Mats Berlin - Skogforsk

logga

Start / Kontakt

Mats Berlin

Forskare

(Fil D)

Förädling

mats.berlin@skogforsk.se 072 - 745 56 78

Uppsala Science Park

751 83 Uppsala

Förädling & plantor

Publikationer i urval

År	Titel	Författare	Tidskrift
2023	Development of a universal height response model for transfer of Norway spruce (Picea abies L. Karst) in Fennoscandia	Liziniewicz, Mateusz Berlin, Mats Solvin, Thomas Hallingbäck, Henrik R. Haapanen, Matti Ruotsalainen, Seppo Steffenrem, Arne	Forest Ecology and Management
2022	Teasing apart the joint effect of demography and natural selection in the birth of a contact zone	Li, Lili Milesi, Pascal Tiret, Mathieu Chen, Jun Sendrowski, Janek Baison, John Chen, Zhi-qiang Zhou, Linghua Karlsson, Bo Berlin, Mats Westin, Johan Garcia-Gil, Maria Rosario Wu, Harry X. Lascoux, Martin	New Phytologist
2022	Transformative changes in tree breeding for resilient forest restoration	Ray,Duncan Berlin,Mats Alia,Ricardo Sanchez,Leopoldo Hynynen,Jari González-Martinez,Santiago Bastien,Catherine	Frontiers in Forests and Global Change
2021	Model analysis of temperature impact on the Norway spruce provenance specific bud burst and associated risk of frost damage	Svystun Tetiana Lundströmer Jenny Berlin Mats Westin Johan Jönsson Anna Maria	Forest Ecology and Management
2021	Seasonal variation in Norway spruce response to inoculation with bark beetle-associated bluestain fungi one year after a severe drought.	Öhrn Petter Berlin Mats Elfstrand Malin Krokene Paal Jönsson Anna Maria	Forest Ecology and Management
2021	The Impact of Drought Stress on the Height Growth of Young Norway Spruce Full-Sib and Half-Sib Clonal Trials in Sweden and Finland.	Hayatgheibi, H Haapanen, M Lundströmer, J Berlin, M Kärkkäinen, K Helmersson, A	Forests
2020	Early nursery tests can lead to substantial genetic gain in Norway spruce field performance	Högberg, Karl-Anders Berlin, Mats Helmersson, Andreas Jansson, Gunnar	Scandinavian Journal of Forest Research
2020	Strategies for deployment of reproductive material under supply limitations - a case study of Norway spruce seed sources in Sweden	Lundströmer, J. Karlsson, B. Berlin, M.	Scandinavian Journal of Forest Research
2020	Application of Transfer Effect Models for Predicting Growth and Survival of Genetically Selected Scots Pine Seed Sources in Sweden	Hayatgheibi, Haleh Berlin, Mats Haapanen, Matti Kärkkäinen, Katri Persson, Torgny	Forests
2020	Advantage of clonal deployment in Norway spruce (Picea abies (L.) H. Karst)	Chen, Zhiqiang Thi Hai, Hong N Helmersson, Andreas Liziniewicz, Mateusz Hallingbäck, Henrik R Fries, Anders Berlin, Mats Wu, Harry X	Annals of For. Sci.
2019	Assessing the potential for assisted gene flow using past introduction of Norway spruce in southern Sweden: Local adaptation and genetic basis of quantitative traits in trees	Milesi, Pascal Berlin, Mats Chen, Jun Orsucci, Marion Li, Lili Jansson, Gunnar Karlsson, Bo Lascoux, Martin	Evolutionary Applications
2019	Differences in growth and areal production between Norway spruce (Picea abies L. Karst) regeneration material representing different levels of genetic improvement	Liziniewicz, M Berlin, Mats	Scand. J. For. Res.
2019	Genomic data provide new insights on the demographic history and the extent of recent material transfers in Norway spruce	Chen, J. Li, L. Milesi, P. Jansson, G. Berlin, M. Karlsson, B. Aleksic, J. Vendramin, G. G. Lascoux, M.	Evol Appl
2019	Analysis of non-additive genetic effects in Norway spruce	Berlin, Mats Jansson, Gunnar Högberg, Karl-Anders Helmersson, Andreas	Tree Genetics & Genomes
2018	Early assessments are reliable indicators for future volume production in Norway spruce ( Picea abies L. Karst) genetic field trials	Liziniewicz, Mateusz Berlin, Mats Karlsson, Bo	Forest Ecology and Management
2016	Scots pine transfer effect models for growth and survival in Sweden and Finland	Berlin, M Persson, T Jansson, G Haapanen, M Ruotsalainen, S Bärring, L Andersson Gull, B	Silva Fennica
2016	Tailored climate indices for climate-proofing operational forestry applications in Sweden and Finland.	Bärring, L Berlin, M Andersson Gull, B	International Journal of Climatology
2016	Adaptation to Climate Change in Swedish Forestry	Keskitalo, E. Bergh, Johan Felton, Adam Björkman, Christer Berlin, Mats Axelsson, Petter Ring, Eva Ågren, Anneli Roberge, Jean-Michel Klapwijk, Maartje Boberg, Johanna	Forests
2014	Genotype by environment interaction in the southern Swedish breeding population of Picea abies using new climatic indices	Berlin, M Jansson, G Högberg, K-A	Scandinavian Journal of Forest Research

