Analys av skogsskötselsystem för ökat uttag av klenträd som bränslesortiment

Tanken med att skapa ungskogar med högre stamtäthet än normalt är att utnyttja den tidiga biomassaproduktionen till ett första uttag av klenträd som bränslesortiment, för att sedan övergå till ett konventionellt skötselprogam. Vi simulerade beståndsutvecklingar på tre olika ståndortsindex och fyra olika skötselscenarier. I jämförelsescenariot röjdes bestånden till standardförband 1 600–2 200 stammar/ha beroende på ståndortsindex. De tre scenarierna med tätt förband röjdes till 4 000 stammar/ha och sköttes med varierande tidpunkt för den första klenträdsgallringen med bränsleuttag. Intäkter från skogsbränsle, massaved och sågtimmer beräknades genom apteringssimulering kontrollerad av en aktuell prislista. Kostnad för drivning och skogsvård beräknades med data och kostnadsfunktioner från operativt skogsbruk. Beräkningar av markvärden och känslighetsanalyser av dessa gjordes för alla scenarier. I skötselscenarierna med täta ungskogar producerades 30–50 % mer biobränsle än i scenariot med konventionella förband. Däremot hämmade de täta förbanden diameterutveck-lingen och reducerade volymen och värdet av rundvirkessortiment i kommande gallringar och slutavverkning. Den reducerade grundytan efter klenträds-gallringen minskade också den framtida volymtillväxten. De konventionella förbanden hade genomgående de högsta markvärdena. Känslighetsanalyser visar att det stamtäta scenariot där klenträdsgallringen skjuts till samma tidpunkt som en konventionell förstagallring har viss potential att utvecklas till ekonomiskt attraktivt. Om drivningskostnaden i klenträdsuttaget kan reduceras med ca 30 % så når vi samma markvärde som med konventionellt förband, men endast på de bördiga markerna. Högre priser på energisorti-ment och korta transportavstånd kan bidra till att göra täta förband ekonomiskt attraktiva.

 Läs mer i Arbetsrapporten nedan (skriven på engelska).