Rätt väginformation avgörande för säkra virkestransporter

Sveriges skogliga vägdatabas, SNVDB, är en viktig källa till information inom skogsnäringen. Den används till exempel i tjänsten Krönt Vägval som hjälper förare av virkestransporter att hitta bästa vägen till industrin. Men för att föraren ska kunna lita på rutten som föreslås gäller det att SNVDB innehåller fullständig och korrekt information. För att tillgodose det jobbar Skogforsk löpande med att utveckla vägdatabasen.

Flera förbättringar

Skogforsk har bland annat drivit igenom ändringar i klassificeringarna. Framkomlighetsklasserna har utökats från 4 till 5 och klasserna för vänd- och svängmöjlighet ska utökas från 3 till 4. Man håller också på att ta fram tydligare kriterier för vägklass 7, 8 och 9 och utreder om det går att automatklassa vägar utifrån dessa kriterier.

Andra saker som Skogforsk undersöker i arbetet med SNVDB är om broinformation kan överföras från skogsbolagens broregister till vägdatabasen och om det är möjligt att från Trafikverket få in bärighetsinformation om broar som finns längs enskilda vägar med statsbidrag. Skogforsk försöker också utreda vem som ansvarar för att information om enskilda vägar med statsbidrag samlas in och hur dynamisk information om vägarna, såsom tillfälliga bärighetsnedsättningar och vintervägar, ska hanteras.

Bristfällig väginformation

Ett annat område som Skogforsk jobbat mycket med de senaste åren är hur väginformationen kan förbättras på våra enskilda vägar. Upprinnelsen till det projektet var en analys som Aron Davidsson gjorde när han anställdes på Skogforsk 2015. Analysen visade att den skogliga informationen om de enskilda vägarna ofta var bristfällig.

Ungefär samtidigt som Aron Davidsson uppmärksammade problemet gjorde även Södra Skogsägarna samma upptäckt. De bad Skogforsk att utreda om det fanns behov och möjligheter att göra något för att förbättra väginformationen.
– Det första man ville göra var att bilda sig en uppfattning om hur vägarna såg ut. Vi började titta på det och upptäckte då att det inte fanns tillräcklig information för ens hälften av vägarna, säger Aron Davidsson.

Branschgemensamt samarbete

När det blev tydligt för skogsbranschen hur bristfällig informationen var startade nästan samtliga stora aktörer i Götaland ett branschgemensamt samarbete där Skogforsk fick i uppdrag att göra en stor enkät för att titta på hur mycket den bristfälliga väginformationen kostade i Götaland. Den visade på en årlig kostnad om 27,5 miljoner. Samtidigt räknade Biometria på vad det skulle kosta att inventera hela vägnätet i Götaland.
– De kom fram till att inventeringen skulle kosta ungefär 25 miljoner, vilket var ungefär i samma prisklass som vi bedömde att den här bristen på information kostar för ett år. Då tog man beslut om att köra igång med väginventeringen, berättar Aron Davidsson.

Skogforsk var med och satte krav på hur insamlingsstödet för inventerarna skulle se ut. De var även med i arbetet kring hur stödet skulle utformas. Biometrias väginventeringar drog sedan igång i början på 2019 och har sedan dess rullat på. Skogforsk har varit med och gjort en del anpassningar, bland annat har några justeringar gjorts i de olika vägklassningarna för att de ska harmonisera med andra system.

Måste inventeringen göras på plats?

Nu tittar Skogforsk på om det går att få bort en del av det manuella arbetet i insamlingen av information. Idag är det ofta en person som åker ut och mäter bredden på vägen med måttband och gör en subjektiv bedömning av tillgängligheten.
– Vi tittar på om det finns fjärranalytiska metoder som skulle kunna fånga upp vägbredd och geometrier. Men det är svårt att få fram vilken bärighet vägen har enbart på det sättet. Det kanske är så att man måste vara ute i fält i någon form för att få fram den, säger Aron Davidsson.

Resten av Sverige borde haka på

Framåt anser Aron Davidsson att skogsbranschen skulle vinna på att fortsätta det här arbetet även i resten av Sverige.
– Man har en högre andel information om det enskilda vägnätet i Svealand och Norrland, men fortfarande saknas information om många vägar. Ska man ligga med små lagernivåer, försöka köra just-in-time på avläggen eller kunna fatta rätt strategiska beslut om till exempel när man ska hugga, då behöver man informationen.