Mats senaste artiklar

Hög produktion vid effektiv användning av förädlade granplantor i blandbestånd med björk

För högst virkesproduktion ska de bästa granplantorna planteras i rena granbestånd på höga boniteter och i blandbestånd på lägre boniteter. Det visar den nya blandskogsmodellen i Plantval optimal.

Nya resultat styrker kunskapen om att ökad förädling ger ökad tillväxt

Nya resultat visar att tillväxten hos förädlad gran motsvarar de förväntade nivåerna. De visar också att plantor från de nya TreO-fröodlingarna är det bästa plantvalet framöver.

Hur kan vi få våra granplantor att vara friska och växa bra i Sverige, Norge och Finland även i framtiden?

Vi har utvecklat gemensamma modeller för att beräkna höjdtillväxt på gran i tre nordiska länder. Modellerna kan hjälpa oss att välja och sätta plantor så att de bättre klarar ett framtida klimat.

Ny kunskap om granens genetiska ursprung och lokala anpassning kan förbättra förädlingsarbetet

De svenska granarnas genetiska ursprung har kartlagts och visar på två åtskilda grupper som fortsätter hållas isär av både klimat och invandringshistoria. En viktig kunskap för fortsatt förädling.

Klimatanpassade och högproduktiva plantor för framtidens skogar

Ett förändrat klimat påverkar förutsättningarna för ekosystemen och såvida även för träden. Skogsträdsförädlingen tar fram plantor anpassade till ett förändrat klimat för framtida produktionsskogar.

Bättre strategisk planering av plantproduktion med Plantval optimal

Tidigt i föryngringsplaneringen bestäms hur mycket av varje frökälla som ska sås upp för att få maximal produktion på framtida planteringstrakter. Här tar vi fram metodik för hur detta kan förbättras.

Ekonomiskt värde på högförädlade plantor vid olika förökningsmetoder

Friavblommade fröplantager eller kontrollerade korsningar – vilken förökningsmetod bör prioriteras? Ny studie ger vägledning i vilket förökningsalternativ skogsföretag bör använda i verksamheten.

Förädling av granar för ett torrare klimat

Den torra sommaren 2018 ledde till stora skador på Sveriges granbestånd. En ny studie har undersökt torkans inverkan på granens höjdtillväxt och framtida förädling för ett torrare klimat.

Granens försvar efter torka

Den torra sommaren 2018 triggade ett barkborreutbrott av aldrig tidigare skådat slag, som hitintills lett till att mer än 17 miljoner m3 gran har dött i Sverige (2020).

Den operativa skogsträdsförädlingen 2017–2020

Den operativa förädlingen fortsätter öka de genetiska vinsterna. Samtidigt utvecklas nya metoder, till exempel mätning av veddensitet, genomisk selektion och tunneltält för blomningsstimulering.

