logga
Syftet med projektet var att studera korridorgallring vid olika beståndsförhållanden.

Slutsatser
- Korridorgallringen var i studie 1 och 2 effektivare än selektiv gallring delvis beroende av mindre kranarbete, delvis beroende av en högre gallringskvot.
- Allt tyder på att vinsterna med korridormetoden är större i klenare och stamtätare bestånd (där den selektiva metoden blir svårare/dyrare).
- Klenare bestånd innebär också en större andel flerträdsavverkade stammar, vilket ytterligare skulle gynna korridorgallringsmetoden.
-  I ett framtida skötselsystem bör biomassaproduktion i unga skogar göras i radförband där energiuttaget görs i korridorer med självföryngring eller sådd av löv, snabbväxande löv och på vissa marker kan även självföryngrad tall vara lämplig.
- Målsättningen är att kunna maximera biomassaproduktionen i de framtida korridorerna samt att sträva efter att undvika avverkning av förädlat plantmaterial i förtid.
- Tekniken måste anpassas efter dessa modeller, maskinerna måste förflyttas under kontinuerlig framryckning och breddavverkande aggregat skulle vara att föredra.
- Skotningen av materialet måste utvecklas och förbättras.
- Odling av hybridasp på rätt marker och med rätt teknik kan vara ett effektivt och ekonomiskt konkurrenskraftigt alternativ för att få fram stora mängder biomassa med korta omloppstider.

Nr 84-2011    Publicerad 2011-01-01 00:20

Kommentarer
Det finns ännu inga kommentarer på denna sida. Var först med att ge en kommmenter.
Kommentera
Skicka in
Kommentarer granskas innan publicering
Tack för din kommentar!
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
Tyvärr lyckades vi inte spara din kommentar. Var god bekräfta att du inte är en robot!
Författare
Isabelle Bergkvist
Tidigare anställd
Niklas Fogdestam
Skogforsk