logga
Hur vi sköter skogslandskapet har betydelse för en mängd ekosystemtjänster.
Vad skulle en mer utbredd användning av hyggesfria metoder leda till? Det analyseras i den här studien, som tittar på klimatnytta, virkesproduktion och kvalitet, rekreationsvärden, rennäring med mer.

Artikeln är en sammanfattning av Arbetsrapport 926-2017.

Skogsbruket i Sverige är sedan 1950-talet helt dominerat av trakthyggesbruk. Under vissa perioder har olika former av skärm- och timmerställningar haft viss popularitet. Kontinuerligt bevuxen blädningsskog är mycket ovanlig nedan­för den fjällnära barr­skogen. Samtidigt har intresset för hyggesfria skötselsystem ökat. De som förespråkar hyggesfri skogsskötsel lyfter ofta fram tre nyttor: rekreationsvärden, biologisk mång­fald och renskötselns behov. Det finns också ekonomiska argument som lägre föryng­ringskostnader och för­väntat bättre virkeskvalitet.

I den här studien sammanfattar vi en analys av konsekvenserna av en mer omfattande användning av hyggesfria metoder. Analysen bygger på en littera­tur­­genomgång och kunskapsöversikt om effekter på virkesproduktion, virkes­uttag, virkessortiment och kvalitet, drivningskostnader och avverknings­skador, insekts- och stormskador, rotröta, klimatnytta, klimatanpassning, flora och fauna, rennäring, rekreationsvärden, vilt samt bär och svamp.

I analysen gjordes en bedömning av konsekvenserna av tre olika scenarier med olika andel hyggesfritt skogsbruk. Dessa jämfördes med ”business-as-usual”, det vill säga. dagens skogsbruk med trakthyggesbruk och naturhänsyn enligt skogs­brukets målbilder.

  • HF10 – 10 procent av den produktiva skogsmarken, utöver frivilliga av­sätt­ningar i NO- och NS-bestånd, brukas med blädning i granskog. Nivån på naturhänsynen motsvarar skogsbrukets målbilder.
  • HF30 – 30 procent av den produktiva skogsmarken brukas med blädning i granskog. Det innebär att hälften av all granskog brukas med blädning.
  • HF100 – 100 procent av all produktiv skogsmark brukas med hygges­fria metoder. Granbestånden med blädning och tall-, bland- och löv­bestånd med överhållen skärm.

I samtliga scenarier antogs att naturhänsyn bedrivs på en nivå motsvarande skogs­brukets målbilder. Den hyggesfria skötseln antogs också ha bedrivits under så lång tid att den blädade skogen hade utvecklats till fullskiktad bläd­ningsskog. Skärmskogsbruk hade också pågått under en längre tid. Omställning från enskiktad till fler- eller full­skiktad skog ingick alltså inte i analysen.

En annan förutsättning var att scenarierna bygger på en tänkt svensk medel­skog där hälften av markerna är granståndorter, och hälften mer lämpade för tall och med en jämn åldersklassfördelning. Lövinblandningen förutsattes också vara som i dagens skogstillstånd. I realiteten kan det bli svårt att uppnå målet med lövinblandning efter­som pionjärlövträd (främst björk) helt domi­nerar i dag. Dessa kommer att missgynnas av hyggesfri skötsel.

Läs rapporten i sin helhet nedan.

Nr 38-2017    Publicerad 2017-05-05 09:01

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmenter.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar. Var god bekräfta att du inte är en robot!