Kostnader för grothantering 2020

Bakgrund

År 2010 initierades ett arbete för att kartlägga sortimentsfördelning, kostnader och metodandelar för den primära skogsbränsleverksamheten i Sverige. Efter fem år så minskade svarsfrekvensen så mycket att resultaten av enkäten inte längre kunde redovisas, och den lades slutligen ner 2017 till följd av den låga svarsfrekvensen. Kostnaderna för hantering av skogsbränslen inkluderades 2020 i Skogforsks och Skogsstyrelsens årliga kostnads- och intäktsenkät, men de har dock inte redovisats eftersom svarsfrekvensen varit låg och att ett mindre antal svarande står för en för stor andel av den rapporterade mängden skogsbränslen. I 2021 års enkät inkom tillräckligt med svar för att en skattning av de flesta kostnaderna för grothantering ska kunna redovisas.

I och med att frågorna ställs i den ordinarie kostnads- och intäktsenkäten så har antalet uppgiftslämnare ökat och målgruppen förändrats jämfört med den tidigare skogsbränsleenkäten. Skogsbränsleenkäten riktades till bränsleproducenterna, det vill säga de organisationer som förmedlade skogsbränslen från egen eller annans mark till bränsleköparna. Kostnads- och intäktsenkäten skickas till större markägare och virkesköpande organisationer.

Kostnads- och intäktsenkäten inkluderar ungefär samma kostnader som redovisades i skogsbränsleenkäten. Markägarens intäkt skattas dock inte på grund av en stor variation i hur man valt att ersätta markägaren. Några kostnadsposter har tagits bort, dels kostnader för omkostnad och administration på grund av oklarheter om vems kostnader som avses, dels kostnader för terminaler. De senare har tagits bort därför att terminalkostnader kan belasta flera aktörer i kedjan och de svarande inte har uppgifter för mer än sin egen del av kedjan. Bedömningen är att kostnaderna för de kvarvarande arbetsuppgifterna bör vara jämförbara med den tidigare enkäten.

Resultaten från 2021 års enkät avser 2020 och redovisas i kronor per MWh till skillnad från redovisningen av skogsbränsleenkäten som redovisades i kronor per m³s.

Resultat

Kostnaderna för terräng- (skotning) och vidaretransport (lastbil) låg på samma nivå 2020 som de gjorde 2013, och kostnaderna för flisning har minskat med 10 procent (Tabell 1). Osäkerheten för de nya skattningarna är stor på grund av få svarande och en stor variation i de angivna kostnaderna. Det senare är inte ett tecken på att kvaliteten i svaren är låg utan snarare på att förutsättningarna och därmed kostnaderna varierar regionalt.

Tabell 1. Medelvärden för kostnader i grothanteringen 2020 och 2013 i Kr/MWh, samt ett 95 % konfidensintervall för medelvärdesskattningen 2020. Medelvärdena från 2013 är hämtade från Brunberg 2014 och konverterade från m³s till MWh med omräkningstalet 0,87 MWh/m³s.

Diskussion

Avsaknaden av kostnadsökningar för skotning, sönderdelning och vidaretransport av grot är tydlig. Det finns ett antal faktorer som kan ha påverkat detta. Dels har priserna på skogsbränsle varit lägre än 2013 under en stor del av den efterföljande perioden (Figur 1), dels var inte skogsbränsleuttag lika vanligt i hela landet 2020 som det var 2013, eftersom verksamheten i Norrland och främst norra Norrland har minskat betydligt. Båda dess faktorer har antagligen lett till att uttagen koncentrerats till trakter där man haft goda förutsättningar för markägaren att få ett positivt netto från uttagen. Därmed är det troligt att materialet från 2020 i genomsnitt representerar uttag med större grotmängd per ha samt kortare flyttavstånd, skotningsavstånd och vidaretransportavstånd än materialet från 2013. Då dessa uppgifter inte samlats in kan det inte styrkas.

Figur 1. Årligt medelpris på skogsflis till kraftvärmesektorn 2010–2020. Källa Energimyndigheten.

Sedan kan man inte komma ifrån att den låga svarsfrekvensen kan ha medfört en bias i resultaten. De redovisade 95 procentiga konfidensintervallen för medelvärdesskattningarna är höga, förhoppningsvis kommer den framtida svarsfrekvensen öka och leda till säkrare medelvärdesskattningar och att kostnaderna för fler sortiment kan redovisas.