Slutavverkningarna tillför totalt sett lite kväve till haven

Kväveutlakningen till vattendrag och sjöar ökar efter slutavverkning. För landet som helhet är hyggenas andel av kväveläckaget till kusthaven relativt litet jämfört med läckaget från övrig skogsmark.

Skogforsk har i sju försök följt upp markvattnets halt av nitrat-kväve efter slutavverkning. I försöken ökade kvävehalten i markvattnet de första åren efter avverkningen. Det här beror på flera faktorer, bl.a. att nedbrytningen av organiskt material ökar, trädens kväveupptag minskar och bildningen av nitrat ökar. Med tiden breder ny vegetation ut sig på hyggena och på sikt ny skog, som tar hand om kvävet och utlakningen återgår till en låg nivå.

I försöken var utlakningen av nitratkväve förhöjd ca fem år oavsett markens bördighet. Den totala utlakningen av nitratkväve under hyggesperioden beräknades variera från 15 till 135 kg kväve per hektar.

Utifrån bonitetsfördelningen för Sveriges skogsmark har vi grovt skattat den totala nitratutlakningen till grundvatten på grund av slutavverkning till 8 000 ton kväve per år. Totalt bedömde vi att 40 procent av utlakningen av nitratkväve från slutavverkningarna nådde haven. Det gav ett totalt bidrag på 3 300 ton nitratkväve årligen.

Nr 25-2010 Publicerad 2010-07-01 15:00