Skogsbrukets kostnader och intäkter 2020

Skogsbruksindexet har sjunkit något på grund av minskade virkesvärden i söder, samtidigt som drivningskostnaderna ökat i norra Sverige. Det förra beror bland annat på kvalitetsnedsättningar på grund av granbarkborreskador, och det senare beror på en ökad gallringsandel. Skogsvårdskostnaderna per ha har ökat i södra Sverige, medan de inte förändrats i norr.

Nyckeltal vid bilväg

Under 2020 minskade den genomsnittliga virkesintäkten vid väg med 2,5 procent till 445 kr per m³fub, samtidigt ökade de totala skogs­brukskostnaderna på det egna skogsinnehavet med 4,0 procent (Figur 1). Detta medför att skogsbruksindex fortsätter minska (Figur 2) och att skogsbruksåtgärdernas täckningsbidrag fortfarande är i samma nivå som i början av seklet (Figur 3).

Figur 1. Kostnads och intäktsutveckling på egen skog 2000 till 2020

Figur 2. Skogsbruksindexets utveckling under perioden 2000 till 2020. Med skogsbruksindex menas virkesvärdets relation till skogsbrukskostnaden.

Figur 3. Skogsbrukets nettotäckningsbidrag (gröna staplar under perioden 2000 till 2020 jämfört med om det utvecklats som producentprisindex för industrin[1] (svart linje).

Totala kostnader och intäkter fram till bilväg

Drivningskostnaderna i södra Sverige är förhållandevis oförändrade medan de har ökat betydligt i norra Sverige (Tabell 1). Ökningen i norra Sverige beror till stor del på att gallringsandelen ökat.  

Totalkostnaden per avverkad kubikmeter för skogsvård har inte förändrats från 2019, och liksom 2019 finns ingen säkerställd skillnad mellan norra och södra Sverige. Vägkostnaderna har ökat med 17 procent på riksnivån, vilket gett nya toppnivåer i både södra och norra Sverige. År 2000 uppgick vägkostnaderna till 6 procent av den totala skogsbrukskostnaden och 2020 hade andelen ökar till 14 procent av totalkostnaden.

Tabell 1. Skogsbrukskostnader per avverkad m³fub under 2020. Avsaknaden av kostnader för skogsvård och vägar på rotköp och avverkningsuppdrag beror på att uppgifterna kommer från det virkesköpande företaget som inte kan förväntas ha kunskap om markägarnas kostnader.

Jämfört med 2019 så minskade värdet på det levererade/inköpta timret fritt bilväg i södra Sverige medan det steg i norra Sverige (Tabell 2). En stor anledning till det sjunkande värdet för det levererade grantimmret i södra Sverige är att granbarkborreangreppen ökat mängden lågkvalitativt sågtimmer. Priset fritt bilväg för lövmassaved ökade cirka 8 procent, medan granmassavedspriset sjönk med 6 procent. Granmassaved är ett regionalt sortiment vilket gör att prisrelationen mellan barr-och granmassaved blir skev på riksnivån.

Tabell 2. Virkespriset fritt bilväg per m3fub samt kostnaden per m3fub för vidaretransport till industrin under 2020.

Direkta drivningskostnader

Drivningskostnaderna fortsätter att öka och särskilt i södra Sverige är det de indirekta kostnaderna som ökat. Kostnaden för normal slutavverkning har ökat med 2,7 procent i hela landet och kostnaden för gallring har ökat med 2,3 procent (tabell 3). Kostnadsutvecklingen i gallring och föryngringsavverkning följer producentpriset väl under de senaste tolv åren (figur 4).

Liksom 2019 så är andelen av den avverkade volymen som utgörs av försvårande avverkning förhållandevis hög (figur 5). Detta beror främst på saneringshuggningar av barkborreangripna träd i Göta- och Svealand.

Figur 4. Relativa kostnader för gallring (grön linje) och föryngringsavverkning (blå linje) för perioden 1996 till 2020 jämfört med producentprisindex (Svart linje). År 2000s värde är satt till index 100

Tabell 3 Direkta drivningskostnader i normala avverkningar 2020, kr/m³fub.

