Mellan 2019 och 2021 skedde små förändringar i lönsamheten för skogsförvaltande företag, skogsvårds- och drivningsentreprenörer. För sågverksföretagen ökade lönsamheten kraftigt.

Att föryngra skogen före avverkning ökar variationen hos trädens ålder och rumsliga fördelning. Betydelsen av en bra markberedning och många överlevande plantor är dock avgörande för ekonomin.

En studie från år 2019 visar att det finns stora skillnader i lönsamhet mellan drivningsföretag. Nu pågår arbetet med att ta fram ett verktyg för att hjälpa företagen till en förbättrad lönsamhet.

De senaste decennierna har entreprenadföretagens roll i skogsbruket vuxit i takt med att fler uppgifter utkontrakteras. Skogforsk har studerat hur företagens ekonomiska nyckeltal utvecklats 2017–2019.

Lönsamheten ökade för entreprenadföretagen mellan 2013–2017. Även beställarföretagen hade en uppgång. Men det råder skillnader inom och mellan olika grupper.

Genom att slå samman tjänster i skogsbrukskedjan kan kostnader sänkas och kvalitén höjas. Det är en slutsats från en intervjustudie med köpare och säljare av tjänster i skogsbrukskedjan.

Det är stor spridning i vinstmarginal bland Sveriges skogsentreprenadföretag, visar en branschanalys. Det indikerar i sin tur att det kan finnas stor potential för branschen som helhet att utvecklas.

Var femte skogsentreprenör har en vinstmarginal på minst 15 procent. Å andra sidan gör en tredjedel av företagarna ett negativt rörelseresultat efter finansnetto, visar en studie från Skogforsk.

I en förstudie och i ett antal försök har det visat sig, att markberedning och självföryngring före slutavverkning kan ge goda föryngringsresultat till en låg kostnad.

Skogliga entreprenadföretag som vill bli större väljer ofta att växa inom det egna verksamhetsområdet. Men några skogsvårds- och drivningsföretag har skapat tillväxt på andra sätt. För att öka kunskapen om alternativa vägar till ökad tillväxt och lönsamhet har Skogforsk intervjuat tio av dessa företag.

Genom att markbereda några år före avverkningen minskar kostnaderna vid en föryngring då plantering inte behövs. Metoden ger godkända föryngringar i både tall- och granskog, där framförallt avverkningstidpunkten är avgörande.

Hur ska de stora skogsägarna och skogsägarföreningarna bidra till att skapa produktivitets- och kvalitetsutveckling i den outsourcade skogsvården? Det är frågan som tas upp i denna rapport.

En fältanpassad handdator med GPS kan vara ett effektivt verktyg för en skogsvårdsentreprenör. Skogforsk har testat åtta olika modeller. Här ger vi några tips om vad man bör tänka på inför ett köp.

I skogsvårdsarbetet, från planering av föryngringsåtgärder t.o.m. röjning, bör det finnas goda möjligheter att nyttja GIS-teknik för att sänka kostnaderna och höja kvaliteten.

FORAN Sverige AB har utvecklat en metod för att inventera skog med laserscanning med så hög upplösning att enskilda träd kan identifieras.

Efterfrågan på skogsvårdstjänster och antalet skogsvårdsföretag har ökat mycket kraftigt under senaste 10–15 åren.

Många skogsvårdsföretag vill växa. Det ställer nya krav på ledarskap, organisation och affärsmässighet. De stora skogsföretagen har en viktig roll. Genom att agera affärsmässigt som kunder kan de underlätta ett skogsvårdsföretags tillväxt.

Syftet med den här handledningen är att underlätta kontakterna mellan skogsägare och skogsvårdsföretag samt att förenkla processen vid köp och försäljning av skogsvårdstjänster.

Somatisk embryogenes på gran, omskolning av björkplantor och en nygammal metod för beståndsföryngring är innehåll i detta nummer av Plantaktuellt.

Stora skogsföretag och skogsägarföreningar har successivt övergått från skogsvård i egen regi till att köpa dessa tjänster.

Försöket Mörtsjöstavaren 630 visar att det åtminstone i detta fall varit möjligt att anlägga ny skog genom markberedning och självföryngring före slutavverkning.

Genetiskt förbättrat och välutvecklat frö från tallfröplantager ger bättre plantbildning, högre överlevnad och större plantor än beståndsfrö vid skogssådd.

På uppdrag av Sveaskog har Skogforsk gjort nuvärdeskalkyler för olika föryngringsmetoder. Grundkalkylen gjordes för ståndortsindex T20 i norra Sverige och T24 i södra Sverige.

Kunskap om föryngring på webben, staff-sharing, GPS i markberedaren, älgskador och nya preparat mot snytbagge hittas i Plantaktuellt nr 3, 2003.

Färganalys av plantor, näringssvinn vid plantodling och skogsvårdsföretagens utveckling är artiklar som hittas i detta nummer av Plantaktuellt.

IDS-behandling av tallfrö, statistik över plantförsäljning, skonsam markberedning och stambrev är något av innehållet i detta nummer av Plantaktuellt.

Denna undersökning genomfördes för att få ökad kunskap om skogsvårdsentreprenadföretagens verksamhet, storlek och lokalisering.

Materialet är ett verktyg för dig som vill starta och driva ett skogsvårdsföretag. Verktyget består av två delar: FRÖET och PLANTAN.

I denna rapport presenteras dels några odlingssubstrat som kan betecknas som självbärande, dels en del erfarenheter som erhållits när man på olika sätt försökt att armera torv.

Biologisk bekämpning i svensk växthusodling har en relativt kort historia. Starten skedde i början av 1970-talet bl.a. därför att man fått problem med insekticidresistens hos vissa skadedjur.