Tas effekterna av fortsatt förädling och anläggning av nya fröodlingar med blir tillväxten i Sverige 9 miljoner m3sk högre per år i slutet av SKA22:s studietid jämfört med scenariot Dagens potential.

För att förstå hur plantor från fröplantager uppträder i skogen behövs kunskap om nyckeltal för genetiska egenskaper hos plantager och fröskördar. Både stor genetisk vinst och mångfald är önskvärt.

Skördar från tall- och granfröfröodlingar uppvisar en hög genetisk diversitet och låg grad av inavel (ca 3 procent), vilka är i nivå med oförädlat beståndsmaterial.

Det finns en stor genetisk diversitet, men också ett högt genetiskt utbyte mellan tallar i hela utbredningsområdet i norra Europa, visar en släktskapsanalys.

Förädlat skogsodlingsmaterial vid föryngring ökar tillväxten under hela omloppstiden. Trots stora satsningar på utbyggnad av fröplantager för hela Sverige, räcker fröproduktionen ändå inte till.

Lönsamheten ökade för entreprenadföretagen mellan 2013–2017. Även beställarföretagen hade en uppgång. Men det råder skillnader inom och mellan olika grupper.

Det är gott om tallkottar i stora delar av landet, visar Skogforsks kottprognos. Tillgången på grankottar är sämre, även om vissa regioner sticker ut med riktigt bra förekomst.

Snart finns Treo-plantager för hela Sveriges behov. Träden från dem växer upp till 25 procent bättre än träd från vanligt beståndsfrö.

Genom att isolera hela plantager med tunneltält undviks inkorsning från pollen utifrån. Därigenom säkerställs att plantagefröet får den förädlingsgrad som var tänkt då plantagen anlades.

Det är gott om kottar i större delen av landet, visar Skogforsks kottprognos. Prognosen är en hjälp för skogsbruket vid insamlandet av beståndsfrö och vid markberedning under fröträd.

Nästan alla frön som används i svenska skogsplantskolor kommer från fröplantager. En del av den åttonde lektionen av PLANTskolan handlar om hantering och behandling av frön.

Utan frön, ingen skog. Och utan kottar, inga frön. En del av den åttonde lektionen av PLANTskolan handlar om insamling och behandling av kottar.

Bakgrundspollineringen i tallplantagen T10 Västerhus visade sig vid en studie vara uppseendeväckande låg. Frågan är nu om plantagen är unik eller om något missats i tidigare skandinaviska studier.

Det finns inga tecken på ökad inavel i frö som samlats från träd planterade i klonrader jämfört med i klonblandning. Det visar detta examensarbete som gjorts på uppdrag av Skogforsk.

Skogforsk i Sävar har utvecklat en metod för att rensa bort tomma, insektsangripna och så kallade förvedade frön i lärkfröpartier. Den nu utvecklade metoden innebär att grobarheten kan höjas betydligt.

Såddpucken, plasttält i fröplantager, Tubesprout, röjnings- och planteringsstatistik och snytbagge i Norrland i detta nummer av Plantaktuellt.

Användning av förädlat plantmaterial är ett effektivt sätt att öka skogsproduktionen och på sikt avverkningsmöjligheterna i Sverige. Skogsägarna har hög vilja att använda förädlat plantmaterial men begränsas av tillgången på förädlat frö.

Dessa noter är punkter att beakta vid utarbetandet av skötselplaner för plantagerna.Vi ber läsaren betänka att vissa av noterna är giltiga för fler plantager än den där de står upptagna.

Regeringsuppdrag om förädlade plantor, film om plantering, Hemma hos Sydplantor och Plantskolan om kott och frön i detta nummer av Plantaktuellt.

SweTree Technologies, somatisk embryogenes, insamling av contortafrön och Plantskolan om kvalster och insekter i detta nummer av Plantaktuellt.

Här redovisas genetiska vinster hos förädlade plantor och frön som föreslås tillämpas vid tillväxtberäkningar vid de nationella skogliga konsekvensberäkningarna för kommande 100-årsperiod i SKA 08.

Trots att 2006 var ett bra fröår i granfröplantagerna står skogsbruket inför en brist på förädlat granfrö. Nya metoder kan dock öka skördarna i plantagerna och skogsägarna har mycket att vinna på att utnyttja det värdefulla fröet på ett klokt sätt.

Under några årtionden framåt finns det ett överskott på förädlat tallfrö vilket ger utrymme för att bara skörda de genetiskt bästa, s.k. särplockning. Särplockning ger bättre skog till låg kostnad och skulle öka tillväxten med fem procent.

Stora plantor vinner med tiden, kottegranen ger kunskap om blomningen och sådd av contorta är något av innehållet i detta nummer av Plantaktuellt.

Genetiskt förbättrat och välutvecklat frö från tallfröplantager ger bättre plantbildning, högre överlevnad och större plantor än beståndsfrö vid skogssådd.

Utvecklingen av skogssådd, vitalisering och sortering av frö och risken för instabila granar beskrivs i detta nummer av Plantaktuellt.

I den här rapporten presenteras underlag för att utarbeta detaljerade operativa tidsplaner för anläggning av den tredje omgången fröplantager (TreO).

Prognoser över tall- och granfröets tillgång och kvalitet har stor betydelse både vid beslut om kottplockning och vid beslut om självföryngring.

IDS-behandling av tallfrö, statistik över plantförsäljning, skonsam markberedning och stambrev är något av innehållet i detta nummer av Plantaktuellt.

Hyggesbränning är en bra naturvårdsåtgärd, som dessutom kan ersätta markberedning.