logga
Bild: Erik Viklund
Nu testas och utvärderas olika hyggesfria skogsbruksmetoder i större skala för att öka kunskapen & identifiera kunskapsluckor.

Intresset för hyggesfri skogsskötsel har ökat de senaste åren och det finns en förväntan från delar av samhället att skogsägarna ska ställa om till mer hyggesfria skötselmetoder. Samtidigt är erfarenheten av dessa metoder ganska låg, det genomförs inte så många hyggesfria huggningar varje år. Därför startade Skogforsk under våren 2022 ett delprojekt inom ramen för Adaptivt Skogsbruk: Hyggesfritt skogsbruk.

Introduktion & bakgrund

Projektet inleddes med en startexkursion, som hölls i maj 2022, i skogarna utanför Floda i Västra Götaland. Här har Skogssällskapet tidigare genomfört ett demonstrationsprojekt för skogsskötsel anpassad till förekomst av tjäder. I det projektet fick olika parter, Skogsstyrelsen, naturvårdsorganisationer samt Skogssällskapet själva, planera och utföra skötselåtgärder, för att i praktiken visa vad man menar med tjäderanpassad skogsskötsel. Åtgärderna följdes upp med en exkursion där alla intressenter samlades och diskuterade tjäderanpassad skogsskötsel utifrån de praktiska exempel som tillskapats.

Målet med startexkursionen för Hyggesfritt, var att visa på ett framgångsrikt arbetssätt för dialog baserat på praktiskt utförda åtgärder, ett arbetssätt som till stor del speglar det vi har inom Adaptivt skogsbruk.

Mål och syfte

Det finns ett brett intresse för hyggesfria skogsbruksmetoder, både hos olika intressenter i samhället och hos skogsägarna. Dock finns, jämfört med trakthyggesbruk, lite vetenskapligt underlag för hur hyggesfri skogsskötsel ska utföras, hur resultatet ser ut och vilka konsekvenser det för med sig. Det traditionella sättet att inhämta kunskap om nya skötselmetoder är genom anläggning av fältförsök. Detta är ett robust, men mycket tidskrävande angreppssätt.

Målet med att driva Adaptivt Skogsbruk - Hyggesfritt är att snabbare ”komma framåt” med implementeringen av hyggesfria skogsskötselmetoder. Specifikt ska projektet bidra till att:

  • I en bred dialog med olika intressenter identifiera viktiga farhågor, förhoppningar och kunskapsluckor kopplade till hyggesfri skogsskötsel
  • Med avstamp i den dialogen anlägga större praktiska försök med hyggesfri skötsel som syftar till ett ökat lärande kring metoderna
  • Ökad ömsesidig förståelse för utmaningar och möjligheter mellan olika intressenter i skogsbruket

Bred intressentdialog genom praktisk handling

Dialogfasen genomförs i en bred intressentmedverkan i vilken  förhoppningar och farhågor identifieras som olika intressenter har kring hyggesfria metoder. Ett annat viktigt syfte med denna fas är att identifiera kunskapsluckor som kan behöva besvaras för att skötselmetoderna ska kunna tillämpas i praktisk skala.
Dialogfasen genomförs hos de medverkande skogsföretagen genom att lokalt förankrade intressenter involveras och får uttrycka sin syn på hyggesfritt skogsbruk i praktisk handling. Detta sker genom att varje intressent får planera och genomföra egna åtgärder på en mindre areal, och på så sätt anläggs demonstrationsytor med olika skötsel utifrån olika intressenters syn.

Demonstrationsytorna ligger sedan till grund för dialogen hos de medverkande företagen och intressenterna. Vi är övertygade om att en dialog som genomförs utifrån praktiskt utförda åtgärder har betydligt större chans att bli fruktsam än en dialog som sker ”inne på rummet”.

Resultaten från dialoger utgör underlag för hur projektet utvecklar sig. 