Assisterad migration och genomiskt urval kan förbättra anpassningen till ett framtida klimat

En nordförflyttning av förädlad gran och genomisk selektion kan vara viktiga verktyg för att anpassa förädlade träd till klimatförändringar. Det visar en förädlingsstudie.

Plantskoleurval och sticklingsförökning kan ge god effekt i fält

Urval efter korttidstestning i plantskolan kan ge goda resultat i fält. Genom ett relativt enkelt försöks- och urvalsupplägg kunde en ökning på mer än 9 procent i höjdtillväxt noteras.

Risken för frostskador på gran kan komma att öka i ett framtida klimat

Granplantor riskerar att ta skada av sen vårfrost under etableringsfasen. Med hjälp av nya modeller kan det bli lättare att räkna på risken och få vägledning.

Topografiska index kan förbättra val av plantmaterial

Med större beaktande av lokalt klimat och topografi kan valet av plantmaterial förbättras. Skogforsk har hittat två topografiska index som skulle kunna inkluderas i beslutsstödet Plantval.

Modellerna i Plantval fungerar bra även för TreO-plantagerna med tall

De nya TreO-plantagerna börjar ta över som den viktigaste källan till förädlade plantor av gran och tall. Då är det viktigt att verktyget Plantval kan ge pålitliga rekommendationer även för dem.

Består framtidens skogar av planterade plantor eller naturligt föryngrade träd?

En studie gjord i norra Sverige visar att efter röjning utgörs större delen av stammarna av planterade träd. Men studien visar också att endast 60 % av de planterade träden lever efter röjningen.

Högre produktion i våra svenska skogar med Plantval Optimal

Med verktyget Plantval Optimal kan skogsägare med stora innehav lättare planera sin återplantering. Verktyget, som är en vidareutveckling av Plantval, finns fritt tillgängligt från och med idag.

Välj bland tallplantor från både Sverige och Finland

I ett decennium har svenska och finska trädförädlare jobbat tillsammans för att ta fram modeller för förädlade tallplantor i ett framtida klimat. I Plantval kan numera även finska plantor väljas.

Specifika föräldrakombinationer på gran viktiga att ta hänsyn till

Mer av den genetiska variationen i gran kan komma att användas för att öka vinstnivåerna för framtida elitplantor och samtidigt ge ett effektivare och säkrare urval i förädlingsprogrammet.

Nya svensk-finska användningsrekommendationer för tall

Snart kan förädlade plantor användas gränslöst i Sverige och Finland. En modell för att jämföra och rekommendera ländernas tallfröplantager har tagits fram och ska inom kort byggas in i Plantval.

PlantvalOptimal ‒ ett pilotverktyg för stora aktörer vid föryngring

En förstudie har undersökt potentialen för ett verktyg som kan hjälpa större aktörer välja rätt plantmaterial. Verktyget kan hantera många planteringstrakter och optimerar skogsproduktionen.

Tidiga skillnader i tillväxt håller i sig

Tidiga höjdskillnader mellan olika genetiska granmaterial håller i sig och är minst lika stora även för volymproduktionen vid tiden för förstagallringen.

Beslutsstöd kan ge bättre markberedning

En pilotstudie visar att markberedningen kan bli effektivare när förarna redan på planeringsstadiet ser var hindren finns, i form av till exempel stora lutningar och fuktig mark.

Lutningsindex – beslutsstöd vid markberedning

Digitala kartor med information om markens lutning och fuktighet ger högre kvalitet på markberedningen och minskar risken för markskador.

Förädlade granplantor från svenska fröplantager växer snabbast

I Syd- och Mellansverige växer förädlade granplantor från svenska fröplantager bäst. Men vid fröbrist är det näst bästa alternativet plantor från Östeuropeiska fröplantager. Det bekräftas i ny studie.

Bättre klimatanpassning i nya Plantval

Plantval är ett beslutsstöd för val av skogsodlingsmaterial. Nu kommer en ny version med nya klimatanpassade modeller för tall och design som anpassats även för användning i läsplattor och telefoner.

