Ulf Sikström - Skogforsk

logga

Start / Kontakt

Ulf Sikström

Seniorforskare

(SkogD)

Skogsskötsel

ulf.sikstrom@skogforsk.se 070 - 638 85 52

Uppsala Science Park

751 83 Uppsala

Publikationer i urval

År	Titel	Författare	Tidskrift
2023	Tillväxtrespons efter askåterföring i bördig granskog	Sikström, U
2022	Initial effects of post-harvest ditch cleaning on greenhouse gas fluxes in a hemiboreal peatland forest	Tong, C H M Nilsson, M B Sikström, U Ring, E Drott, A Eklöf, K. Futter, M N Peacock, M. Segersten, J. Peichl, M	Geoderma
2020	Influence of mechanical site preparation on regeneration success of planted conifers in clearcuts in Fennoscandia – a review	Sikström, U Hjelm, K Holt Hanssen, K Saksa, T Wallertz, K	Silva Fennica
2019	Growth responses of Pinus sylvestris and Picea abies after ditch cleaning – a survey in Sweden	Sikström, U Jansson, G Pettersson, F	Scandinavian Journal of Forest Research
2018	Ditch network maintenance in peat-dominated boreal forests: Review and analysis of water quality management options.	Nieminen, M Piirainen, S Sikström, U Löfgren, S Marttila H, Sarkkola S Laurén, A Finér, L	Ambio
2016	Interactions between soil water conditions and forest stands in boreal forests with implications for ditch network maintenance	Sikström, U Hökkä, H	Silva Fennica
2014	Is tree growth in boreal coniferous stands on mineral soils affected by the addition of wood ash?	Jacobson, S Lundström, H Norlund, S Sikström, U Pettersson, F	Scand. J. For. Res.
2014	Reduced global warming potential after wood ash application in drained Northern peatland forests.	Rütting T Björk R.G Meyer A Klemedtsson L Sikström U	Forest Ecology and Management 328: 159–166.

Ulfs senaste artiklar

Miljöeffekter av markberedning

Skogforsk har gjort en litteraturstudie om miljöeffekter av markberedning på mineraljord. Här sammanfattas resultaten som baseras på studier i Sverige och Finland.

Skogsgödsling – en handledning

Skogsgödsling – en handledning.

Vattenskyddsåtgärder vid dikesrensning

Det är viktigt att skydda ytvattnens kvalitet vid dikesrensning. I en ny rapport beskrivs olika vattenskyddsåtgärder som kan bidra till att minska påverkan på ytvatten.

Dikesrensning kan öka tillväxten i bestånd med låg beståndsvolym

En studie visar att tillväxten ökade med 40 kubikmeter i genomsnitt i tall- och granbestånd med stamvolymer på 65–200 kubikmeter per hektar.

Markberedning förbättrar överlevnad och initial tillväxt

Mekanisk markberedning ger högre överlevnad och höjdtillväxt för planterade barrplantor enligt en omfattande kunskapssammanställning.

Så gick det med rördammen

En ny konstruktion för att hindra jordtransport nedströms efter dikesrensning, en rördamm, har inspekterats under två år. En slutsats är att dammen behövde grävas ur för att behålla funktionen.

God praxis vid dikesrensning

En ny rapport ger vägledning om dikesrensning kan vara en lämplig åtgärd och hur den kan utföras för att minska påverkan på vattenkvaliteten nedströms.

Rördamm – ny vattenskyddssåtgärd vid dikesrensning

En rördamm kan vara en bra skyddsåtgärd vid dikesrensning, för att hindra att jordpartiklar transporteras till nedströms belägna vatten. Metoden kommer från Finland och testas nu i Sverige.

Beståndsanläggningskedjan – kunskapsunderlag för utveckling av strategier

Att se alla skogsvårdsåtgärder integrerat kan vara en väg framåt för mer kostnadseffektiv beståndsanläggning. Konceptet behöver dock vidareutvecklas för att tydligt visa på fördelarna.

Skötsel av tallskog angripen av gremmeniella

Nu finns råd för tallskog angripen av gremmeniella; gallra bort träd med mer än 80 procent barrförlust. Blir skogen för gles efter en sådan gallring är det bättre att slutavverka och etablera ny skog.

Ingen helhetssyn när skogen ska föryngras

När ett bestånd ska anläggas prioriteras lägsta kostnad för respektive skogsvårdsåtgärd, istället för att försöka minimera totalkostnaden för hela anläggningskedjan. Det visar en ny studie.

Marktypen avgör tillväxteffekten av aska

Påverkar askåterföring trädens tillväxt? Svaret är både ja och nej. Tillväxtresponsen tycks bero på både markslag och markens bördighet.

