Stora lastbilar ger goda miljöeffekter

Bakgrund

Målet för studien var dels att beräkna transportavstånd, transportarbete och emissioner, dels att beskriva flödena grafiskt och visa vilka vägar som används av skogsnäringen. Studien omfattar transporter inom Sverige under 2010 med svenska skogsföretag som befraktare.

Resultaten redovisas uppdelat per sortimentsgrupperna timmer, massaved och primära skogsbränslen (grot, träddelar, bränsleved, stubbar och flis).

Material och metoder

Studiens underlag kom från olika källor, där SDC (Skogsbrukets Datacentral) var den största leverantören av indata. För att utföra beräkningarna och kunna visualisera flöden behövdes:

- information om utförda transporter fördelat på de olika sortimentsgrupperna.
- vägnätsinformation med stöd för vägvalsberäkning samt geografisk information om bl.a. mottagningsplatsers placering.
- information om transportkostnader.
- underlag för emissionsberäkningar.

Landet indelades i tre regioner motsvarande indelningen för Sveriges tre virkesmätningsföreningar. Vid avståndsberäkningen och flödesvisualiseringen av skogsråvara på vägarna användes SNVDB (Skoglig Nationell Vägdatabas) med funktionen Krönt Vägval 2.1* för att bestämma vägvalet från skog till mottagningsplats.

Merparten av hämtplatserna (95 %) utgjordes av koordinatsatta avlägg. Figur 1 visar de 122 000 avlägg varifrån skogsråvara transporterades 2010.

Figur 1. I analysen ingår flöden från 122 000 avlägg.

För emissionsberäkning av skogsbrukets transporter av rundvirke och primärt skogsbränsle har data och beräkningsmetodik baserad på nätverket för transporter och miljön, NTM, använts.

Vi har i denna studie gjort en översiktlig uppskattning av påverkan på antalet körda kilometer, antalet vändor, emissioner och bränsleförbrukning vid utnyttjande av en fordonsflotta för rundvirkes- och bränsletransporter som möjliggör ökad brutto- och nyttolast. En jämförelse har gjorts för rundvirkestransporter 2010, utförda antingen med konventionella 60-tons fordon eller med HCT-fordon som medger ökad brutto- och nyttolast. 

Resultat

Stora volymer. Under 2010 transporterades 70 miljoner ton skogsråvara på de svenska vägarna.

Transportvolymer och avstånd

Timmerflödena omfattade 31 miljoner ton, fördelade på region Nord 30 %, Mitt 39 % och Syd 31 %. Medeltransportavståndet var 94 km men skilde sig mellan regionerna: Nord hade 111 km, Mitt 92 km och Syd 81 km.  

Massavedsflödena omfattade 32 miljoner ton, fördelade på region Nord 37 %, Mitt 43 % och Syd 19 %. Medeltransportavståndet var 102 km och skiljde sig mellan regionerna enligt Nord 116 km, Mitt 92 km och Syd 96 km.

Flödena av primära skogsbränslen omfattade 5,8 miljoner ton, fördelade på region Nord 26 %, region Mitt 48 % och region Syd 25 %. Medeltransportavståndet var 69 km fördelat på Nord 78 km, Mitt 66 km och Syd 64 km.

Figur 2. Fördelningen av transporterad kvantitet per avståndsklass och sortimentsgrupp.

Tabell 1. Eftersom skogsbrukets produktionspunkter finns i skogen och industrierna i närheten av städerna utnyttjas hela Sveriges vägnät för råvarutransporter, från de minsta skogsvägarna till de största Europavägarna. En sammanställning visar att den största delen av transportarbetet sker på allmänna (statliga och kommunala) vägar (96 %). Endast 4 % av transportarbetet sker på enskilda vägar.

Transportkostnader

Den totala transportkostnaden för skogsbrukets råvaruflöden beräknades för 2010 till 4,7 miljarder kr fördelat på timmer 1,97 miljarder kr, massaved 2,04 miljarder kr och primärt skogsbränsle 654 miljoner kr.

Emissioner

De totala emissionerna för rundvirke och primärt skogsbränsle beräknades och omfattade hela transporten, både lastad och olastad sträcka. Utsläppen av koldioxid summerades till 428 000 ton, kväveoxider till 2147 ton och koloxid till 128 ton.

