Plantaktuellt nr 1 2010

Vad äter egentligen snytbaggen? Om de bara levde på plantbark skulle gnagskadorna vara 3-4 gånger större än de är i praktiken. En doktorsavhandling har grävt djupare i frågan. Snytbaggar äter gärna färskt tallris, men gnager också uppe i trädkronorna. En annan födokälla är rotbark, och eventuellt äter snytbaggarna också blåbär. Det giftfria snytbaggeskyddet Conniflex har tagit steget från utvecklingsbordet till praktisk drift. Sveaskog börjar nu använda det till sina plantor. I Skogsträdsförädlingen är överlevnad en viktig egenskap, men den ska inte överskattas, enligt en ny doktorsavhandling. I de kärvaste klimatlägena är dock överlevnad en faktor som ska ha större tyngd. Naturskyddsföreningen har kommit med en ny rapport som slår ett slag för hyggesfritt skogsbruk, en omställning som naturligtvis får påverkan på svensk plantodling om den skulle få stor omfattning. Produktionen av granfrö hämmas till stor del av insektsskador, och flera olika motåtgärder har testats. Ett sådant är syntetiska doftämnen som lockar grankottmott till fällor. Kan plantor ”lära sig” att försvara sig? Det undersöks i ett samarbete mellan plantforskare och genteknikforskare. Det handlar om epigenetik – att gener kan aktiveras och även gå i arv. Andra korta artiklar i detta nummer av Plantaktuellt handlar om risk för höstfrostskador, kväveladdning av plantor, temperaturens betydelse för ollonår och kemisk behandling av plantor.

Plantaktuellt startade 1997 som ett populärvetenskapligt nyhetsbrev från Högskolan Dalarna. Från och med år 2000 gavs Plantaktuellt ut i samarbete mellan Skogforsk och Högskolan Dalarna, och 2007 tillkom även SLU i redaktionen. Plantaktuellt kom ut med fyra nummer per år till och med 2012. Den främsta målgruppen har hela tiden varit skogsbrukets plantskolor, men Plantaktuellt riktade sig också till de som arbetar med skogsvård samt till forskare inom plantor och föryngring.