Bränning och föryngring i Mellansverige

Sex hyggen avverkade hösten 1995 – våren 1996 och brända under 1996, hade med ett undantag mer än
80 % överlevnad bland obehandlade plantor satta utan markberedning. För sex hyggen brända under 1997 var andelen överlevande obehandlade plantor mycket lägre, i genomsnitt 33 %.

Den främsta orsaken till avgångarna var angrepp av snytbaggar. Bränningar utförda i augusti visade i genomsnitt lägre plantöverlevnad än bränningar utförda på försommaren. Särskilt gällde detta hyggen som brändes 1997. Permetrinbehandling gav ett bra skydd mot snytbagge och överlevnaden var hög på de flesta hyggena. Viltbetning och rotmurkla orsakade dock omfattande skador på behandlade plantor på två lokaler. Markberedning hade en ganska liten effekt på överlevnaden av plantor. Rotmurkla förekom i nämnvärd omfattning enbart på hyggen brända 1997.

Mikropreparering och sådd fungerade relativt bra utan föregående markberedning på hyggen brända 1996, men sämre på hyggen brända 1997. I genomsnitt grodde 66 % av fröna på omarkberedda parceller och 71 % på markberedda parceller på hyggen brända 1996.Motsvarande siffror för hyggen brända 1997 var 37 % respektive 61%. Frekvensen av rotmurkla i såddfläckar eller intill plantor ökade till följd av markberedning utförd med flåhacka (såddförsöket), men inte av markberedning utförd genom spadvändning (planteringsförsöket). Groddplantor var ej synbarligen skadade av rotmurklor som växte i såddfläckarna.