De olika delprojekten är beskrivna mer i detalj nedan, och kommer i stort sett att följa en likartad arbetsgång:

  1. Skogsägaren identifierar skogsområde lämpliga för demonstrationsytor av hyggesfritt skogsbruk
  2. Skogsägaren beslutar om inriktning och målsättning för den hyggesfria skötseln
  3. Lokalt förankrade intressenter identifieras och bjuds in att delta
  4. Möte mellan skogsägaren och intressenterna och uppstart av projektet
  5. Skogsägaren och intressenterna planerar och genomför hyggesfri skogsskötsel inom den yta man blivit tilldelad
  6. De hyggesfria åtgärderna genomförs
  7. Resultaten av åtgärderna utvärderas och diskuteras tillsammans med samtliga deltagande intressenter

Dokumentationen av de olika stegen i arbetsgången är viktig och Skogforsk har tagit fram mallar för dokumentation som ska användas i de olika stegen av processen: Våra dokumentationsmallar

Resultatet från intressentdialogen i samtliga delprojekt inom Hyggesfritt kommer att analyseras och sammanställas i en arbetsrapport som publiceras i Skogforsks kunskapsbank

Delprojekt inom Hyggesfritt

I dagsläget deltar 11 företag i projektet. Nedan beskrivs varje projekt med mål, deltagare och skogstyp.

Uppsala Stift
Mål: Värna sociala värden i tätortsnära skogar
Medverkande intressenter: Birdlife, Heby kommunekolog Uppsala & eventuellt lokala idrottsföreningar  
Skötselmetoder: skärmställningar

Stiftelsen Skånska Landskap

Mål: Omställning av unga planterade granbestånd till bestånd som långsiktigt kan skötas med hyggesfria metoder
Medverkande intressenter: SLU, Skogsstyrelsen, Birdlife, Svenska Naturskyddsföreningen
Skötselmetoder: gynna löv och tall genom uttag av gran, skapa skiktade skogar

Stora Enso

Mål: Ökad biodiversitet. Mer specifikt: skapa substrat för identifierade arter såsom urskogsticka och urskogsporing.
Medverkande intressenter:  Skogsstyrelsen, Dalarnas Ornitologiska förening, Svenska Naturskyddsföreningen, Naturturistföretagarna & Länsstyrelsen Dalarna
Skötselmetoder: Luckhuggning, Korridorhuggning samt Naturkultur

Skogssällskapet

Mål: Skapa en demonstrationspark 
Medverkande intressenter: Egna skogsförvaltare från hela landet
Skötselmetoder: Skärm, luckhuggning samt, på sikt, blädning

Kopparfors skogar

Mål: Skötsel för att kombinera virkesproduktion och skydd av lavskrika
Medverkande intressenter: Skogsstyrelsen, Ockelbo kommuns ekolog, en skogsentreprenör samt en specialist på lavskrika
Skötselmetoder: 

Holmen skog

Mål: Skötsel för att gynna renskötsel
Medverkande intressenter: Sameby och Svenska Naturskyddsföreningen
Skötselmetoder: Skärm, luckhuggning & blädning

Uppsala akademiförvaltning

Mål: Bevara sociala värden
Medverkande intressenter: Upplandsstiftelsen & forskargrupp från Uppsala Universitet
Skötselmetoder: Trädslagsbyte från gran till tall

Sveaskog

Mål: Skapa en besöksvänlig skog i zonen kring Tivedens Nationalpark
Medverkande intressenter: Lokala Turistföretag, Laxå kommun & WWF
Skötselmetoder: Luckhuggning, skärmställning & selektiva huggningar

Norra Skog

Mål: Testa olika metoder i utbildningssyfte
Medverkande intressenter: Medlemmar i Norra Skog
Skötselmetoder: Skärmställning, luckhuggning & selektiva huggningar

Luleå Stift

Mål: Anpassad skötsel för rekreation och rennäring
Medverkande intressenter: Jokkmokks sportklubb samt en lokal sameby
Skötselmetoder: Skärmar, luckhuggning och selektiv huggning  

Skara Stift

Mål: Skötsel anpassad till sociala värden
Medverkande intressenter: Skara kommun, Cafvéerksamhet, Svenska Naturskyddsföreningen, lokal skol- och idrottsverksamhet
Skötselmetoder: