Henrik von Hofsten - Skogforsk

logga

Start / Kontakt

Henrik Von Hofsten

Tidigare anställd

Skogsbränsle Transport & logistik Transportfordon

Arbetar främst med skogsbrukets transporter, framför allt större och tyngre, så kallade HCT-fordon. Gör även en del insatser inom skogsbränslesektorn, framför allt kring sönderdelning och fraktionering av skogsbränsle men även transporterna.

Publikationer i urval

År	Titel	Författare	Tidskrift
2021	Productivity and costs of sieving logging residue chips	Eliasson, Lars Anerud, Erik Eriksson, Anders von Hofsten, Henrik	International Journal of Forest Engineering
2019	Managing moisture content during storage of logging residues at landings – Effects of coverage strategies	Eliasson, Lars Anerud, Erik Grönlund, Örjan von Hofsten, Henrik	Renewable Energy
2016	An alternative supply system for stump biomass – coarse grinding combined with sieving of the produced hog fuel	Anerud, E von Hofsten, H Eliasson, L	International Journal of Forest Engineering
2015	Täckningseffekt vid storskalig lagring av flis	Anerud, E Jirjis, R Eliasson, L von Hofsten, H
2015	Effects of Sieve Size on Chipper Productivity, Fuel Consumption and Chip Size Distribution for Open Drum Chippers.	Eliasson, L von Hofsten, H Johanneson, T Spinelli, R Thierfelder, T	Croatian Journal of Forest Engineering

Henriks senaste artiklar

Kartläggning av virkestransporter i 31 länder

Lastbil är den vanligaste transportmetoden för virke i nästan alla länder som ingick i studien.

Effekten på transportkostnaderna av olika kombinationer av HCT-fordon i transportsystemet

Fordonsflottan i en region bör innehålla fordonskombinationer i alla viktklasser så länge BK4-vägnätet är begränsat. Väghållare nära industrierna bör förmås att uppgradera vägarna till BK4.

Elektrifiering av tunga vägtransporter – mycket mer än teknik

Hållbar affärsmodell krävs för att göra omställningen till eldrivna transporter så smidig som möjligt. Långsiktig planering, optimerade rutter och livscykelhantering av batterier är viktiga aspekter.

Utvecklingen av BK4-vägnätet och virkesfordon konfigurerade för BK4

Sedan bärighetsklass 4 (BK4) infördes på det svenska vägnätet 2018 har Skogforsk följt vägnätets tillväxt såväl som antalet virkesfordon konfigurerade för att utnyttja BK4.

Aerodynamisk optimering kan minska bränsleförbrukningen även på timmerbilar

Ett omfattande projekt att genom aerodynamisk optimering minska timmerbilars bränsleförbrukning har avslutats. Nu presenteras resultaten.

Aerodynamiska virkesfordon för minskad bränsleförbrukning

De höga bränslepriserna slår hårt mot skogsnäringen. Sedan innan finns vindavvisare för lastbilarna för att minskar förbrukningen, men fram tills nu har det saknats en lösning för släp och påbyggnad.

Timmerbil utrustad för minskat luftmotstånd och lägre bränsleförbrukning

Hur kan koldioxidutsläppen från skogsbrukets transporter minimeras? En ny studie har undersökt hur vi praktiskt uppnår minskat luftmotstånd, vilket leder till minskad bränsleförbrukning.

Utvecklingen mot högre bruttovikter inom skogsbruket

HCT-fordonen i skogsbruket har bidragit till minskade utsläpp genom minskad bränsleförbrukning per tonkm. Sedan 2018 har utsläppen minskat med 5 % medan volymerna bara minskat med 1,2 %.

Sållning av grotflis

Sållning av grotflis går att göra till rimlig kostnad och ger en homogen flis med goda lagringsegenskaper. Valet av maskin och sållinställningar har stor inverkan på fliskvalitet och produktivitet.

