Hyggesfritt skogsbruk på landskapsnivå
Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 926-2017.
Skogsbruket i Sverige är sedan 1950-talet helt dominerat av trakthyggesbruk. Under vissa perioder har olika former av skärm- och timmerställningar haft viss popularitet. Kontinuerligt bevuxen blädningsskog är mycket ovanlig nedanför den fjällnära barrskogen. Samtidigt har intresset för hyggesfria skötselsystem ökat. De som förespråkar hyggesfri skogsskötsel lyfter ofta fram tre nyttor: rekreationsvärden, biologisk mångfald och renskötselns behov. Det finns också ekonomiska argument som lägre föryngringskostnader och förväntat bättre virkeskvalitet.
I den här studien sammanfattar vi en analys av konsekvenserna av en mer omfattande användning av hyggesfria metoder. Analysen bygger på en litteraturgenomgång och kunskapsöversikt om effekter på virkesproduktion, virkesuttag, virkessortiment och kvalitet, drivningskostnader och avverkningsskador, insekts- och stormskador, rotröta, klimatnytta, klimatanpassning, flora och fauna, rennäring, rekreationsvärden, vilt samt bär och svamp.
I analysen gjordes en bedömning av konsekvenserna av tre olika scenarier med olika andel hyggesfritt skogsbruk. Dessa jämfördes med ”business-as-usual”, det vill säga. dagens skogsbruk med trakthyggesbruk och naturhänsyn enligt skogsbrukets målbilder.
- HF10 – 10 procent av den produktiva skogsmarken, utöver frivilliga avsättningar i NO- och NS-bestånd, brukas med blädning i granskog. Nivån på naturhänsynen motsvarar skogsbrukets målbilder.
- HF30 – 30 procent av den produktiva skogsmarken brukas med blädning i granskog. Det innebär att hälften av all granskog brukas med blädning.
- HF100 – 100 procent av all produktiv skogsmark brukas med hyggesfria metoder. Granbestånden med blädning och tall-, bland- och lövbestånd med överhållen skärm.
I samtliga scenarier antogs att naturhänsyn bedrivs på en nivå motsvarande skogsbrukets målbilder. Den hyggesfria skötseln antogs också ha bedrivits under så lång tid att den blädade skogen hade utvecklats till fullskiktad blädningsskog. Skärmskogsbruk hade också pågått under en längre tid. Omställning från enskiktad till fler- eller fullskiktad skog ingick alltså inte i analysen.
En annan förutsättning var att scenarierna bygger på en tänkt svensk medelskog där hälften av markerna är granståndorter, och hälften mer lämpade för tall och med en jämn åldersklassfördelning. Lövinblandningen förutsattes också vara som i dagens skogstillstånd. I realiteten kan det bli svårt att uppnå målet med lövinblandning eftersom pionjärlövträd (främst björk) helt dominerar i dag. Dessa kommer att missgynnas av hyggesfri skötsel.
Läs rapporten i sin helhet nedan.
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.