Petrus Jönsson - Skogforsk

logga

Start / Kontakt

Petrus Jönsson

Bitr programchef

Driftsystem

petrus.jonsson@skogforsk.se 070 - 528 85 83

Uppsala Science Park

751 83 Uppsala

Publikationer i urval

År	Titel	Författare	Tidskrift
2023	Country-wide analysis of the potential use of harwarders for final fellings in Sweden	Jonsson, Rikard Rönnqvist, Mikael Flisberg, Patrik Jönsson, Petrus Lindroos, Ola	Scandinavian Journal of Forest Research
2022	A decision support tool for forwarding operations with sequence-dependent loading	Hansson, Linnea J. Forsmark, Victoria Flisberg, Patrik Rönnqvist, Mikael Mörk, Anders Jönsson, Petrus	Canadian Journal of Forest Research

Petrus senaste artiklar

Fjärrstyrd skotare kan lasta stockar automatiskt

Skogforsk har utvecklat teknik för fjärrstyrd skotning, där operatören med en enkel knapptryckning kan välja mellan att lasta stockarna manuellt eller låta skotaren göra det automatiskt.

Bra koll på reservdelspriserna sänker driftskostnaderna

Den maskinägare som noga följer prisbilden för underhållskostnader och förbrukningsmaterial kan sänka sina driftskostnader. Det visar TSGs återkommande varukorgsundersökning.

Drivaren utmanar tvåmaskinsystemet

Nya resultat visar att drivaren har potential att sänka drivningskostnaderna i södra Sverige medan tvåmaskinsystemet fortsatt är starkast i norra och mellersta Sverige.

Skotstöd – ett nytt verktyg för skotningsplanering

Beslutstöd för skotning står högt upp på skotarförarnas önskelista. Nu har Skogforsk utvecklat ett nytt verktyg för skotningsplanering som kallas Skotstöd.

Vilken modell är bäst för analys av maskinflottan?

Olika modeller kan användas för att optimera vilken maskinflotta som ska användas vid slutavverkning. Analysen är dock krävande, därmed är det intressant att jämföra hur olika modeller skiljer sig åt.

Minska risken för markskador

Skogforsk och TSG (skogsbrukets tekniska samverkansgrupp) har publicerat en handledning för att öka kunskapen om markskador och visa hur god planering och aktiva åtgärder kan minska risken för skador.

Telekommunikation för fjärrstyrda skogsmaskiner

Fungerande telekommunikation är en förutsättning för att kunna utveckla fjärrstyrning av skogsmaskiner, men skogen dämpar signaler och räckvidd. Skogforsk har jämfört 5G-systemet med andra alternativ.

Småskalig teknik bäst för spridda vindfällen

Att som skogsägare själv tillvarata vindfällda granar är nästan alltid ekonomiskt fördelaktigt – särskilt vid risk för granbarkborreutbrott. Det visar en systemanalys av Skogforsk och Säker Skog.

Digitaliseringsresan i skogsbruket & i den skogliga värdekedjan

Digitaliseringen av skogsbruket är mitt i den perfekta stormen! Vi har stor tillgång till data, verktygen utvecklas snabbt samtidigt som intresset är stort. Därmed finns bara möjligheter!

Underlag för framtidens operatörsstationer

Intresset för automation och fjärrstyrning är stort inom skogsbruket, men hur ska tekniken utformas för att förbättra arbetsmiljön? Ny studie ger underlag för framtidens operatörsstationer.

Utvärdering av nya möjligheter till förbättrad positionering med satellitbaserade system

Tack vare ökad noggrannhet i positionering som sker med nya satellitbaserade system samt fria tjänster för realtidskorrektion kan skogsbruket finna nya sätt att öka produktiviteten och precisionen.

Ergonomi i skogsmaskiner

Skogsmaskinförare löper risk att drabbas av belastningsskador, främst i rygg och nacke. I den här filmen får du tips hur du kan minimera riskerna i ditt dagliga arbete.

Planteringssystem jämfördes i simuleringsprojekt

Silva Nova är det enda helmekaniserade system som seriöst har kunnat utmana manuell plantering ur ett ekonomiskt perspektiv. Men har systemet potential eller borde utvecklingen ta en annan väg?

Test av nya och slipade sågkedjor

Det finns skillnader i kaptid mellan nya maskinsågkedjor och mellan olika slipningar. Men för att markant öka sågkedjornas avverkningskapacitet krävs en vidareutveckling av dagens kedjemodeller.

Modifierat slipmönster kortar kaptiden något

Det går att förkorta kaptiden genom att modifiera slipmönstret i skördarnas sågkedjor. Men för att markant öka avverkningskapaciteten krävs vidareutveckling av dagens kedjemodeller.

PlantvalOptimal ‒ ett pilotverktyg för stora aktörer vid föryngring

En förstudie har undersökt potentialen för ett verktyg som kan hjälpa större aktörer välja rätt plantmaterial. Verktyget kan hantera många planteringstrakter och optimerar skogsproduktionen.

Så blir skogsbruket effektivare med operationsanalys

Skogforsk och skogsbruket har utvecklat optimerande och simulerande beslutsstöd, Här berättar vi hur de hjälper oss att fatta rätt beslut i varje del av försörjningskedjan.

Virkesvärdestest 2016 – Mer virkesskador, men bättre mätning

Skördarna har blivit betydligt bättre på att mäta än för tio år sedan. När det gäller diameter är ett av aggregaten nära gränsen för vad som är möjligt med dagens teknik.

Möjligheter och utmaningar inom maskinell röjning

De senaste åren har det utvecklats aggregat för mekanisk röjning genom rotryckning. Vår fältstudie visar på bra resultat på kort sikt. Dock behövs fler studier för att se de långsiktiga effekterna.

Mallar kan ge bättre traktdirektiv

Om man följer en mall när man skapar ett traktdirektiv, kan både kvaliteten och prestationen i skogsbruksåtgärderna bli bättre.

Förslag till riktlinjer för bättre traktdirektiv

Med standardiserade traktdirektiv kan kvalitet och effektivitet vid drivning förbättras. I den här rapporten presenteras förslag som skulle underlätta för maskinförarna och minska risken för misstag.

Metodrapport för utvecklingen av Bestway

Bestway är ett beslutsstöd som ger förslag till huvudbasvägar inför avverkning och skotning, med syfte att bland annat minska markskadorna. Denna rapport redogör för utvecklingen av verktyget.

Jämförelse av GPS-mottagare visar överraskande resultat

En studie hos Sveaskog indikerar att dagens GPS-mottagare i skördare kan ge hög precision även i gallringsskog, om positionen korrigeras med hjälp av geostationära satelliter (EGNOS).

Risningens effekter på spårbildning, skotning och skördarprestation

I den här studien har vi jämfört skotares spårbildning, bränsleförbrukning, vibrationer och körhastighet för risade stickvägar jämfört med orisade. Även skördarens prestation har undersökts.

Maskin för klenträdsavverkning under utveckling

Cintoc kallas en konceptmaskin som är under utveckling. Den avverkar och buntar ihop knippen av klenträd och är tänkt att användas i till exempel konfliktbestånd.

Rätt maskin i rätt bestånd ger stora vinster

Genom att välja rätt maskin till rätt avverkningstrakt kan drivningskostnaderna minska med 2,5% - 6,5%. Det visar en studie av maskinresursoptimeringar för SCA Skog AB i Medelpad och Västerbotten.

Sågkedjan påverkar effektiviteten

Valet av sågkedja påverkar skördarens effektivitet. I ett test av standardkedjor kapade den bästa kedjan sex procent snabbare än övriga. Men allra bäst kapade en professionellt omslipad kedja.

Jämförelse av drivare och tvåmaskinsystem i grov slutavverkning

Drivaren X19 är mer konkurrenskraftig gentemot tvåmaskinsystem vid lägre medelstamvolym, färre sortiment och transportavstånd på under 220 meter, visar studier.

Prestation och drivningskostnad för drivare jämfört med tvåmaskinsystem

Drivarprototypen Komatsu X19 presterar i nivå med ett system med skördare plus skotare. Men trots det blir drivningskostnaden inte lägre för drivaren på grund av en högre timkostnad.

Prestation och kostnader för drivare med snabbfäste

Drivaren X19 arbetar mer effektivt med snabbkoppling för byten mellan skördaraggregat och skotargrip än med ett kombiaggregat, visar Skogforsks studier.

Valet av sågkedja avgörande för kaptiden

Valet av sågkedja för skördare påverkar kaptid och energiåtgång väsentligt. Vidare har professionellt gjord slipning en positiv inverkan på avverkningskapaciteten, visar denna studie.

Transportsystemet Inlandsbanan – en utredning av kapacitet och möjligheter

Om upprustningar görs finns goda förutsättningar för att öka trafiken på Inlandsbanan. Det visar denna utredning som gjorts på uppdrag av Inlandsbanan AB och som omfattar all tågtrafik.

