig avverkning och ackumulering kan bidra till större uttag.

De öppna landskapen växer sakta igen men skörd av sly för energiproduktion kan bromsa denna utveckling. En utmaning är att beräkna lönsamheten i åtgärden, ett nytt beslutsstöd gör det möjligt.

Svebios rapport "Färdplan bioenergi" visar att det går att öka användningen av bioenergi. Skogforsk har bidragit till rapporten.

Skogs- och energibranschen har enats om ett förslag till klassning och karaktärisering av skogsbränslen. Det skapar förutsättningar för effektivare beställningar och rätt leveranser.

Sly är något vi ofta vill bli av med längs järnvägar, vägar, sjökanter, åkerkanter med mer. En ny studie visar att det finns stor potential i att ta tillvara sly – och stora vinster att göra.

I fjorton täta men välröjda tallbestånd fanns knappt 1 % avverkningsskador efter förstagallringen, visar en ny studie. Men ca 1 % av stammarna drabbas också av snö- och vindskador varje år.

Metoden sektionsgallring har potential att öka produktionen väsentligt vid gallring i täta, klena bestånd. Det visar denna studie som gjorts i simulator med fem erfarna skördarförare.

Efter gallring är de kvarvarande träden extra utsatta för vind och snö. En förutsättning för att minska dessa skador är att undersöka vilka träd- och beståndsegenskaper som påverkar skadeförekomsten.

Aggregatet Flowcut förväntas kunna fördubbla produktiviteten vid avverkning av klenträd. Vid ett första test i fält visade aggregatet potential men ytterligare finslipning behövs.

Skärmskogsbruk används för att undvika frostskador på granplantor. En utmaning är dock att få lönsamhet i avvecklingen av skärmen, vilket bekräftas i denna studie.

Simulering ger möjlighet att testa nya idéer och koncept redan innan prototypen är byggd. Det ger också möjlighet att jämföra olika befintliga system under samma förhållanden.

Rätt metod för sönderdelning och transport är avgörande för skogsbränslets lönsamhet. Analysverktyget Opium ger snabb överblick över vilka systemalternativ som är bäst för en vald mottagningsplats.

Vid handel med grotflis måste köpare och säljare vara överens om vilken enhet som ska tillämpas och hur materialet ska mätas. Volym, vikt eller energiinnehåll?

Att mäta  delkvistad energived på samma sätt som massaved är problematiskt, då det är svårt att uppskatta vedvolymandelen. Forskning pågår för bättre mätmetoder.

För ett bra resultat krävs en sammanhållen planering. Det är viktigt att alla aktörer inom skogsbränsle är medvetna om hur det egna arbetet påverkar såväl nästa steg i kedjan som slutresultatet.

Skogsbränsleprogrammet går snart i mål med sin andra programperiod. Här summerar och reflekterar programcheferna Rolf Björheden (2011-2012) och Mia Iwarsson Wide (2012-2015) fyra års forskning.

I och med den pågående omarbetningen av virkesmätningslagen kommer vägning av olika skogsbränslesortiment att bli alltmer aktuellt.

Skogforsk och SLU har studerat möjligheten att hitta lönsamma bränsleavverkningar i klena bestånd genom att använda Lant­mäteriets nationella laserskanning (NNH) i kombination med koordinat­satta referensprovytor. Metoden visar en god potential att kunna effektivisera biobränsleuttag framförallt i ungskog, dels genom att identifiera lönsamma områden och därmed kunna und­vika olönsamma uttag, dels genom att leverera bra rumslig noggrann­het. Vid höga maskinkostnader kan meto­den användas för att styra avverkningen till områden som garanterat är lönsamma.

Klen skog är en stor potentiell skogsenergikälla. I ett ESS-projekt har ett kalkylverktyg för volymuppskattning och beräkning av volymutfall och ekonomi vid uttag av skogsbränsle i klena bestånd har tagits fram.

Tekniken med flerträdshantering i gallring har studerats sedan slutet av 1980-talet. Men de studier som gjorts genom åren har gett skiftande resultat vad gäller prestationsökningen.

Genom vägning i skogen skulle hantering och handel av skogsbränslesortiment kunna effektiviseras. Sex olika vågsystem har studerats: trådtöjningsgivarna är tillförlitliga och de vågsystem som kalibrerar mot förarens arbetssätt är användarvänliga.

Vid slutavverkning i bestånd med stor diameterspridning kan flerträdshantering öka prestationen med så mycket som 16 procent.

Möjligheten att kunna väga olika virkessortiment är en alltmer aktuell fråga. I studien har fem olika vågsystem studerats, tre med hydrauliska våglänkar och två med trådtöjningsgivare.

Onödig krankörning har stor inverkan på produktiviteten vid avverkning. Med planering och sektionsgallring kan prestationen ökas samtidigt som sektionsgallringen minskar stress och arbetsbelastning.

Med koll på uttagets medelstam och val av rätt sortiment och arbetsmetod så går det att få positiva netton i många så kallade konfliktbestånd.

Utglesning av ungskog är en nödvändig åtgärd för att skapa skog med hög värdetillväxt. Det är en dyr åtgärd men täta ungskogar kan ge så stora volymer skogsbränsle att mycket av kostnaden betalas.

Avverkning av klena träd är förknippat med höga kostnader. Genom att göra uttaget i form av skogsbränsle i stället för som massaved ökar uttagsvolymen med ca 70–80 %.

Prestationen i skogsbränsleuttag är beroende av trädstorlek och antalet träd som kan hanteras. Skördaraggregat med sågsvärd och matarhjul gav bäst resultat i avverkning av skogsbränsle, i en studie av de tre vanligaste fällteknikerna i klen skog.

Det är svårt att få ekonomi på hantering av klena träd vid skogsbränsleuttag. För effektivare och lönsammare avverkning är knäckkvistning en flexibel metod där man kan kombinera produktivitet, skogsvård och hänsyn.

Röjningsberget kan ge stora volymer skogsbränsle. Men för att komma åt dessa krävs en effektiv avverkningsteknik för klena träd. Vilka tekniker och aggregat finns i dag? Skogforsk har inventerat marknaden.

Nettot vid skogsbränsleuttag längs vägkanter varierar mycket. Vegetationen är ofta mycket ojämn, både i täthet och i dimension, vilket gör det svårt att uppskatta möjliga uttagsvolymer.

Nettot vid skogsbränsleuttag längs vägkanter varierar mycket. Vegetationen är ofta mycket ojämn, både i täthet och i dimension, vilket gör det svårt att uppskatta möjliga uttagsvolymer.

Studien omfattar två bestånd. Ett barrblandbestånd med en del lövinslag och med varierande diametrar, samt ett klenare tallgallringsbestånd.

Kostnaden för avverkning i klenskog varierar mycket beroende på diameter, underväxt, antal stammar, m.m.

Kostnaden för avverkning i klenskog varierar kraftigt beroende på diameter, medelhöjd, underväxt, antal stammar per hektar, m.m.

Avverkning av klena träd är kostsamt. Om uttaget görs i form av skogsbränsle i stället för massaved, ökar uttagsvolymen med ca 70–80 %, då stora delar av biomassan återfinns i grenar och toppar.

Det blir allt viktigare att snabbt kunna omsätta ny kunskap i praktisk tillämpning och FoU-resultat ska kunna implementeras. För att få fullt genomslag krävs ordentlig systematik och ansvariga som har tid för att driva på och följa utvecklingen.

Skogsskötsel innefattar många komplexa beslut. Beroende av de naturgivna förutsättningarna och den tidigare skötseln varierar möjligheterna och därmed också skötselalternativen.