Skogsmarken i Sverige dräneras av oräkneliga vattendrag och sjöar. Hänsynsåtgärder till vatten är idag en naturlig del av miljöhänsynen inom skogsbruket. En viktig hänsynsåtgärd är att skapa funktionella kantzoner längs vattendrag och sjöar. Det finns dock få studier från Sverige som visar faktiska resultat av denna åtgärd till exempel för akvatiska organismer som är en viktig fokusgrupp för åtgärden.

I det här projektet undersöker vi hur trädslagssammansättningen i kantzoner längs två skogsbäckar påverkat bottenfaunan på längre sikt. 1998 röjdes en lövdominerad kantzon fram längs den ena bäcken och en barrdominerad zon längs den andra. Innan kantzonerna röjts fram var bottenfaunans sammansättning mycket lika i de två bäckarna. Under de fem första åren efter röjningen minskade likheten. Den tidigare studien ger en unik möjlighet att undersöka hur bottenfaunan påverkats 20 år efter att kantzonerna röjts fram.

En bild från ”barrträdsbäcken” där man ser resterna av en förnahåv som användes vid mätningarna för 20 år sedan. 

För att ytterligare belysa hur trädslagsammansättningen i kantzonen påverkar bäckarna kommer tre närliggande bäckar med blandade kantzoner även att studeras. Studien kan bidra till att mer funktionella kantzoner kan skapas längs skogens vatten.

Projektet är finansierat av Skogssällskapet och Sveaskog är markvärd för studien. Arbetet påbörjades i mars 2018 och beräknas pågå i tre år. Projektet genomförs av Eva Ring, Lars Högbom och Michael Krook från Skogforsk och av Stefan Löfgren och Mikael Östlund från SLU.

Nedan kommer projektgruppen skriva inlägg med uppdateringar om hur arbetet fortlöper.

Här syns den bäck där man röjde fram en lövdominerad kantzon 1998.