Test av stolar och tillbehör med avseende på helkroppsvibrationer.

Armstödens utformning, användningen av plandämpare och stolsmodellen visade sig påverka vibrationerna i skogsmaskinstolar.

Dimensionsmätning och kapsprickor för drivaren Komatsu X19

Drivarprototypen X19 testas och utvärderas under 2015 och 2016. Denna rapport analyserar eventuella skillnader i tillvarataget virkesvärde jämfört med en traditionell skördare.

Varför spricker maskinrutorna?

Glasforskningsinstitutet Glafo har undersökt trasiga rutor från olika skogsmaskinmodeller, men utan att hitta orsakerna till varför skyddsrutorna spricker. Nu ska rutor undersökas med en ny metod.

Färre kapsprickor med v-format svärd

Varje år går stora värden förlorade på grund av kapsprickor i sågade trävaror. Men ett v-format sågsvärd kan reducera mängden kapsprickor till en sjättedel.

Utvärdering av V-Cut – ett sågsvärd som kan minska förekomsten av kapsprickor

Kapsprickor från skördare förstör stora värden varje år. Det nya sågsvärdet V-Cut har potential att reducera förekomsten av kapsprickor väsentligt.

Vägning av skogsbränsle

Att mäta delkvistad energived på samma sätt som massaved är problematiskt, då det är svårt att uppskatta vedvolymandelen. Forskning pågår för bättre mätmetoder.

LED öppnar nya möjligheter

I denna studie har möjliga förbättringar av belysningen på skogs- och jordbruksmaskiner undersökts. Bland annat identifierades potentialen med de tåligare LED-lamporna placerade längre ut på kranen.

Simulering av TimberPro drivare med lastanordning

Skogforsk har genom simulering utvärderat en drivare som lastar sig själv. En maskin som både avverkar och skotar och som är tänkt att byggas på basmaskinen TimberPro 840 C.

Många möjliga orsaker till trasiga rutor

Skogsmaskinrutorna håller inte för stockar. Under två år har cirka 15 kända allvarliga tillbud eller olyckor inträffat. Men förmodligen är de betydligt fler.

Destinering och lägesbyten för att effektivisera transporterna av skogsflis

Flera analyser av möjligheterna i lägesbyten mellan befraktare, från olika branscher inom transportsektorn, visar att det finns potentialer i att minska transportsträckorna.

Lägesbyten kan minska transportavstånden och effektivisera transportarbetet för skogsbränsle

Analyser med hjälp av simulering visar att skogsbränsletransporterna kan bli betydligt billigare om leverantörerna byter bränslevolymer med varandra.

Fyra punkter för säkrare skotning

Rutorna i skotarhytter håller inte för stockar och rapporterna om tillbud duggar tätt. Följ punkterna nedan för säkrare arbete i skogen.

Utvärdering av sågenheten R5500 med avseende på kaptid och energiåtgång

Kapning av stockar är ett centralt och tidsmässigt betydande moment i skördarnas arbete.

Effektivare drivare med automatisk lastning

Skogforsk har genom simulering utvärderat en drivare med delautomatisk lastning. Virket upparbetas i en vagga på sidan om lastbäraren. Medan drivarens förare avverkar nästa träd lastas maskinen automatiskt från vaggan.

Lägesbyten effektiviserar flistransporterna

I Mälardalen skulle flistransporterna kunna effektiviseras med ca 12-15 procent om befraktarna skulle samverka runt transportarbetet och byta biobränslevolymer med varandra. Det visar en studie från Skogforsk som omfattade 42 värmeverk och ca 4500 avlägg.

Automatiska tidsstudier i skogsmaskinsimulator

Möjlighet att utnyttja automatisk datainsamling för tidsstudier av skogsmaskiner har diskuterats under det senaste decenniet.

Hytten kan bli en dödsfälla

Skogsmaskinrutorna håller inte för stockar. Under 2012-13 har nio kända olyckor inträffat. Men förmodligen är de fler. Det redovisade TSG, Tekniska Samverkansgruppen, vid årets Tillverkarseminarium.

Hur påverkar maskininställningarna på skotare bränsleförbrukning och effektivitet?

Lägre varvtal och långsammare kran ger en mer effektiv skotning. Det var en av lärdomarna efter att 100 förare fick tävla om att lasta en skotare så bränsleeffektivt som möjligt.

Petrus alla artiklar