En prototyp till ett digitalt planeringsverktyg har utvärderats. Verktyget öppnar för ökad interaktivitet och möjlighet för skogsägare att undersöka och värdera olika skötselalternativ för sin skog.

Både chaufförer och transportledare saknar idag viktig funktionalitet och information kopplat till virkestransporterna. Kan ett anpassat digitalt förarstöd vara lösningen på problemen?

Digitaliseringen förändrar arbetsvardagen för virkesköpare och inspektorer. Forskare vid Skogforsk och Linnéuniversitetet har tittat närmare på hur.

Det finns potential att använda AI-modellering för att identifiera trakter med röjningsbehov.

De bästa mätramarna för stockmätning mäter diameter och längd med en hög noggrannhet. Är manuell kontrollmätning med dataklave tillräckligt bra som kontrollmetod eller finns lämpliga alternativ?

Skogforsk har kalibrerat beräkningen som krävs för att trädhöjden ska bli korrekt utifrån skördarens mätning av stammen.

Nu finns en färdig modell för uppföljning av skördarnas diametermätning. Modellen ger föraren snabb återkoppling på skördarens mätprecision.

Beräkningar av biogena och fossila kolflöden för Sveaskogs brukade skogar visar på stora biogena flöden med ett betydande nettoupptag av koldioxid i skogen.

Stora mängder kvalitetssäkrade skördardata har använts för att ta fram nya omräkningstal för Skogsstyrelsens årliga avverkningsberäkningar.

Att köra skogsmaskin i allmänhet och skördare i synnerhet är ett krävande arbete. Genom att utveckla stödsystem baserade på förarnas önskemål kan arbetssätt och metoder förbättras.

Kunskapsluckor om hur timmer som angripits av törskate ska hanteras leder till onödigt spill. Hur kan vi bedöma skadegraden? Ny rapport tittar på möjligheterna med CT-skanning.

I södra Sverige finns barkfunktion anpassad för björk för skördare men i mellersta och norra Sverige saknas en motsvarighet. Skogforsk har tagit fram en ny barkfunktion för bättre optimering.

Vilken typ av data önskar skördarförarna få som stöd i arbetet? Hur kan denna data presenteras på ett så tydligt sätt som möjligt? En ny app föreslås ge förarna värdefull information.

Digitaliseringen av skogsbruket är mitt i den perfekta stormen! Vi har stor tillgång till data, verktygen utvecklas snabbt samtidigt som intresset är stort. Därmed finns bara möjligheter!

De senaste årens utveckling har resulterat i diskussioner om att modernisera dagens system för kvalitetsklassning av sågtimmer, VMR 1–07. Men hur ser sågverkens behov ut och vilka förändringar behövs?

Mätramar är ett populärt verktyg både i skogsbranschen och i sågverksindustrin, men det har varit svårt att få en översikt av skillnader och likheter hos olika modeller.

En ny rapport sammanställer fyra olika fallstudier med syfte att demonstrera och undersöka nyttan av digitala egenskapsdeklarationer av massaved och sågverksflis för massa- och pappersindustrin.

En korrekt dimensionsmätning i skördarna är avgörande för skogsbrukets förmåga att leverera enligt sågverkens beställningar. En ny rapport visar på en modell som ökar precisionen i mätningarna.

Hur vet vi saker om virket? Och vad vill vi veta i framtiden? En ny rapport ger en uppdatering av metoder och tekniker som används för att få information om virket och hur informationen tas tillvara.

En funktion för att beräkna björkens barktjocklek i skördare har utvecklats. Denna möjliggör att använda skördarens mätning som betalningsgrund även i lövrika objekt i södra Sverige.

Skördarna har blivit betydligt bättre på att mäta än för tio år sedan. När det gäller diameter är ett av aggregaten nära gränsen för vad som är möjligt med dagens teknik.

I valet mellan stora skördare är skillnaderna i produktivitet små. Viktigare är att ha en maskin som passar bra med förarens arbetsmetoder och att ha bra rutiner för underhåll och kalibrering.

Vilka behov har sågverken? Vad behöver skogsbruket utveckla för att möta dem? Det har undersökts i den här intervjustudien, som ska ligga till grund för Skogforsks prioriteringar av forskningsområden.

I den här studien har vi undersökt hur mätprecisionen i skördarnas diametermätning påverkas av tryckinställningar för matarvalsar och kvistknivar, liksom vilken roll maskinförarens körstil spelar.

Inom denna studie har dagens och morgondagens metoder för travmätning av virke undersökts. Med den enskilde skogsägaren i fokus är målet att sänka kostnaderna för mätningen med bibehållen noggrannhet.

