Så påverkas klimatet av stiftens skogsbruk

Klimatförändringar är kopplade till en ökad halt av växthusgasen koldioxid. Skogens förmåga att binda kol – och därmed skogsbruket – har därför fått en framskjuten plats i diskussionen. Detta påverkar även kyrkan, som är en betydande skogsägare. Landets 13 stift förvaltar över 400 000 hektar produktiv skogsmark. 

Vilken klimatpåverkan har då Svenska kyrkans skogsbruk? Det har Skogforsk undersökt i denna studie. Endast brukad skog, där ägaren genom sina beslut påverkar kolbalansen, ingår i analysen.

Stort kolförråd

Analysen visar att kolförrådet är stort i de skogar som förvaltas av stiften. Trädbiomassan innehåller kol motsvarande ca 84 miljoner ton och det organiska kolet i skogsmarken motsvarar ytterligare ca 125 miljoner ton. Lagret motsvarar över fyra års totala svenska utsläpp.

Ökad nettoinlagring

Men vad händer med lagret? Tillväxten i stiftens skogar binder varje år 3,3 miljoner ton koldioxid. Avverkningen innebär ett uttag från lagret motsvarande ca 2,3 miljoner ton/år och dessutom dör träd av naturliga orsaker motsvarande 0,1 miljoner ton. Detta innebär att stiftens skogar har en årlig nettoinlagring av kol motsvarande nära ca 0,9 miljoner ton koldioxid.

Utsläppen från plantproduktion, röjning, alla skogsmaskiner, vägunderhåll och transporter med timmerbilar är små i sammanhanget, 15–16 000 ton CO2/år, varav mer än hälften kommer från transportsektorn.

Virkets substitutionseffekter

För att ge en komplett bild av den inverkan stiftens skogsbruk har på klimatet beräknades även substitutionseffekterna av stiftens levererade virke. Substitutionseffekten är den skillnad i fossila utsläpp som blir av att använda produkter baserade på skogsråvara istället för produkter med högre klimatbelastning, som exempelvis stål, cement, plast och fossil energi. Det virke som levereras från stiftens skogar bidrar till en minskad belastning på upp till 1,6 miljoner ton fossil koldioxid/år. 

Så kan klimatnyttan öka

Ett snabbt sätt att öka klimatnyttan är att ta tillvara mer av biomassan i de träd som avverkas. En betydligt större andel av de avverkade trädens grenar och toppar skulle kunna utnyttjas än idag.

Men på längre sikt är skogsskötseln viktigare. Skogens förmåga att lagra kol är direkt kopplad mot tillväxten. Denna kan i hög grad påverkas genom aktiv skogsskötsel. Genom skogsskötseln påverkas även andelen av olika virkessortiment. Det avgör vilka produkter virket i slutänden kan användas till och påverkar storleken på substitutionseffekterna. Rapporten beskriver ett antal skötselåtgärder och hur dessa kan påverka tillväxten i skogen och därmed skogens klimatnytta.

Olika skadegörare påverkar skogen negativt. De minskar tillväxten, ger kvalitetsförluster och är ett upphov till mortalitet. En nyckel till att upprätthålla en hög skogstillväxt är därför att minimera skador. I rapporten sammanfattas kunskapsläget för de vanligaste och allvarligaste skadegörarna och hur man kan arbeta för att minimera deras effekter.