Ekologiska effekter av främmande trädslag

Forskarna i projektet har studerat fyra olika främmande trädslag: douglasgran, hybridlärk, sykomorlönn och hybridasp.
Genom analyser av data från internationella vetenskapliga studier av de olika trädslagen bedömde forskarna effekterna av introduktion på biodiversitet, invasivitet, hybridisering med inhemska trädslag samt risken för skadegörare som insekter och svampar. Olika effekter vägdes mot varandra för att så långt som möjligt göra en samlad bedömning av effekterna för varje trädslag.
Sammanfattningsvis visar studien att alla de analyserade trädslagen medför en eller flera ekologiska risker, det vill säga negativa effekter som avviker från ett önskat scenario. Studien visar också på fördelarna med att göra en samlad bedömning, då ett ensidigt beaktande av enskilda effekter kan leda till felbedömningar och ökade risker.
Bedömning av de ekologiska effekterna av att införa fyra olika exotiska trädslag i södra Sverige på marker där det idag växer monokulturer av gran. Effekterna bedömdes ur fem perspektiv - hybridisering, biologisk mångfald, patogener, skadeinsekter och invasivitet. Rött innebär en negativ effekt och grönt en positiv effekt. Osäkerheter indikeras av svagare nyans. "Storleken" på respektive tårtbit illustrerar hur stor effekten bedöms vara. Klicka för större bild.
Analysen visar att douglasgran är ett av de trädslag som uppvisar de högsta ekologiska riskerna men också en stor osäkerhet i bedömningen. Studier i bland annat Tyskland visar att douglasgran har stor invasiv potential. Den har också negativa effekter på biodiversitet samt uppvisar en del problem med skadegörare, både barkborrar och svampar.
Även hybridlärken uppvisar problem med invasivitet i flera studier. Den uppvisar också risker med skadegörare som barkborrar och rotröta. Dock kan hybridlärken jämfört med vanlig gran ha vissa positiva effekter på markfloran, då markförhållandena i regel är ljusare i bestånd av lärk.
Sykomorlönnen har funnits i Sverige sedan slutet av 1800-talet och kan sägas vara ett näst intill naturaliserat trädslag. Arten har vissa positiva effekter på biodiversitet, både genom att gynna lövkrävande arter samt skapa bättre ljusförhållanden för kärlväxter i fältskiktet. Sykomorlönnen är väldigt invasiv och kan i vissa områden snabbt ta över helt och konkurrera ut vår inhemska lönn. Risken med skadegörare bedöms vara låg.
Hybridasp uppvisar också vissa positiva effekter på biodiversiteten. Asp är ett trädslag med många arter knutna till sig. Den visar dock också upp stora risker att bli invasiv samt kanske framför allt att hybridisera med vår inhemsaka asp, en process som är svår att återställa.
Vi föreslår en adaptiv introduktion av trädslagen om de ska introduceras i större skala, där omfattningen till en början är liten och sedan ökas stegvis, i kombination med att vetenskapliga försök etableras . Detta för att kunna göra en fortlöpande bedömning av olika risker samt minimera negativa effekter i det omgivande landskapet.
"Adaptiv Exotintroduktion" är ett multidisciplinärt forskningsprojekt, som innefattar allt från ekologi och skogsskötsel till historiska och filosofiska aspekter. Projektet har bedrivits inom ramen för forskningsprogrammet Future Forests under 2012 och 2013. Projektet har studerat hur en hållbar introduktion av främmande trädslag ska kunna ske med minimerade risker och med acceptans hos olika intressegrupper.
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.