Stubbval är ett nytt beslutsstöd för stubbskörd. Programmet är en prototyp som nu utvärderas för planering på objektsnivå.

Drivarprototypen X19 testas och utvärderas under 2015 och 2016. Denna rapport analyserar eventuella skillnader i tillvarataget virkes­värde jämfört med en traditionell skördare.

Kalibrering av skördarens mätsystem är grunden för god aptering. Men först måste man se till att utrustningen fungerar. Här är ett felsökningsschema att följa när skördaren inte mäter som den ska.

En skördare hanterar stora värden på ett år. Här ges en inblick i hur skördarens mätning funkar och hur man som förare kan arbeta med att kontinuerligt följa mätningen och justera systemet vid behov.

Det finns mycket att vinna med förbättrade utbytesprognoser. I denna förstudie undersöks nuläget hos SCA, Sveaskog och Södra för att prioritera kommande utvecklingsinsatser.

Skogsföretagens uppgifter om lagervolymer vid bilväg brister ofta i kvalitet - helt i onödan. Men med tydligare ledarskap kan engagemanget öka.

Bristande data om skogsbrukets väglager leder till inoptimalförluster eftersom det är nyckelinformation för planeringen av transporter och virkesflöden.

Avvikelserna för vissa sortiment vid enskilda avlägg kan vara stora. Det är en av slutsatserna från denna fallstudie där vi jämfört väglagersystemets uppgifter med kontrollmätning i fält.

Vad kan man tjäna på bättre mätning? Hur gör man för att lyckas? Och vad kostar det? Vida Skog och Sveaskog berättar om sina erfarenheter.

Skördarens precision i apteringen påverkar lönsamheten genom hela värdekedjan. Dagens skördare kan mäta med hög precision – men det kräver uppföljning och feedback.

I denna studie undersöks hur mycket stubbar som lämnas kvar på hygget vid stubbskörd. Stubbarna har också klassats efter orsak till att de lämnats liksom efter kvalitet ur naturvårdsperspektiv.

En översiktlig sammanställning av nuläge och trender inom skogsbaserade produkter, nationellt och globalt.

Utvärdering av en metod baserad på TLS-data för att uppskatta trädens diameteravsmalning och för att beräkna volym på enskilda träd

Skördarens teknik för att mäta stocklängd och diameter är i stort sett densamma som användes på 1980-talet. Systemet för kvalitetssäkring har gjort mätningarna mer pålitliga, men det finns fortfarande stora förbättringspotentialer.

Om alla skördare når lägst dagens krav för kvalitetssäkrad mätning kan vinsten för branschen öka med en halv miljard kronor över en femårsperiod.

Med markbaserad laserskanning kan information om alla synliga träd från mittpunkten på en provyta kan samlas in på mindre än 10 minuter och beräkningarna från laserskanners punktmoln kan ske helt automatiskt. Laserdata ger en detaljerad beskrivning av trädens stamform, kvistighet och krökar som överensstämmer väl med skördardata.

Introduktion av StanForD 2010. Standarden börjar närma sig praktisk användning (höstern 2013). I genomfört test så har en utvärdering av styrning av skördarnas virkestillredning, produktionsrapportering och driftsuppföljning genomförts.

Det krävs utbildningsinsatser inom klavningsteknik och mätsystemets funktion. Dessutom måste attityden om vikten av bra mätning i skördare förbättras. Det är några av slutsatserna i en studie Skogforsk gjort om utvecklingsbehovet inom kalibrering av skördarens mätsystem.

StanForD 2010 är skogsbrukets standard för hantering av data till och från skogsmaskiner. Rapporten belyser nyheterna i den nya versionen av standarden.

En studie av hur väl befintliga funktioner för att beräkna mängden skördad biomassa i form av stubbar och rötter fungerar praktiskt.

Skogforsks kartläggning av kommunikationsflöden inom skogsbruket pekar på ett antal gemensamma brister, men också på olika förutsättningar för olika aktörer. Skogsbrukets digitala kedjor kommer att stärkas av det pågående utvecklingsarbetet.

This deliverable describes methods and models for relating wood properties and storage conditions to process efficiency and product quality.

Skördarna kan numera lagra detaljerad information om varje stocks identitet och dimensioner. Genom att ta tillvara denna information kan man från skogen erbjuda en detaljerad specifikation av dimensionerna hos det virke som ingår i ett parti.

Skördardata på stocknivå genereras redan och funktioner för att förädla informationen utvecklas. Rapportering av enskilda stockar enligt StanForD öppnar för möjligheter att beskriva den avverkade skogen, både uttagna produkter och beståndet.

Kartläggningen visar på ett antal brister inom dagens skogsbruk som behöver åt-gärdas för att få fungerande informations- och kommunikationsflöden.