Proveniensval av svartgran i Mellansverige.

Är svartgran (Picea mariana) ett alternativ till gran (Picea abies) på fuktiga och frostlänta marker i Syd- och Mellansverige?

Nya klimatanpassade förflyttningsfunktioner för tall i Sverige och Finland

I en ny studie har modeller tagits fram som ska ligga till grund för landsöverskridande, klimatanpassade användningsrekommendationer för skogsodlingsmaterial av tall.

Nya klimatdata ger bättre anpassning av skogsodlingsmaterial av tall

Genom att använda nya klimatdata kan skogsbruket minska risken för skador och samtidigt öka produktionen i framtidens skogar.

Så funkar nya Plantval

Plantval är ett webbaserat beslutsstöd för val av rätt skogsodlingsmaterial. Här är en sammanfattning av hur verktyget fungerar efter uppdatering och klimatanpassning och hur resultaten ska tolkas.

Genetiska korrelationer mellan tillväxt- och kvalitetsegenskaper

Det är viktigt med kunskap om korrelationerna mellan egenskaper när man väljer genetiskt material. Denna rapport ger en sammanställning av korrelationer i våra försök med tall och gran.

Plantval-manual med implementeringsteknisk bakgrund

Denna rapport kan användas som manual för datorverktyget Plantval. Den ger också bakgrundsinfo för hur enskilda fröplantagers användningsrekommendationer och vinstnivåer har beräknats i programmet.

Ungskogsgödsling kräver bättre genetiskt urval

Det krävs ett speciellt urval av gransorter för att nå optimal tillväxt vid behovsanpassad gödsling av ungskog.

Bristen på granfrö kan lindras

Nya resultat visar att förädlad gran kan användas över större områden i södra Sverige än man tidigare trott, utan att man tappar nämnvärt i tillväxt, kvalitet och vitalitet (genetisk vinst).

Gränslös klimatanpassning

Om 30-40 år beräknas granarna skjuta skott en månad tidigare än 1990. Fint med tillväxt, men hur ska de klara vårfrosten? Och vilka gransorter ska skogsägarna satsa på?

Lägesrapport 2005-12-31 för förädlingspopulationer av tall, gran, björk och contortatall

Detta är det åttonde året som denna typ av avrapportering av läget och framstegen inom Skogforsks förädlingsprogram görs.

Mats alla artiklar

Kollegor inom Förädling

jon.ahlinder@skogforsk.se

072 - 961 66 53

curt.almqvist@skogforsk.se

070 - 601 90 39

Giulia Attocchi

giulia.attocchi@skogforsk.se

072 - 881 31 80

giovanni.bozza@skogforsk.se

072 - 961 66 97

Edward Carlsson

edward.carlsson@skogforsk.se

072 - 961 74 66

Berit Gregorsson

Försökstekniker

berit.gregorsson@skogforsk.se

070 - 683 92 03

david.hall@skogforsk.se

072 - 961 71 07

Henrik Hallingbäck

henrik.hallingback@skogforsk.se

070 - 910 66 81

Andreas Helmersson

andreas.helmersson@skogforsk.se

070 - 937 28 07

thomas.hjerpe@skogforsk.se

070 - 536 40 09

adam.klingberg@skogforsk.se

070 - 248 33 40

thomas.kraft@skogforsk.se

070 - 690 00 58

johan.kroon@skogforsk.se

070 - 318 85 98

Mateusz Liziniewicz

mateusz.liziniewicz@skogforsk.se

070 - 999 87 06

torgny.persson@skogforsk.se

070 - 683 92 95

iryna.semashko@skogforsk.se

072 - 961 75 49

Biträdande programchef

mari.suontama@skogforsk.se

070 - 910 33 26

beatrice.tolio@skogforsk.se

070 - 295 04 46

Ulfstand Wennström

ulfstand.wennstrom@skogforsk.se

070 - 549 80 09

nathan.zivi@skogforsk.se

070 - 911 87 62