Torgny Persson - Skogforsk

logga

Start / Kontakt

Torgny Persson

Seniorforskare

(SkogD)

Förädling

torgny.persson@skogforsk.se 070 - 683 92 95

Box 3

918 21 Sävar

Publikationer i urval

År	Titel	Författare	Tidskrift
2021	Relationship and genetic structure among autoecious and heteroecious populations of Cronartium pini in northern Fennoscandia	Samils, Berit Kaitera, Juha Persson, Torgny Stenlid, Jan Barklund, Pia	Fungal Ecology
2020	Decreasing pools and increasing fluxes of soil C and N after forest liming.	Persson, T. Andersson, S. Bergholm, J. Grönqvist, T. Lars Högbom Vegerfors, B. Wirén, A.	Ecosystems
2020	Long-Term Impact of Liming on Soil C and N in a Fertile Spruce Forest Ecosystem	Persson, T. Andersson, S. Bergholm, J. Grönqvist, T. Högbom, L. Vegerfors, B. Wirén, A.	Ecosystems
2020	Application of Transfer Effect Models for Predicting Growth and Survival of Genetically Selected Scots Pine Seed Sources in Sweden	Hayatgheibi, Haleh Berlin, Mats Haapanen, Matti Kärkkäinen, Katri Persson, Torgny	Forests
2019	Effects of inbreeding depression on seed production in Scots pine (Pinus sylvestris)	Mullin, Tim J Persson, Torgny Abrahamsson, Sara Andersson Gull, Bengt	Canadian Journal of Forest Research
2019	Genotype-by-environment interactions and the dynamic relationship between tree vitality and height in northern Pinus sylvestris	Calleja-Rodriguez, A. Gull, B. A. Wu, H. X. Mullin, T. J. Persson, T.	Tree Genetics & Genomes
2018	Longitudinal differences in Scots pine shoot elongation	Andersson Gull, Bengt Persson, Torgny Fedorkov, Aleksey Mullin, Tim	Silva Fennica
2016	Scots pine transfer effect models for growth and survival in Sweden and Finland	Berlin, M Persson, T Jansson, G Haapanen, M Ruotsalainen, S Bärring, L Andersson Gull, B	Silva Fennica
2015	Connectedness among test series in mixed linear models of genetic evaluation for forest trees	Kerr, RJ Dutkowski, GW Jansson, G Persson, T Westin, J	Tree Genetics & Genomes

Torgnys senaste artiklar

Tall kan motstå törskate och samtidigt ha bra tillväxt

Tallens motståndskraft mot törskate har ingen koppling till tillväxt eller hur livskraftig den är. Det betyder att förädling för bättre motståndskraft kan ske utan påverkan på dessa faktorer.

Friskare träd i framtidens skog

Med ett screeningcenter kan vi snabbare få fram resistenta träd mot törskate och rotröta än genom traditionell förädling.

Fröplantagers genetiska egenskaper

För att förstå hur plantor från fröplantager uppträder i skogen behövs kunskap om nyckeltal för genetiska egenskaper hos plantager och fröskördar. Både stor genetisk vinst och mångfald är önskvärt.

De genetiska egenskaperna står sig över tid

Vid trädförädling väljs nästa generation ut då träden är 10–30 år. Frågan är om egenskaper de har i ungdomen håller i sig livet ut?

Sticklingar vid fälttestning av tall går bra att använda i förädlingsprogrammet

Det svenska förädlingsprogrammet för tall har hittills huvudsakligen testat material med fröplantor. För att jämföra de två planttyperna fröplantor och sticklingar har kombinerade fältförsök anlagts.

Den operativa skogsträdsförädlingen 2017–2020

Den operativa förädlingen fortsätter öka de genetiska vinsterna. Samtidigt utvecklas nya metoder, till exempel mätning av veddensitet, genomisk selektion och tunneltält för blomningsstimulering.

Modellerna i Plantval fungerar bra även för TreO-plantagerna med tall

De nya TreO-plantagerna börjar ta över som den viktigaste källan till förädlade plantor av gran och tall. Då är det viktigt att verktyget Plantval kan ge pålitliga rekommendationer även för dem.

Ökat släktskap mellan träden i en fröplantage minskar andelen fullt utvecklade frön

I en studie där fröutbytet analyserats visar bland annat att andelen fullt utvecklade frön per kotte minskade med ett ökat släktskap medan det totala antalet frön per kotte inte påverkades.

