Den maskinägare som noga följer prisbilden för underhållskostnader och förbrukningsmaterial kan sänka sina driftskostnader. Det visar TSGs återkommande varukorgsundersökning.

En oskadad och väl fungerande ruta i förarhytten på skogsmaskinerna kan vara avgörande då olyckan är framme. Här kan du läsa om hur du minskar risken för att säkerhetsrutan brister.

Studien visar att alla hållbarhetsperspektiv beaktas då strategiska beslut ska tas. Stödjande verktyg efterfrågas, som kan minska risker och osäkerheter inför beslutsfattandet.

Kyrkans skogsbruk bidrar till att binda betydande mängder koldioxid – men klimatnyttan kan ökas, visar ny utredning.

Skogforsk och TSG (skogsbrukets tekniska samverkansgrupp) har publicerat en handledning för att öka kunskapen om markskador och visa hur god planering och aktiva åtgärder kan minska risken för skador.

Låt skogen stå kvar, för klimatets skull! säger vissa. Avverka skogen, såga brädor av den och plantera ny skog, svarar andra. För klimatets skull! Vem har rätt?

Hur kan skogsbruket bidra till klimatarbetet? Forskningsnätverket NB NORD, finansierat av SNS, har publicerat en rapport som sammanställer skogsbrukets bidrag i den Nordisk-Baltiska regionen.

Varje år brinner det i de svenska skogarna. Stora bränder får förödande konsekvenser. En ny rapport visar kunskapsläget om skogsbrand, hur de bekämpas samt hur samverkan mellan organisationer bör ske.

NB NORDs konferensskrift finns nu för läsning och nedladdning. Den sammanfattar de 50 presentationerna som gavs under konferensen och ger en god överblick över skogtekniska problem och lösningar.

Skogsbrukets tekniska samverkansgrupp, TSG, har länge engagerat sig i frågorna kring skogsmaskinens säkerhetsrutor. Nu sammanfattas kunskapsläget i en kort informationsfolder.

Genom att sitta rätt minskar skogsmaskinförare risken för belastningsskador. Skogforsk och TSG (skogsbrukets tekniska samverkansgrupp) har publicerat en handledning för hur förarstolar bör ställas in.

Automatisk inställning av stolen är det förarstöd som står överst på de flesta skogsmaskinförares önskelistor. Det visar en enkätundersökning, gjord av Skogsbrukets tekniska samverkansgrupp (TSG).

Serviceavtal för skogsmaskiner underlättar ägandet, men avtalen på marknaden visar på stora skillnader i innehåll och kostnader. Det konstaterar Skogsbrukets tekniska samverkansgrupp, TSG.

En ökad produktionstakt påverkar inte arbetsmiljö och kvalitet negativt. Men hur når vi dit? Utvecklat förarstöd kan ge fler maskinförare tillgång till skogsmaskinernas fulla potential.

De många skogsbränder som härjade sommaren 2018 innebar stora kostnader för skogsbruk och samhälle. Blir det torrt och varmt även 2019 förväntas dessutom stora insektsangrepp på den stressade skogen.

Skogen är den viktigaste komponenten i Sveriges strävan att motverka växthuseffekten, och en högre virkesproduktion ökar klimatnyttan. Det visar en rapport som undersökt skogsbrukets klimatpåverkan.

En omfattande nyrekrytering av skogsmaskinförare krävs för att bibehålla produktionen i skogen. Men var finns kvinnorna?

Priserna på smörjmedel och förbrukningsvaror för skogsmaskiner har ökat med nära sex procent per år mellan 2016 och 2018. Priserna på reservdelar har ökat med cirka 2,5 procent per år.

Bandskotaren OnTrack gav mindre spår i alla tester på Skogforsks testbana. Att den var bättre även på slalombanan var oväntat, då långa band brukar leda till skjuvning och kraftig spårbildning.

I valet mellan stora skördare är skillnaderna i produktivitet små. Viktigare är att ha en maskin som passar bra med förarens arbetsmetoder och att ha bra rutiner för underhåll och kalibrering.

Tunga fordons miljöpåverkan sänks när lastvikten ökar, vilket kräver fler hjulaxlar. Om en av axlarna dessutom är driven vid låga hastigheter underlättas starter och de positiva effekterna förstärks.

Bandskotare kan arbeta på marker med låg bärighet – året runt. Detta kan öka skogsbrukets tillgång till virke, även under svåra förhållanden.

En enkätundersökning från Skogforsk och Linnéuniversitetet visar att många traktdirektiv inte lever upp till entreprenörernas krav.

Malwas avverkningssystem har jämförts med konventionella maskiner. Skillnaderna är inte dramatiska. Malwas skotare ger skonsammare skotning men till högre kostnad, beroende på lägre prestation.

Informationskvaliteten i delar av traktdirektiven är ofta bristfällig. Det försämrar lönsamheten för entreprenören och skogsbruket som helhet.

Automatisk datainsamling genom "omborddatorer" öppnar möjligheter för maskinstudier. Den här studien, inriktad på skotning, visar dock att en del utveckling återstår för utnyttja potentialen fullt ut.

