Markens bärighet är en avgörande faktor vid planering av terrängkörning och skogsbilvägar. Med förbättrade kartor eller kompletterande data från fältmätningar kan skattningarna bli bättre.

Med beslutsstöd baserade på GIS-data kan planering av körvägar förbättras och risken för körskador minskas. Det visar en avhandling, skriven av Sima Mohtashami, Skogforsk.

Markfuktighetskartor används för planering av skogliga operationer av såväl planerare som maskinförare. Med tätare laserskanning kan upplösningen bli högre, men hur påverkas användbarheten?

Med hjälp av markfuktighetskartor kan man identifiera mark med hög fuktighet och anpassa sin skogliga planering. Idag finns två varianter av kartor tillgängliga, men vad är skillnaden mellan dem?

Skogsbruket använder olika markfuktighetskartor för att hitta områden med god bärighet där skogsmaskiner kan köras utan risk för markskador. Skogforsk har gjort en jämförande studie av dessa kartor.

Sambandet mellan en hydrologisk modell och förekomsten av körskador har utvärderats för utveckling av dagsaktuella riskindex för spårbildning. Resultaten visar på behov av fortsatt utvecklingsarbete.

Lerhaltskartor kan bli viktiga komplement till markfuktighetskartorna i kampen mot körskadorna. Skogforsk har undersökt sambandet mellan lerhalt och spårbildning.

Kartor som visar lerhalten kan bli viktiga hjälpmedel för att minimera körskadorna. Men då krävs bättre kvalitet och upplösning.

I den här studien har vi jämfört skotares spårbildning, bränsleförbrukning, vibrationer och körhastighet för risade stickvägar jämfört med orisade. Även skördarens prestation har undersökts.

Inom ramen för EU-projektet Efforte har det gjorts en inventering av vilka stora datakällor, både befintliga och kommande, som kan vara användbara för effektivare avverkning och ökad skonsamhet.

Det finns goda möjligheter att hitta fornlämningar i skogen med hjälp av laserdata. Och metoden är lätt att implementera redan nu i den skogliga planeringen, visar denna studie.

Fler containrar på avlägget och en förskjutning av skiftstarten för containerbilarna minskar kostnaden för flisning och transport avsevärt, i synnerhet vid längre transportavstånd.

För att hålla nere kostnaden för flis krävs bra maskinutnyttjande. Det behövs fyra containerbilar för att utnyttja ett maskinsystem effektivt då transportavståndet överstiger fem mil, visar ny studie.

Om upprustningar görs finns goda förutsättningar för att öka trafiken på Inlandsbanan. Det visar denna utredning som gjorts på uppdrag av Inlandsbanan AB och som omfattar all tågtrafik.

I denna studie har 237 slutavverkningar i Mälardalen inventerats avseende körskador. Syftet var att ge underlag för bättre drivningsplanering.

Laserdata och ortofoto kan användas för att komplettera den nationella vägdatabasen med information om utrymme för att svänga med virkesfordon. Det visar en första studie som gjorts på uppdrag av SDC.

STIG-projektet (Skoglig Terrängplanering i GIS) startade på Skogforsk 2010 och är en del av arbetet med att utveckla planering- och drivning med hänsyn till mark och vatten.

Skogsbruket har en bit kvar till den spårlösa drivningen. Det visar en studie som Skogforsk gjort. Men projektet visar också att bättre planering och tydligare rutiner ger resultat.

Markfuktighetskartor, genererade från flygburen laserskanning, visar god överensstämmelse med verkligheten. I 68 % av fallen visar modellen rätt markfuktighetsklass, visar en utvärdering från Skogforsk där modellen jämförts med klassningar i fält.

Med bättre planeringsstöd finns stora möjlighet att identifiera och undvika en stor andel av körskadorna i skogsbruket, framförallt de allvarliga skadorna nära vatten. Det visar slutsatserna från tre års arbete inom STIG-projektet (Skoglig Terrängplanering I GIS) samt en färsk utvärdering av 36 slutavverkningar i Göta- och Svealand.

Med bättre planeringsstöd finns stora möjlighet att identifiera och undvika en stor andel av markskadorna i skogsbruket, framförallt de allvarliga skadorna nära vatten. Det visar Skogforsks utvärdering av de nya markfuktighetskartorna .

Sedan lång tid tillbaka görs bestämningen av terrängtransportavståndet vid bortsättningarna manuellt. Nya sätt att datoriserat lägga ut stickvägar och basvägar öppnar dock nya möjligheter.

Skogforsk har undersökt hur man genom att kombinera en digital terrängmodell från laserskanning med andra geografiska data i en GIS-applikation, kan få ett beslutsstöd för drivningsplaneringen.

De markskador som skogmaskinerna orsakar kan undvikas genom planering. Datamodeller kan redan idag hjälpa skogsbruket att ta effektiva beslut som ger en skonsammare drivning.

In recent decades, exploitation of forest woods, specifically by application of operational machineries, has exerted severe pressure on basic elements of forests, such as soil and water.