Tidigare kalkning gav ökad tillväxt i nya granskogen

Kalkning kan ge ökad tillväxt i nästa generation granskog. Det visar preliminära resultat från den senaste mätningen i Farabol-försöket i Blekinge.

Bättre prioritering av dikesrensning

Dikesrensning kan få fart på trädens tillväxt. Det är nu bekräftat i den kunskapssammanställning som Skogforsk har gjort tillsammans med finska forskningsinstitutet LUKE.

Behov och tillväxteffekter av dikesrensning – en kunskapssammanställning

Dikesrensning kan ge ökad trädtillväxt. Från tillväxtsynpunkt torde behovet av rensning vara störst efter föryngringsavverkning och tidig gallring. Här sammanfattas kunskapsläget.

Härskande träd bör gynnas vid skärmföryngring

Det tidigare rådet står sig om att i första hand lämna de härskande träden när gran ska föryngras under högskärm.

Askåterföring - till gagn för träden?

Påverkar askåterföring trädens tillväxt? Enligt nya studier besvaras frågan bäst med ett "nja".

Högre tillväxt och mindre utsläpp

Nya studier visar att tillförsel av aska på torvmark både kan öka skogstillväxten och minska den globala uppvärmningen, i alla fall på kort sikt.

INGVAR – en gallringsmall och planeringsinstrument

INGVAR är ett datorbaserat beslutsstöd för avverkningsplanering. På ett överskådligt sätt ger INGVAR skogsägaren kort- och långsiktiga effekter av olika åtgärder och prognoser för beståndets utveckling och virkesuttag i gallringar och slutavverkning.

Kännbara tillväxtförluster i tallskog efter kraftiga angrepp av Gremmeniella

Träd som har kvar mer än 20 procent av barrmassan efter ett angrepp av Gremmeniella överlever med hög sannolikhet, och de är heller inte attraktiva för märgborren att föröka sig i. Här ges råd som kan användas direkt vid angrepp av Gremmeniella.

Föryngring av gran under högskärm

Syftet med projektet var att belysa hur risken för vindfällning kan förutsägas och begränsas samt vilka faktorer som påverkar plantetableringen vid föryngring av gran under högskärm.

Plantaktuellt nr 4 2005

Genetisk förädling mot rotröta, granföryngring under skärm och fröförsörjning efter Gudrun är något av innehållet i detta nummer av Plantaktuellt.

N retention after N addition in four experimental stands of Norway spruce in southern Sweden

SITE DESCRIPTION AND BASE-LINE DATA FOR AN EXPERIMENTAL SERIES IN SOUTHERN SWEDEN

Föryngring av gran under högskärm

Den här handledningen ger skogsskötaren rekommendationer för att tillämpa skogsskötselmetoden "Föryngring av gran under högskärm".

Reserapport XXI IUFRO World Congress 2000

Vårt bidrag till konferensen bestod i att inom division 1, Skogsskötsel, presentera en poster om skärmskogsbruk, närmare bestämt ”Föryngring av gran under högskärm”.

Avgång i skärmen och plantetablering vid föryngring av gran under högskärm

Intresset för föryngring av gran under skärm ökade i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet i Sverige.

240 Lofsdalen − Stamtillväxt och näringshalter i barr hos tall fem år efter kalkning, PKmikro- och NPK-gödsling

Skogsmark i södra Sverige har under de senaste decennierna blivit avsevärt surare. Detta tillstånd anses till stor del bero på den höga depositionen av surgörande luftföroreningar.

Studie av en- och tvågrepps-skördare i skärmhuggning

Intresset för föryngring under högskärm har ökat markant i Sverige de senaste åren, vilket bl.a. framgår av avverkningsanmälningarna till skogsvårdsmyndigheten.

Studie av två fällningsmetoder vid skärmavveckling med engreppsskördare

Vid tillämpning av föryngring under högskärm är det viktigt att minimera skadorna vid skärmens avveckling. Samtidigt är det viktigt att avverkningsmetoderna är rationella och kostnadseffektiva.

MEKANISKA SKADOR PÅ PLANTOR EFTER SKÄRMAVVECKLING MED EN- OCH TVÅGREPPSSKÖRDARE

Syftet med denna undersökning var att kartlägga frekvensen mekaniska skador på granföryngring efter helmekaniserad skärmavveckling.

Försök 156 Altuna - Stamtillväxt och näringshalter i barr hos tall på torvmark efter gödsling med kväve, fosfor och kalium i olika relationer.

Försöket är beläget i Uppland och anlades 1980. Försöksbeståndet är självföryngrad tall (Pinus sylvestris) på torvmark.

Ulfs alla artiklar