Per Westerfelt - Skogforsk

logga

Start / Kontakt

Per Westerfelt

Forskare

(Fil D)

Skogsskötsel

per.westerfelt@skogforsk.se 072 -733 34 62

Uppsala Science Park

751 83 Uppsala

Fil. Dr. Forskare inom naturvårdsbiologi. Driver framför allt projekt som syftar till att öka kunskapen om hur man kan använda digitala kartor som hjälp i naturvårdsplanering.

Publikationer i urval

År	Titel	Författare	Tidskrift
2023	Estimating the conservation value of boreal forests using airborne laser scanning	Huo, Langning Strengbom, Joachim Lundmark, Tomas Westerfelt, Per Lindberg, Eva	Ecological Indicators
2018	Population patterns in relation to food and nesting resource for two cavity-nesting bee species in young boreal forest stands	Westerfelt, Per Weslien, Jan Widenfalk, Olof	Forest Ecology and Management
2015	Nesting of solitary wasps and bees in natural and artificial holes in dead wood in young boreal forest stands	Westerfelt, P Widenfalk, O Lindelöw, Å Gustafsson, L Weslien, J	Insect Conservation and Diversity

Pers senaste artiklar

Skogsbilvägarna i Sverige – en resurs med många sidor

Hur påverkar de svenska skogsbilvägarna olika sociala, ekologiska och miljömässiga faktorer, och hur samverkar dessa faktorer? Detta belyser en ny litteraturstudie från Skogforsk och Umeå universitet.

Naturvård efter landskapets förutsättningar

Genom att kartlägga egenskaper kopplade till skyddsvärda arters livsmiljöer kan välgrundade beslut fattas om vilken skog som ska avsättas för att skapa en grön infrastruktur av värdefulla livsmiljöer.

Digital kartläggning av hänsynsområden kring våtmarker

Det finns mycket geodata som kan underlätta planering av naturvård inom skogsbruket, men dessa är svåra att använda på ett effektivt vis. Nu undersöks möjligheter till en automatisering av arbetet.

Naturvärdesbedömning med flygburen laserdata

Laserdata kan utgöra underlag till naturvärdesbedömningar. Tillsammans med SLU och Södra har vi deltagit i ett projekt som utvecklat och utvärderat modeller för naturvärdesbedömning med fjärranalys.

Döda träd – levande skogar, ny film

Följ med på en spännande resa i den interaktiva filmen "Döda träd – levande skogar".

Vildbin gynnas av skogsbrukets naturhänsyn

När skogsbruket lämnar stående döda träd och högstubbar vid avverkning hjälper det många pollinerande vildbin att hitta boplatser i ungskogen. De får också hjälp av skogsbilvägarnas blomrika kanter.

Fjärranalys hittar gamla hänsynsytor inför gallringen

Inför förstagallringen kan data från den nationella laserskanningen användas för att hitta äldre träd som tidigare lämnats kvar som naturhänsyn.

Hänsyn i gallring

Digital information om trädhöjd kan förbättra hänsynen vid förstagallringar, visar studie. Genom detaljerad kartering av tidigare lämnade hänsynsträd minskas risken att de oavsiktligt gallras bort.

Drivning och markberedning slår hårt mot död ved

I dagens skogsbruk försöker man behålla så mycket död ved som möjligt. Men hur klarar sig egentligen den döda veden genom alla skogsbruksåtgärder? Ganska dåligt, har det visat sig.

Lämnande av högstubbar och döda träd gör nytta

Vildbin och andra gaddsteklar som anlägger sina boplatser i död ved föredrar högstubbar och döda träd framför låga stubbar och grot.

Natur och kultur i siktet

Genom att utnyttja befintliga geodata kan skogsbruket bli bättre på naturhänsyn och minska risken för att skada fornminnen. Det kan bli verklighet inom bara något år.

Steklarna vill ha högstubbar

Inte bara skalbaggar utan också olika steklar, bland annat de viktiga pollinatörerna, gynnas av högstubbar och döda träd. De flyttar in när skalbaggarna flyttar ut.

Pers alla artiklar