Nils Fahlvik - Skogforsk

logga

Start / Kontakt

Nils Fahlvik

Seniorforskare

(SkogD)

Skogsskötsel

nils.fahlvik@skogforsk.se 070 - 580 37 34

Ekebo 2250

268 90 Svalöv

Anställd hos Skogforsk sedan 2017 med bakgrund inom skötsel- och produktionsforskning vid SLU. Arbetar med beståndsbehandling med fokus på röjning och gallring och med lövskogsskötsel. Aktiv inom FRAS-projektet som studerar skötsel för variationsrik skog.

Publikationer i urval

År	Titel	Författare	Tidskrift
2023	Multivariate mixed-effects models for stand characteristics of hybrid aspen plantations in southern Finland and southern Sweden	Lee, Daesung Siipilehto, Jouni Beuker, Egbert Fahlvik, Nils Liziniewicz, Mateusz Hynynen, Jari	Forest Ecology and Management
2022	Pre-Commercial Thinning Increases the Profitability of Norway Spruce Monoculture and Supports Norway Spruce–Birch Mixture over Full Rotations	Ara, Mostarin Berglund, Mattias Fahlvik, Nils Johansson, Ulf Nilsson, Urban	Forests
2022	Production of genetically improved silver birch plantations in southern and central Sweden	Liziniewicz, Mateusz Barbeito, Ignacio Zvirgzdins, Andis Stener, Lars-Göran Niemistö, Pentti Fahlvik, Nils Johansson, Ulf Karlsson, Bo Nilsson, Urban	Silva Fennica
2021	Growth of northern red oak in southern Sweden	Fahlvik, Nils Johansson, Ulf	Scandinavian Journal of Forest Research
2019	Production of hybrid aspen on agricultural land during a rotation in southern Sweden	Fahlvik, Nils Rytter, Lars Stener, Lars-Göran	Journal of forestry research
2017	Modeling early height growth in trials of genetically improved of Norway spruce and Scots pine in southern sweden	Egbäck, S Nilsson, U Nyström, K Högberg, K-A Fahlvik, N	Silva Fennica
2017	Natural regeneration in a multi-layered Scots pine-Norway spruce forest in southern Sweden after target diameter harvest and soil scarification	Drössler, L Fahlvik, N Wysocka, N Hjelm, K Kuehne, C	Forests
2016	Replacing monocultures with mixed-species stands: A comprehensive assessment of the social-ecological implications	Felton, A Nilsson, U Sonesson, J Felton A.M Roberge, J-M Ranius, T Ahlström, M Bergh, J Björkman, C Boberg, J Drössler, L Fahlvik, N Gong, P Holmström, E Keskitalo, E.C.H Klapwijk, M.J Laudon, H Lundmark, T Niklasson, M Nordin, A Pettersson, M Stenlid, J Sténs, A Wallertz, K	Ambio

Nils senaste artiklar

Konsekvenser för ekonomi och produktion vid avbruten konvertering från likåldrig till olikåldrig skog

Det finns ett ökande intresse för kontinuitetsskogsbruk. Då trakthyggesbruket under lång har varit den dominerande skötselmetoden präglas skogslandskapet av likåldrig barrskog.

Välj rätt skötselmetod för maximal klimatnytta

Klimatfrågan är en av vår tids största utmaningar och många anser att skogen spelar en nyckelroll i att bekämpa klimatförändringarna. Men när det kommer till hur det ska göras går åsikterna isär.

Gallring för värdefulla timmerskogar

Gallringsprogrammets uttagsnivå kan ha avsevärda effekter på skogens tillväxt och tillstånd fram till slutavverkning.

Hög produktion vid effektiv användning av förädlade granplantor i blandbestånd med björk

För högst virkesproduktion ska de bästa granplantorna planteras i rena granbestånd på höga boniteter och i blandbestånd på lägre boniteter. Det visar den nya blandskogsmodellen i Plantval optimal.

Föryngringskollen - Andra årets resultat

Antal plantor per hektar är fortsatt lågt. Det visar resultaten från Föryngringskollens inventeringar av 2023 års planteringar.