Högeffektiv klenträdsteknik

Klena träd är idag en outnyttjad källa till energi i form av förnybar biomassa. Ett projekt från Skogforsk har undersökt hur kontinuerlig avverkning och ackumulering kan bidra till större uttag.

Analys av skogsbrukets tillgång till BK4-vägnät

Ansträngningarna för att bygga ut BK4-vägnätet varierar över landet, samtidigt som flaskhalsar hindrar arbetet framåt. En studie av Skogforsk ger en analys av läget år 2020.

Slutrapport för ETT-projektet, 2017–2020

ETT-projektets fjärde projektperiod fokuserade på vägnätsfrågor och implementering av transporter med högre kapacitet. Genom att effektivisera dessa kan transportsektorn begränsa klimatpåverkan.

Slutrapport ETTdemoFlis

Hur kan flistransporter effektiviseras i framtiden? Kanske kan en 34 meter lång och 98 ton tung flisbil vara lösningen.

Handbok för kostnadsberäkningar av virkestransporter

Norden och Baltikum får ett gemensamt verktyg för kostnadsberäkningar av virkestransporter. En ny handbok och kalkylmodell har tagits fram av NB Nord och ska underlätta arbetet med beräkningarna.

Allt fler vägar godkänns för 74-tonsbilar

I december 2019 hade Trafikverket godkänt drygt 20 procent av de allmänna vägarna för lastfordon med max 74 tons bruttovikt. Vägarna kallas BK4 (bärighetsklass 4).

Siktning av GROT-flis

Att sikta bort finfraktionerna i flisen innan lagring kan minska både energiförluster och risk för självantändning. I en pilotstudie utvärderas utrustning samt kostnad för sållningen.

Noggrann lastning kan sänka 74-tonfordonens transportkostnad vid långa avstånd

Det kan vara värt att lägga mer tid på att lasta ett 74-tons ekipage. Vid transportavstånd över 80 km kan en noggrann lastning nämligen leda till sänkt transportkostnad, visar ett examensarbete.

Åtta hjulaxlar optimalt på virkesbilar

Med dagens tillgång på BK4-vägar är åtta hjulaxlar på virkesbilar ofta det bästa valet. I alla fall om man tar hänsyn till virkets råvikt och skrymvolym under ett helt år.

Tio år med 74-tonsfordon – hur funkar de i praktiken?

I den här filmen intervjuas några chaufförer om sina upplevelser av att köra timmerbilar på 74 ton. Hur är det med framkomligheten? Är de svårare att vända med? Bromsar de sämre? Går de sönder oftare?

Bättre täckning av skogsbränsle ökar lönsamheten

Fukthalten i biobränsle är avgörande för lönsamheten, och vältor täcks med papp för att hållas torra. Nu visar studier att fukthalten kan minskas ytterligare om groten läggs på ett lager av papp.

Hur upplever förarna timmerbilar på 74 ton?

Timmerbilar på 74 ton tillåts på allt fler vägar. Men hur är de att köra? Vi skickade vårt journalfilmteam för att ta reda på det.

Nya transport- och lastfordon i skogsbruket

Införandet av en högre bärighetsklass på det svenska vägnätet medger högre bruttovikter och nu ökar intresset för nya fordonskonfigurationer. Här presenteras de aktuella fordonslösningarna.

Närmaste avlägget inte alltid bäst

Det kan vara värt att köra groten flera hundra meter extra, förutsatt att den alternativa avläggsplatsen gör att groten torkar bättre.

Nischmaskin sänker kostnaderna i grotskotning

Vid jämförelse mellan standardskotare och grotskotare konstaterades i ett examensarbete att det senare alternativet gav högre produktivitet och lägre kostnader, vid genomsnittliga förhållanden.

Ny studie bekräftar: HCT-fordon sänker miljöbelastningen

Ännu en studie visar nu att virkesbilar med högre lastvikt ger minskad miljöpåverkan. Allra bäst är 90-tonsfordonen.

Sållning av flis är ofta lönsamt

Sållning medför extra hantering men kan motiveras eftersom det höjer flisens energiinnehåll vilket ökar värdet på flisen.

