En designprocess för arbetsbelysning har utformats av studenter vid Linköpings universitet.

Nya designkoncept för skogsmaskiner med effektivare hydraulik och hybridteknik eller batterielektrisk teknik har potential att minska energiförbrukningen avsevärt jämfört med konventionella lösningar.

En operatör kan via VR-glasögon och fjärrstyrning styra skotarkranen med samma precision som från hytten. Systemfördröjningarna utgör inget hinder, så länge de hålls inom rimliga nivåer.

Skogsbruket visar en lyckad rekrytering av yngre skogsmaskinförare de senaste åren, och de unga förarna verkar bli kvar i yrket. Däremot kvarstår svårigheten att attrahera kvinnor till yrket.

En operatörsstation med flera olika förarstöd utvecklas vid Troëdsson Forestry Teleoperations Lab. Markberedningsförare har testat körupplevelsen i en markberedningssimulator framtagen av Skogforsk.

Maskinförare kan nu kompetensutveckla sig på distans. I ett projekt har Skogforsk testat hur det upplevs att få hjälp av metodinstruktörer genom att liveströmma video av körningen.

Ett växande område inom skogmaskinsimulering är VR-teknik som förändrar användarupplevelsen. I en ny studie har användares perspektiv på upplevelsen undersökts.

Att köra skogsmaskin i allmänhet och skördare i synnerhet är ett krävande arbete. Genom att utveckla stödsystem baserade på förarnas önskemål kan arbetssätt och metoder förbättras.

Digitaliseringen av skogsbruket är mitt i den perfekta stormen! Vi har stor tillgång till data, verktygen utvecklas snabbt samtidigt som intresset är stort. Därmed finns bara möjligheter!

Intresset för automation och fjärrstyrning är stort inom skogsbruket, men hur ska tekniken utformas för att förbättra arbetsmiljön? Ny studie ger underlag för framtidens operatörsstationer.

Projekt AUTO2 har utvecklat förutsättningar för att öka automationen i skogsbruket. Med ökad automation förbättras skogsmaskinförarnas arbetsmiljö samtidigt som produktiviteten ökar.

Skogforsk har studerat maskinoperatörers förmåga att bedöma tidsåtgång för två alternativa arbetsmetoder. Studien visar att subjektiva tidsbedömningar är svåra och att det finns behov av beslutsstöd.

Har drivaren fördelar jämfört med tvåmaskinsystemet? En ny rapport kartlägger drivarens utvecklingspotential med avseende på arbetsmetoder, teknisk utformning samt tids- och kostnadseffektivitet.

Ett examensarbete vid Luleå tekniska universitet presenterar nya idéer kring hur framtida fjärrstyrning kan förbättra arbetet för skotarförare.

Skillnader i tidsåtgång mellan drivare som styrs manuellt eller delautomatiserat är små. Betydande tidsbesparingar kräver mer utvecklingsarbete, visar en färsk studie.

Skogsmaskinförare löper risk att drabbas av belastningsskador, främst i rygg och nacke. I den här filmen får du tips hur du kan minimera riskerna i ditt dagliga arbete.

Kranspetsstyrning sänker tidsåtgången vid skotning med fyra procent. Även erfarna skotarförare ökar sin prestation med hjälp av den nya tekniken.

En sortimentshanterande grip är snabbare än en konventionell grip när det inte finns kvarstående träd som hindrar rörelsen mellan virkeshögarna.

Kranspetsstyrning underlättar inlärandet av att köra skotarkran. Det visar den här studien, där två grupper gymnasieelever fick börja med kranspets- respektive konventionell styrning.

I det här projektet förändrades arbetsbelysningen på en skotare på strategiska ställen. Testförarna upplevde mindre störande reflexer och en förbättrad arbetsmiljö.

I en studie i maskinsimulator upplevde skotarförare minskad mental belastning med delvis automatisk kran. Studien indikerade också att långsammare förare direkt kan spara tid med automation.

Sortimentsgripen kan ta flera knippen i samma krancykel. Men den gör inte skotningen mer effektiv visar en studie i simulator. Resultaten tyder dock på att det finns potential med utvecklad styrning.

Skogsbrukselever som använder kranspetsstyrning kör effektivare, arbetar mindre med spakarna och upplever lägre mental belastning än de som kör skotarkran med konventionell styrning.

Mer ljus där det behövs och mindre ljus som stör. Det var devisen för projektet för bättre arbetsbelysning på skotare. Se filmen om vad som gjorts.

Armstödens utformning, användningen av plandämpare och stolsmodellen visade sig påverka vibrationerna i skogsmaskinstolar.

