Satsa på rätt bränsleterminal

Bakgrund

Godsterminaler som ägs av logistikföretag är sedan länge vanliga inom andra branscher än skogsbruket. Men även för skogsprodukter har det på senare år etablerats öppna terminaler som ägs och drivs av fristående företag, ofta med anslutning till flera transportslag.

Den nya virkesmätningslagen börjar gälla inom ett par år och ställer högre krav på mätningen av skogsbränsle, vilket påverkar terminalverksamheten. Många skogsföretag ser därför över sin terminalstruktur och flödesanalyser, bl.a. med hjälp av Skogforsks programvara FlowOpt.

Om studien

I en studie av Skogforsk och SLU var syftet att kartlägga faktorer som är viktiga för att en satsning på en terminal ska bli lyckad. För att ge en kompletterande bild till företagens egna analyser frågade vi:

- Vilka framgångsfaktorer finns det för lyckade terminaletableringar?

- Under vilka förutsättningar är det fördelaktigt att äga sin terminal och när är det ur varuägarens synvinkel bättre att utnyttja en öppen terminal?

- Hur är skogsföretagens syn på sitt terminalägande?

- Hur ser möjligheterna ut för nyetablering av större öppna skogsbränsleterminaler i Sverige och vilka regioner är mest intressanta?

I litteraturen om terminaler för skogsprodukter nämns viktiga faktorer som närhet till råvara, närhet till marknad, god infrastruktur, möjligheter till förädling, kompetens i organisationen och samarbete med lokala myndigheter. Dessa undersöktes närmare genom en kvalitativ intervjustudie med representanter för marknadens aktörer. Logistik- och skogsföretagen representeras av fem respondenter vardera och energiföretagen av fyra kommunalägda kraftvärmeverk. Frågeställningarna om framgångsfaktorer och synen på terminalägande var utgångspunkt för intervjuerna. Vi sökte också ”best practice” genom att varje företag fick ge exempel på en lyckad terminaletablering.

Eftersom råvarutillgången är en avgörande faktor gjordes en kartanalys där alla terminaler för skogsbränslehantering fanns med, liksom alla beräknade tillgångar av GROT och stubbar i Sverige. Detta gjordes för att hitta områden som inte täcktes av de befintliga terminalernas upptagningsområde. En separat analys genomfördes för terminaler som låg inom en kilometer från järnväg.

Data över råvarutillgångarna har hämtats från referensscenariot i SKA-VB 08 för perioden 2010 – 2019 och data över terminalerna kommer från SDC:s terminalinventering 2012. En justering av terminaldata skedde genom att de som inte kunde upptäckas på tillgängliga ortofoton togs bort och nya, som i första hand identifierades av intervjurespondenterna, lades till.  Varje terminal antogs ha ett upptagningsområde med 75 kilometers radie. Områden som låg utanför de befintliga terminalernas upptagningsområden identifierades.

Resultat

Kriterier för en lyckad terminalsatsning

- Läget: beror på terminalens syfte. Se schema nedan.

- Volym: till stora delar en följd av läget. En större terminal för skogsbränsle lagrar ca 50 000 – 100 000 m3s flis årligen. För en järnvägsterminal med dyra investeringar i spår krävs betydligt större volymer.

- Inmätningsmöjligheter: avgörande är att det planerade flödet  ger möjlighet till investeringar i exempelvis en våg, eller att det finns möjlighet till samarbete kring mätutrustning.

 - Asfaltsunderlag vid hantering av flis: förutsätter att kunden är beredd att bidra till investeringen.

 - Kompetent terminalpersonal: serviceinriktad och flexibel - kan utföra olika typer av sysslor på terminalen.

 - God ordning och terminallogistik: varan finns alltid tillgängligt för utlastning, den interna hanteringen minskar och chaufförerna hittar.

- Kundorientering och flexibilitet: gäller i högsta grad ledningen för verksamheten. Denna faktor påtalas särskilt av de logistikföretag som driver öppna terminaler.

- Dedikation: för att en stor etableringsprocess inte ska tappa fart krävs, enligt litteraturen, en ”eldsjäl” som driver frågan.

Skillnader mellan fristående logistikaktörer och skogsföretag

De rena logistikföretagen fokuserar på sin terminalverksamhet och poängterar service och verksamhetsutveckling mycket högt. Skogsföretagen har däremot fokus på hela sin verksamhet, där terminalen är en del. De lyfter inte verksamhetsutveckling av någon enskild terminal i lika stor utsträckning som logistikföretagen, trots att flera av dem gjort stora strategiska terminalsatsningar i närtid. Att man inte vill suboptimera sin verksamhet kan tänkas vara en anledning till detta, men kanske kan man ändå dra lärdom av logistikföretagens sätt att driva terminalverksamhet, med stort servicefokus även för interna kunder.   

Öppen terminal respektive företagsterminal

Fördelar som angetts med att som skogsföretag äga sin terminal är kontroll, oberoende och konkurrensfördelar (i huvudsak om man är ensam om att ha terminal i området). De nackdelarna som framkommit är låsningen till en stor investering (högre risk) och att man eventuellt kan gå miste om samordningsvinster som kan finnas vid en terminal som hanterar produkter från flera aktörer. Det skiljer mycket i synsätt mellan skogsföretagen beträffande hur öppen man är för att dela terminal med andra. 

Möjligheter till nyetableringar

I nordvästra Dalarna (Figur 1) hittar vi de största volymerna som ligger utanför befintliga terminalers räckvidd. Men det är inte säkert att detta är de bästa lokaliseringarna utifrån andra aspekter. Upprustning av befintliga terminaler på strategiskt viktiga platser med rätt infrastruktur får mer stöd utifrån intervjustudien. Tillgång till järnväg kan vara en viktig strategisk faktor, även för företag som idag inte har avtal som lämpar sig för järnvägstransport (Figur 2).

Figur 1. I nordvästra Dalarna finns områden där bränslevolymer ligger utanför terminalernas räckvidd. I övrigt är landet väl försett med terminaler.

Figur 2. Järnvägsterminalerna och deras upptagningsområden. De täcker en stor del av de tillgängliga bränslevolymerna.

Möjligheter och hinder för samverkan

En ineffektiv lokalisering är t.ex. att terminalen placerats i kanten av företagets upptagningsområde. Då kommer huvuddelen av de volymer som transporteras dit att köras åt fel håll i förhållande till kunden och transportavstånden förlängs mycket.

Kartanalysen visar att många terminaler ligger nära varandra och överlappar varandras upptagningsområden. Här bör det finnas stora möjligheter till olika former av samverkan mellan terminalerna, exempelvis kring mätutrustning. I vissa fall kan det vara motiverat att slå ihop terminaler, men olika företag har ofta mycket olika syn på samutnyttjande. Logistik ingår ofta i kärnverksamheten för ett skogsföretag och viljan att ha kontroll och att konkurrera med sin logistikverksamhet kan ibland vara relevanta hinder för gemensamma terminaler. Gemensam mätning kan då vara en mindre kontroversiell lösning.

Många företag har gjort egna optimeringsanalyser i samarbete med Skogforsk och på så vis identifierat överflödiga terminaler. En del små terminaler som inte kan hantera inmätning kommer troligen att läggas ner när den nya virkesmätningslagen träder i kraft.