Fyra travar ger fyllda virkesbilar med minskad miljöpåverkan

Tunga fordons miljöpåverkan sänks när lastvikten ökar, vilket kräver fler hjulaxlar. Om en av axlarna dessutom är driven vid låga hastigheter underlättas starter och de positiva effekterna förstärks.

Lägre dieselförbrukning med högre bruttovikt

Jämfört med ett 60-tonsfordon har bränsleförbrukningen minskat med 6, 14 respektive 20 procent för 64, 74 respektive 90-tonsfordon.

Vägning av hela fordonslass – möjligheter och felkällor

Det är redan idag möjligt att väga skogsbränsle direkt på lastbilen med tillräcklig noggrannhet. Det förutsätter dock att man kommer tillrätta med brister i kalibrering, hantering och arbetssätt.

Effektivare transporter på väg – slutrapport från ETT 2014-2016

Projektet En Trave Till 2014-2016 har analyserat effekterna av att använda tyngre och längre lastbilar för skogsbrukets transporter. Här sammanfattas slutsatserna från projektet.

HCT-kalkyl – en interaktiv kalkylmodell för att jämföra lastbilsstorlekar

HCT-kalkyl är ett räkneverktyg för ekonomin på timmerbilar. Det kan användas till exempel för att jämföra olika fordonskombinationer och för att förutse kostnader i samband med nyinvesteringar.

Transportekonomin vid massavedstransport med olika antal travar på 74-tons virkesbil

Det går att nå maximal lastvikt på 74-ton tunga timmerbilar. Bäst effekt nås om virkets ländspridning begränsas genom att öka minimiängden till 36 dm och minska maxlängden till 50 dm.

Acceleratorhastighetens betydelse för en större trumhugg

Flishuggar med sluten trumma kan ibland behöva utrustas med en flisaccelerator. Här har vi undersökt acceleratorhastighetens effekt på fliskvalitet, bränsleåtgång och produktivitet för en Bruks 1006.

Sliter tyngre lastbilar mer på vägen?

Snart kommer en ny bärighetsklass, vilket möjliggör för lastbilar upp till 74 ton. Under processen har ibland hörts en oro för ökat vägslitage med tyngre fordon. I filmen reder vi ut begreppen.

Stubbar ger klimatsmart energi

Ur klimatsynpunkt är bioenergi från stubbar klart bättre än energi från fossila bränslen, såsom naturgas och kol. Det visar slutrapporten från ett stort samarbetsprojekt om stubbar.

Prestation och bränsleförbrukning för en stor mobil flishugg

Den mobila flishuggen Albach Diamant 2000 har en hög flisningsprestation och förhållandevis låg bränsleförbrukning i jämförelse med tidigare studerade flishuggar för flisning på avlägg.

Pilotstudie av mekanisk pressning av flis

Mekanisk pressning av flis minskar fukthalten väsentligt visar denna pilotstudie. Men det behöver undersökas vidare om det kan motiveras som en transportförberedande behandling.

Produktion av mikroflis med medelstor trumhugg

Att framställa mikroflis tar längre tid och förbrukar mer bränsle jämfört med produktion av vanlig flis. Det visar den här studien där en Bruks 806ST studerats med både standard- och mikroflistrumma.

Prestation och förbrukning för stora trumhuggar

Flishuggar med öppen trumma har sämre bränsleekonomi än slutna. Det är en av slutsatserna från denna studie av två stora trumhuggar avsedda för flisning på terminaler.

Kombiskotare eller två dedikerade skotare?

En rapporten som sammanfattar en studie där en kombiskotare jämförs med ett system med två maskiner, en för grot- och en för rundvedsskotning.

En skotare eller två till grotanpassad avverkning?

Att använda en kombiskotare istället för två skotare – en grot- och en rundvirkesskotare – är det billigaste alternativet på de flesta avverkningstrakter i Sverige.