För arbetet i skogen krävs transporter av farliga och miljöskadliga ämnen, som diesel och spillolja. Här finner du en sammanfattning av de regler som direkt berör skogsbruket.

Den nordamerikanska modellen för dimensionering av material på skogsbilvägar, STP, är användbar även för svenska förhållanden. Det visar denna studie där modellen testats i fält.

Priset på reservdelar och komponenter till skogsmaskiner steg med omkring tio procent mellan 2014 och 2016 Störst är ökningen för skotare, där prisökningen varit 15 procent.

Genom att packa skogsbilvägens över- och underbyggnad med vält görs den tåligare. Därmed kan materialet i överbyggnaden minskas, vilket sparar kostnader.

Drivarprototypen Komatsu X19 presterar i nivå med ett system med skördare plus skotare. Men trots det blir drivningskostnaden inte lägre för drivaren på grund av en högre timkostnad.

Drivaren X19 är mer konkurrenskraftig gentemot tvåmaskinsystem vid lägre medel­stam­volym, färre sortiment och transportavstånd på under 220 meter, visar studier.

Skotare med gummiband har visat sig ha stor potential. Dess svaghet är mycket steniga marker. Men en analys visar att bara omkring sex procent Sveriges skogsmark faktiskt är okörbar med bandskotare.

Det svenska skogsbrukets effektivitetsutveckling får allt svårare att kompensera för kostnadsökningar och realt fallande virkespriser.

Avverkning av grov lövskog ställer andra krav på teknik än barrskog, som dagens avverkningsmaskiner är anpassade för. Här är en litteraturstudie med rön för mekaniserad avverkning av grova lövträd.

Under förra året ökade skogsbrukets kostnader med 10 procent. Det berodde i huvudsak på höga avverkningskostnader vid upparbetning av stormfällt virke.

Sverige och Finland är ledande användare av skogsenergi. En jämförelse visar att de båda länderna, trots stora likheter, har valt delvis olika spår i utnyttjandet av skogsbränslet.

Skogsbränsleprogrammet går snart i mål med sin andra programperiod. Här summerar och reflekterar programcheferna Rolf Björheden (2011-2012) och Mia Iwarsson Wide (2012-2015) fyra års forskning.

Flera analyser av möjligheterna i lägesbyten mellan befraktare, från olika branscher inom transportsektorn, visar att det finns potentialer i att minska transportsträckorna.

Analyser med hjälp av simulering visar att skogsbränsletransporterna kan bli betydligt billigare om leverantörerna byter bränslevolymer med varandra.

Bättre flerträdshantering gav högre prestation för klenträdsbuntare.

OSCAR, (Operating Systems Centre of Advanced Research) är ett s.k. Centre of Advanced Research (CAR) som finansieras av SNS, SamNordisk Skogsforskning.

Skogforsk har tillsammans med finska Metla studerat en ny maskintyp för skogsbränsleskörd i klena bestånd. Fixteris klenträdsbuntare FX15a avverkar flera mindre träd i taget. Den kapar, buntar och väger samt registrerar de färdiga buntarna, som är 2,5 m långa och innehåller ca 0,5 kubikmeter skogsbränsle. Klenträdsbuntarens kapacitet gör den intressant som alternativ för avverkning i konfliktbestånd.

I Mälardalen skulle flistransporterna kunna effektiviseras med ca 12-15 procent om befraktarna skulle samverka runt transportarbetet och byta biobränslevolymer med varandra. Det visar en studie från Skogforsk som omfattade 42 värmeverk och ca 4500 avlägg.

Skogsbränslevältorna blir allt bredare, men inte pappen de täcks med. Det resulterar i ekonomiska förluster för alla affärsled – från skogsägare till värmeverk. Det visar en ny studie från Skogforsk. Intäktsskillnaden mellan den standardpapp som används idag och en bredare täckpapp är ca 2 000 kronor per 50 meter välta, då den bredare pappens effektivare fuktskydd ger ett torrare och mera värdefullt bränsle.

I denna studie jämförs vilken effekt täckpappens bredd har för att uppnå det skydd mot återfuktning som eftersträvas vid täckning av grotvältor. Resultatet visar bland annat att täckning har god effekt för att bevara den torrhalt som uppnåtts under sommarlagring.

Risning, planerade vägval och försiktighet till trots – ibland kör man fast. Och då gäller det att ha klart för sig hur man löser situationen utan att riskera liv och lem.

Skogsbränsle får en allt viktigare roll i vår energiförsörjning. Skogsbuket har under en följd av år ökat uttaget av skogsbränsle med 1-1,5 miljoner m³ årligen och denna utveckling beräknas fortsätta. Rapporten ger en bild av ett område i snabb utveckling.

Tallvedsnematoden är en rundmask som kan angripa och döda framför allt tall. Gran bedöms vara mer resistent men kan ändå fungera som värdväxt.

Den finska klenvirkesbuntaren Fixteri är en tekniskt intressant lösning på klenskogsproblemet: den fäller, kapar, komprimerar och buntar hela klena träd.