Effekt av gallringsform i tallförsöket Kolfallet – ett underlag för utformningen av olika gallringsstrategier

Den 1:a gallringen gjordes 1994 vid 35 års ålder och den 2:a tio år senare 2004. Gallringsstyrkan var 30 % på grundytan vid bägge gallringstillfällena inklusive uttag i stickvägar med avstånden 18 respektive 32 m.

De kvarvarande bestånden efter 2:a gallring år 2004 innehöll ca 190, 175, 175 och 330 m3sk/ha för respektive låg-, kvalitets- och höggallring samt ingen gallring. Tillväxten mellan gallringarna var ca 10 % högre på de låggallrade ytorna än på de övriga gallrade ytorna. Låggallring ger snabbare dimensionsutveckling och bättre virkeskvalitet.

Det sammanlagda nettot av gallringarna och rotvärdet (netto) på det kvarstående beståndet var större för låggallring än för höggallring, kvalitesgallring eller ogallrat. Både träddata och struktur i kvarvarande bestånd efter 2:a gallring liksom prognostiserade framtida avverkningar visade att den framtida värdeutvecklingen och därmed också det totala nettonuvärdet kommer att bli högst för låggallringen och lägst för höggallringen.