Förädling av lärk i Sverige – kunskapsläge och material

Studien omfattar en litteraturgenomgång och en omvärldsanalys av de lärkarter som främst är aktuella för svenska förhållanden d.v.s. europeisk lärk (L. decidua Mill.), japansk lärk (L. kaempferi (Lamb.) Carrière), hybridlärk (L. ´ marschlinsii Coaz) och sibirisk lärk (L. sibirica Ledeb.).

I Sverige finns i dag långsiktiga förädlingsprogram för de ekonomiskt mest värdefulla trädslagen – tall, gran, björk och contortatall. Lärk är en marginell art där förädlingsinsatserna är kortsiktiga och intermittenta.

Ökad fokus på beredskap och handlingsfrihet inför kommande klimatförändring har bl.a. medfört ett ökat intresse för nya trädslag såsom lärk. Lärk erbjuder hög tillväxt, relativt korta omloppstider, är relativt okänslig för viltskador och är i äldre bestånd relativt stormsäker. I södra Sverige planteras idag huvudsakligen hybridlärk med ursprung från svenska, danska och tyska fröplantager. I norra Sverige planteras uteslutande sibiriskt lärkmaterial från främst finländska fröplantager.

Lärk har en ökad risk för frostskador på grund av dess relativt sett långa tillväxt­period. Stora skillnader finns mellan arter, provenienser - och mellan enskilda individer i frosthärdighet. Sibirisk lärk är t.ex. känslig för vårfrost medan hybridlärk, liksom japansk lärk, är känsligare för höstfrost. Den biologiska hotbilden är störst från lärkkräfta (Lachnellula willkommii), lärkskytte (Meria laricis), rotticka (Heterobasidion annosum) samt möjligen alg­svampen Phytophtora. Lärk kan även drabbas av viltbetning och i viss mån av fejning. För närvarande betraktas alla lärk­arter, förutom sibirisk lärk, som exoter i Sverige, vilket medför restriktioner för användning inom skogsbruket.

Den svenska baspopulationen för förädling av lärk består av ca 200 plus­trädskloner i klonarkiv eller i fröplantager. Sedan tillkommer, i huvudsak för sibirisk lärk, en urvalsbas i form av avkommor i olika fältförsök från ca 1 000 plusträdskloner. Potentialen för att genom skogsträdsförädling förbättra lärkens produktion, stamkvalitet och vitalitet och därmed det ekonomiska utfallet vid odling av lärk är stor. För långsiktig förädling behöver baspopula­tionen utökas, inte minst för europeisk och japansk lärk. Dessutom behöver nya försök anläggas med syfte att ta fram praktiska rekommendationer om olika fröplantagers användning i Sverige.