Försvårande föryngringsavverkningar är cirka 35 procent dyrare i södra Sverige och 75 procent i norra Sverige. Försvårad gallring är mer ovanligt och även om kostnaden per kubikmeter är likvärdig (södra Sverige) jämfört med normal gallring måste de anses som avsevärt dyrare då de avverkade träden är mer än dubbelt så stora (medelstam 0,22). 

Figur 5. Fördelningen mellan föryngringsavverkning, gallring och försvårad avverkning från år 2005.

Skogsvårdskostnader på egen mark. 

Skogsvårdskostnaden per ha har ökat betydligt för Hyggesrensning, Plantering, sådd och Röjning i södra Sverige, medan det bara är för Hyggesrensning som en större förändring i enhetskostnad kan noteras i norra Sverige (Tabell 4). 

Tabell 4 Skogsvårdskostnader på egen mark, kr/ha

Den något minskade skogsvårdskostnaden per avverkad m³ i södra Sverige förklaras av att mängden skogsvård i södra Sverige har minskat jämfört med 2019, medan mängden i norra Sverige är relativt likvärdig som de senaste åren (Figur 5).

Figur 6. Arealen markberedd, planterad och röjd areal per 1000 m³fub avverkad volym i norra och södra Sverige.

Vägkostnader

Vägkostnaderna fortsätter att öka och underhålls­kostnaden är fortsatt högre än kostnaden för nybyggnation och upprustning till en högre vägstandard (figur 7 och 8). Om alla markägare har liknande kostnader som de stora markägarna kan man skatta den totala kostnaden för skogsbilvägar 2020 till drygt 1,4 miljard kronor för underhåll och 1,1 miljard kronor för nybyggnation och standardhöjning. Man ska dock vara medveten om att vägkostnaderna varierar mellan de svarande och att det finns en stor spridning kring medelvärdet (figur 8).

Figur 7. Investeringar i nybyggnad och standardhöjning av skogsbilvägar samt kostnaden för vägunderhåll per avverkad kubikmeter under perioden 2000 till 2020. Notera att åren 2018 och 2019 reviderats från föregående års webbresultat.

Figur 8. 95-procentigt konfidensintervall för de totala vägkostnaderna.

Landsvägstransport till industrin.

Den sortimentsvisa medeltransportkostnaden varierar från 81 till 106 kr per kubikmeter (Tabell 2). Den volymvägda medeltransport­kostnaden 2020 minskade med 1,1 procent jämfört med 2019. Trots detta har transportkostnaderna ökat med nästan 50 procentenheter mer än producentprisindexet sedan år 2000 (Figur 9) fast förändringen i medeltransportavstånd är marginell.

Vid industrin tillkommer en mätkostnad på mellan 5 och 7 kr per m³fub.

Figur 9. Den relativa kostnadsutvecklingen (blå linje) samt det relativa transportavståndet för virkestransporter (orange linje). Producentprisindex för industrin är inlagt som referens. År 2000 är satt till 100.

Om enkäten

Enkätens drivningsvolym motsvarade 50,0 miljoner m³fub, motsvarande 2/3 av nettoavverkningen i Sverige 2020. Södra Sverige avser Götaland och Svealand och norra Sverige omfattar Norrland.

Fotnoter

[1] Hemmamarknadsprisindex (HMPI) efter produktgrupp SPIN 2015 - B_C_X_FD_MIG_NRG Mineraler och industriproduktion exkl livsmedel, drycker, tobak, stenkols- och raffinerade petroleumprodukter.

[2] I årets enkät har de svarande antingen angett en kostnad för avverkning och en för skotning eller en kostnad för hela drivningsarbetet (totalentreprenad). I södra Sverige redovisades separata kostnader för avverkning och skotning för 21 procent av den avverkade volymen och i norra Sverige för 46 procent av den avverkade volymen. För de som angett separata kostnader i sitt svar har dessa summerats till en totalkostnad.