Att följa skördarens apteringsdata på hyttfönstret istället för på den vanliga apteringsdatorn ger ingen mätbar effektivisering av avverkningsarbetet. Men förarna uppskattar informationen.

En head-up display i skördare visar apteringsinformation på framrutan. Denna rapport undersöker eventuell på­verkan på produktiviteten och förarnas upplevelser.

Glasforskningsinstitutet Glafo har undersökt trasiga rutor från olika skogsmaskinmodeller, men utan att hitta orsakerna till varför skyddsrutorna spricker. Nu ska rutor undersökas med en ny metod.

Metoden sektionsgallring har potential att öka produktionen väsentligt vid gallring i täta, klena bestånd. Det visar denna studie som gjorts i simulator med fem erfarna skördarförare.

Att vistas nära en skogsmaskin i arbete kan vara livsfarligt. För att förhindra att människor kommer in i riskområdet har nu en varningsskylt tagits fram.

Skogforsk har undersökt möjligheterna att förbättra arbetsljuset vid avverkning och skotning, och med hjälp av LED-lampor har forskarna hittat flera lovande förbättringspotentialer.

Maskinförare samlar på sig så kallad "tyst kunskap", saker man gör utan att tänka på det men som förbättrar resultatet. I denna studie har vi tittat på dessa kunskaper genom kognitiv uppgiftsanalys.

I denna studie har möjliga förbättringar av belysningen på skogs- och jordbruksmaskiner undersökts. Bland annat identifierades potentialen med de tåligare LED-lamporna placerade längre ut på kranen.

Mental arbetsbelastning är svår att mäta, vilket bekräftades av denna metodstudie där förare studerats vid körning av skotarkran.

Lägre varvtal och långsammare kran ger en mer effektiv skotning. Det var en av lärdomarna efter att 100 förare fick tävla om att lasta en skotare så bränsleeffektivt som möjligt.

Martin Svensson vann Skogforsks tävling i att skota bränsleeffektivt under Elmia Wood 2013. I den här filmen tydliggör vi vilka moment i hans körning som gjorde att han bara förbrukade 397 ml.

Ovana förare ökar sin prestation från 25 procent till 80 procent av en riktigt duktig förares kapacitet om man automatiserar delar av skördarens kranarbete. Det visar studierna från Skogforsks skogsmaskinssimulator. Förararbetet upplevs också som mindre påfrestande när man får hjälp av styrsystemet.

Tre LED-lampor monterades i såglådan på ett aggregat i syftet att belysa området runt basen av trädet under fällningen.

Går det att placera robusta LED-lampor i aggregatet för att förbättra belysningen? Det var frågeställningen för denna undersökning.

Arbetsmiljön med helkroppvibrationer i skogsmaskiner kan vara tuff för förarna. Skogforsk har testat hjälpmedlet Air-Hawk luftkudde.

Skogforsk har gjort försök med att montera LED-belysning i aggregatet på skördare. Förhoppningen är bland annat en högre produktivitet och bättre arbetsmiljö.

Hur påverkar olika däck och band spårbildningen från skotare? För att få en bild av detta har försök gjorts på homogen åkermark där spårdjup och kompaktering mätts.

Det blir allt viktigare att minska markskadorna i terrängen. För det ändamålet har ProSilva och Timbear tagit fram två skotarmodeller försedda med band istället för hjul.

Skogforsk har testat ergonomin på skogsmaskinsstolar. Samtliga klarade nivån ”Acceptabel” enligt den europeiska ergonomiska checklistan för skogsmaskiner. Man bör kunna ställa in arbetsställningen enklare än i dag och bättre underhållsscheman behövs.

En film om tre hjälpmedel för maskinentreprenörer. Kalkylverktuget Reflex, Interaktion mellan människa och maskin samt Allmänna bestämmelser för skogsentreprenad.

Sju stolar som är vanligt förekommande i skogsmaskiner har här granskats med avseende på ergonomiska prestanda. Granskningen har skett enligt de europeiska ergonomiska riktlinjerna för skogsmaskiner.

Förare av skogsmaskiner inhämtar nästan all information genom synintryck. Det är stor skillnad på hur ett landskap täckt i snö bör belysas kontra bar mark. Det ställer stora krav på arbetsbelysningen.

Genom att kunna ändra arbetsställningen till stående så minskar påfrestningarna på leder, muskler och speciellt rygg- och nackparti.

Automatisk igenkänning av tal har blivit allt mer intressant i takt med att datorerna har utvecklats. Många av de problem som tidigare fanns med tekniken har i dag i stor utsträckning övervunnits.