Trädhöjd viktig för vitaliteten i kärvt klimat

Det genetiska sambandet mellan överlevnad och volymproduktion är viktigt att beakta inom förädlingen i norra Sverige. Sambandet mellan egenskaperna förändras från kust till fjäll, visar en studie.

Nya svensk-finska användningsrekommendationer för tall

Snart kan förädlade plantor användas gränslöst i Sverige och Finland. En modell för att jämföra och rekommendera ländernas tallfröplantager har tagits fram och ska inom kort byggas in i Plantval.

Tallen kan rustas för framtidens klimat

När klimatet blir varmare riskerar tallplantorna mera frostskador. Men genom att förädla fram tallar som är anpassade till det nya klimatet kan skaderisken minska.

Sammansättning av optimala förädlingspopulationer inom det svenska förädlingsprogrammet för tall

Verktyget OPSEL underlättar urvalet bland besläktade träd. Här har vi undersökt hur OPSEL på bästa sätt kan utnyttjas vid framställning av nästa testgeneration av tall i norra Sverige.

OPSEL 2.0 - en programvara för optimalt urval i skogsträdsförädlingen

OPSEL är ett hjälpverktyg för vägledning vid urval av träd inom skogsträdsförädling. Version 2.0 är en uppdaterad version, utgiven 2017.

Ökad resistens mot törskateangrepp

Genom att gallra bort plantageträd angripna av törskate skapas plantmaterial med bättre tålighet mot skadegöraren. De första fröna skördades hösten 2016.

Bättre klimatanpassning i nya Plantval

Plantval är ett beslutsstöd för val av skogsodlingsmaterial. Nu kommer en ny version med nya klimatanpassade modeller för tall och design som anpassats även för användning i läsplattor och telefoner.

Nya klimatanpassade förflyttningsfunktioner för tall i Sverige och Finland

I en ny studie har modeller tagits fram som ska ligga till grund för landsöverskridande, klimatanpassade användningsrekommendationer för skogsodlingsmaterial av tall.

Utvärdering av metod för härdighetssortering av tallplantor

Denna rapport beskriver arbetet för att undersöka om det går att göra härdighetssortering av plantor med hjälp av spektrofotometer.

Antocyaninfärgade tallplantor inte härdigare

Individuell härdighetssortering av antocyaninfärgade tallplantor fungerar inte. Det visar en ny studie.

Uppföljning av törskateangrepp på individnivå i skadedrabbade fältförsök

Skogforsk har tillsammans med SLU följt sjukdomsförloppet i törskateangripna tallförsök i Norrbotten sedan 2006.

Smartare fältförsök ger vassare fröplantager

Den genetiska vinsten i fröplantager ökar om urvalet görs i flera försöksserier som binds ihop med gemensamma familjer. Det klargörs i ny studie.

Genotyp-miljösamspel hos tall i norra Sverige

Storleken på genotyp-miljösamspelet är en viktig parameter vid val av teststrategi och försöksdesign inom förädlingen. Läs här om genotyp-miljösamspelet för överlevnad och tillväxt från försök i norr.

Förädling kan ge ökad resistens mot angrepp av törskatesvamp

Tallen har en genetiskt betingad resistens mot törskatesvampen. Detta kan utnyttjas av skogsbruket, dels genom selektiv skörd av mer resistenta träd i fröplantager, dels i långsiktig förädling.

Lägesrapport 2007-12-31 för förädlingspopulationer av tall, gran, björk och contortatall

Arbetsrapporten beskriver läget och framstegen inom Skogforsks förädlingsprogram.

Lägesrapport 2006-12-31 för förädlingspopulationer av tall, gran, björk och contortatall

Skogforsks förädlingsprogram görs. Initiativet kom ursprungligen från Skogforsks rådgivande grupp för skogsodlingsmaterial.

Lägesrapport 2005-12-31 för förädlingspopulationer av tall, gran, björk och contortatall

Detta är det åttonde året som denna typ av avrapportering av läget och framstegen inom Skogforsks förädlingsprogram görs.

Lägesrapport 2004-12-31 för förädlingspopulationer av tall, gran, björk och contortatall

Rapporten vill ge Rådgivande gruppen möjlighet att följa den löpande utvecklingen samt ge Skogforsks intressenter information om förädlingsframstegen.

Torgnys alla artiklar