Projektrapport ETT-Flis 74-ton

Flisbilar på 74 ton fungerar bra i sina transportupplägg och sänker transportkostnaderna med 12 procent jämfört med 60-tons fordon. Det visar denna studie där man följt tre 74-tonsbilar under ett år.

Vägning med inbyggda vågar i fjädringen på lastbilar

Skogforsk har tittat på möjligheterna att väga lastbilar med vågar monterade i fjädringen. Resultaten visar på bra precision vid goda förhållanden, men att systemen är känsliga för fel handhavande.

System för krossning och rensning av stubbar

Krossning och rensning av stubbarna redan på avlägg ger ökade lastvikter och ett renare vedmaterial.

Effektivare flisbilar viktigt för skogsbränslet

Flisbilar på 74 ton sparar bränsle jämfört med de konventionella på 60 ton. Här presenteras bränsleförbrukning, lastfyllnadsgrad med mer från ett par månaders driftsuppföljning inom ESS-projektet.

Sönderdelning av skogsbränsle på terminal

Att sönderdela skogsbränslen på terminal eller mottagningsplats har många fördelar. Bland annat genom användning av större maskiner och ett minskat beroende av utlastning och borttransport.

Systemkostnader, logistik och kvalitetsaspekter för stubbränslen

Att krossa stubbar på avlägg är mer kostnadseffektivt än att frakta hela stubbdelar. Det visar denna rapport bland annat, där man satt ihop data från tidigare studier till sju tänkbara systemkedjor.

Större hugg- och flisbilar kan ge effektivare logistik

En stor lastbilsmonterad flishugg kan tillsammans med en 74-tons flisbil ge effektivare logistik – men bara om man lyckas höja flishuggens utnyttjandegrad.

Täckningseffekt vid storskalig lagring av flis

Kvaliteten på flis kan förbättras och energimängden bevaras vid lagring, om flisen täcks med en ventilerande duk. Det öppnar möjligheter att kapa kostnader genom bland annat bättre maskinutnyttjande.

Miljöeffekter av stubbskörd

Stubbskördens effekter på miljön har debatterats ända sedan stubbskörden började på allvar. För att utreda miljöeffekterna startades ett temaprogram i två delar (Tema Stubbar) vid SLU i Uppsala.

Henriks alla artiklar

Kollegor inom Driftsystem

gert.adolfsson@skogforsk.se

070 - 833 94 02.

gert.andersson@skogforsk.se

070 - 318 85 67

Mikael Andersson

mikael.andersson@skogforsk.se

070 - 395 57 11

Rolf Björheden

rolf.bjorheden@skogforsk.se

070 - 658 85 09

petra.ek@skogforsk.se

072 - 961 67 99

lars.eliasson@skogforsk.se

070 - 281 33 32

martin.englund@skogforsk.se

070 - 282 16 42

linnea.hansson@skogforsk.se

070 - 910 64 20

Chelsey Jo Huisman

chelseyjo.huisman@skogforsk.se

072 - 961 66 24

jan.johansson@skogforsk.se

070 - 141 25 73

Petrus Jönsson

Bitr programchef

petrus.jonsson@skogforsk.se

070 - 528 85 83

dan.lindstrom@skogforsk.se

072 - 880 84 14

Rikard Lundqvist

rikard.lundqvist@skogforsk.se

073 - 156 13 30

Hagos Lundström

Försökstekniker

hagos.lundstrom@skogforsk.se

070 - 598 85 53

jussi.manner@skogforsk.se

070 - 767 81 59

anders.nilsson@skogforsk.se

072 - 388 24 55

Daniel Noreland

daniel.noreland@skogforsk.se

070 - 911 87 67

Anna Pernestål

anna.pernestal@skogforsk.se

072 - 961 81 16

Morgan Rossander

morgan.rossander@skogforsk.se

073 - 369 33 41

anders.rowell@skogforsk.se

073 - 813 80 65

tobias.semberg@skogforsk.se

070 - 910 65 88

gunnar.svenson@skogforsk.se

070 - 598 85 69

lotta.woxblom@skogforsk.se

070 - 910 10 73