Föryngringskollen - metoduppdatering 2023

Grundidén med Föryngringskollen är att angripa problemet med hög plantdöd tillsammans, systematiskt och långsiktigt genom årliga inventeringar enligt en gemensam metod och med fasta variabler.

Begränsad produktionsförlust i hårt törskateangripen gallringsskog

Hur utvecklas hårt törskateangripna bestånd och hur ska enskilda skogsägare tänka kring ekonomin i det långa loppet? Simulering tyder på relativt låg förlust av nuvärde och tillväxt i Norra Sverige.

Föryngringskollen – Första årets resultat

Många plantor som planteras i skogsbruket dör redan de första åren efter plantering. För att förstå varför och hitta lösningar startades “Föryngringskollen”. Nu presenterar vi första årets resultat.

Föryngringskollen - målet är att öka plantöverlevnaden

Det har visat sig att en stor andel av de planterade plantorna dör redan under de första åren efter planteringen. Nu satsar vi på att ta reda på varför.

Volymproduktion hos förädlad björk

Produktion av björk på vanlig skogsmark är inte så underlägsen tall och gran som man tidigare trott. Det visar en sammanställning av genetiska fälttester och planterade långtidsförsök av björk.

Produktionsförsök med lågskärmar av björk över granföryngring

En lågskärm av björk över gran kan ha skötselfördelar, bidra med gagnvirke av björk och öka andelen löv. Ett fältförsök i Småland följer tillväxten och produktionen i planteringar med och utan skärm.

Hybridasp och poppel planterad på skogsmark efter stormen Gudrun

Odling av snabbväxande lövträd kan vara ett sätt att möta ökande efterfrågan på förnybara produkter, samtidigt som variationen i skogsbruket kan öka. Hybridasp och poppel har studerats i nya miljöer.

Rödekens produktion i södra Sverige

Rödeken har lyfts fram som ett alternativ i ett föränderligt klimat. Idag finns mindre bestånd runt om i södra Sverige, en ny studie har undersökt beståndsutveckling och produktionen.

Ekonomiskt värde på högförädlade plantor vid olika förökningsmetoder

Friavblommade fröplantager eller kontrollerade korsningar – vilken förökningsmetod bör prioriteras? Ny studie ger vägledning i vilket förökningsalternativ skogsföretag bör använda i verksamheten.

Webbseminarium – Röjning

I det här seminariet diskuterar vi på vilket sätt röjning är viktig för utvecklingen hos olika trädslag och produktionsskogen i stort, samt diskuterar viltanpassad röjning.

Björkens möjligheter – en kunskapssammanställning

Björken betraktas alltmer som ett viktigt produktionsträd vid sidan av sina värden för mångfald och landskap. En ny rapport sammanställer vad vi vet om björkens möjligheter i ett framtida brukande.

Goda förutsättningar för förädling av gråal

Gråalen är ett relativt outforskat alternativ i skogbruk. Men träslaget visar sig ha goda förutsättningar för att komplettera andra lövträdsarter, även utanför skogsmark.

Demonstrationsförsök bekräftar vinster med förädlad gran

En revision av ett demonstrationsförsök på fastigheten Sjundekvill i norra Kalmar län visar att förädlade gransorter är överlägsna bruksprovenienser.

Markbered inte för nära ytvatten

Att lämna en zon utan markberedning intill ytvatten är en viktig hänsynsåtgärd. Resultat från inventeringar av 174 markberedda hyggen redovisas i en rapport.

Så stor är hybridaspens produktionspotential

Hybridaspen kan nå en medelproduktion på över 20 m3sk per hektar och år. Volymens medeltillväxt kulminerar vid 25–30 års ålder. Det visar en studie av några av de äldsta, ännu aktiva, försöksytorna.

Utmaning att etablera snabbväxande löv

Det går att etablera snabbväxande löv snabbt och problemfritt. Men det kräver stort engagemang och kunskap – helst också stor erfarenhet.

Kan snabbväxande löv etableras problemfritt?

Ja – det går att få till en snabb och problemfri etablering av snabbväxande lövträd. Det är en slutsats i denna sammanställning av säkra, beprövade lösningar och befintlig kunskap.

Nils alla artiklar