Jämförande statistik

De transporterade mängderna och det beräknade transportarbetet baserat på SDC:s data för 2010 har jämförts med officiell statistik, presenterad i Skogsstatistisk årsbok. Transportstatistiken baseras på en undersökning som genomförs av Myndigheten för trafikanalys, där ett urval av åkerier besvarar en utsänd enkät.

Vår studie visar att Trafikanalys underskattar transporterad mängd rundvirke och tillhörande transportarbete med drygt 30 % för år 2010. Baserat på SDC:s material och beräkningarna i denna rapport uppgick transporterad mängd rundvirke 2010 till 63 miljoner ton och transportarbetet till 6173 miljoner tonkilometer. Transportanalys uppger för 2010 att 43 miljoner ton rundvirke transporterats och att transportarbetet skulle uppgå till 3919 miljoner tonkilometer.

Effekter av införande av HCT-fordon

Vid en jämförelse av transportarbetet för 2010 skulle en övergång från dagens 60 tons fordon till 90-tons ETT-fordon (30 %) och 74-tons ST- fordon (70 %) medföra att antalet vändor och det totala antalet fordonskilometer skulle kunna minskas med ca 26 %. Antalet vändor från skog till industri skulle kunna minskas med ca 400 000 och den totalt körda sträckan med ca 74 miljoner km.

Om dagens fordonsflotta för rundvirkestransporter (60-tonsbilar) helt skulle ersättas med HCT-fordon med antingen 74 eller 76 tons bruttovikt skulle det medföra en minskning av den körda sträckan med 20–23 % och antalet fordonskilometrar skulle minska med 57 miljoner respektive 66 miljoner kilometer.

Tabell 2. Emissioner från lastbilar beräknade för 2010 års rundvirkestransporter jfr. med HCT-fordon (30 % ETT-fordon på 90 ton och 70 % ST-fordon (74 eller 76 ton)). Emissionerna minskar med 20 % för ETT-fordonen och 8 % för ST-fordonen - sammanlagt en reduktion på 12 % för en lastbilsflotta av HCT-typ. OBS! I tabellen nedan kallas HCT för HCV (High Capacity Vehicles), som är en annan vedertagen benämning.

Diskussion

Hög precision

Indata från SDC som används i denna analys har hög kvalitet och jämfört med tidigare studier visar materialet en högre upplösning avseende varifrån rundvirket och det primära skogsbränslet har sitt ursprung: avlägget i skogen respektive terminal eller industri. I 2010 års material är de flesta avläggen i skogen koordinatsatta. Detta betyder att beräkningen av transportavstånd, andelen transport på enskild respektive allmän väg samt visualiseringen av transporterna kan göras med hög precision.

För att beräkna vägvalet från avlägg till mottagningsplats och för att kunna visualisera transporterna i vägnätet används en vägvalsfunktion utvecklad av SDC och Skogforsk. Vägvalsfunktionen är utvecklad för prissättning av transporterna varför denna funktionalitet utsätts för ständig prövning och utveckling och kan anses ge en god beskrivning av var de faktiska transporterna körs.

Lastkörningsgraden - en osäkerhetsfaktor

Skogsbruket har generellt en dålig uppföljning på lastkörningsgraden, d.v.s. hur stor andel av den totalt körda sträckan som körs med fullt lass. Detta medför att skattningen av totalt antal körda kilometrar dras med en osäkerhet och att det säkerligen finns stora variationer mellan olika regioner och mellan olika transportköpande företag över den faktiska lastkörningsgraden. Den i studien använda lastkörningsgraden, 54 %, är en bästa skattning baserad på en rad diskussioner inom Skogforsk och med skogsbrukets logistikchefer.

Den uppskattade transportkostnaden i denna analys grundas på Skogforsks kostnadsenkät (kr/m³fub) och transportarbetet enligt analysen. Vi bedömer att den skattade kostnaden ger ett stabilt medelvärde av transportkostnaden per sortimentsgrupp på landsnivå. I praktiken finns naturligtvis en rad avtal på olika nivåer och med olika utformning för att ta hänsyn till lokala och företagsspecifika förutsättningar.

Återkommande studier

Skogforsk planerar att tillsammans med SDC göra återkommande sammanställningar av skogsbrukets transporter. Branschen kan då kommunicera med Trafikverket om behovet av upprustning av vägnätet baserat på aktuella flödeskartor. Man kan också på ett bättre sätt redovisa omfattningen av skogsbrukets råvarutransporter, inte minst aktuellt då den officiella statistiken sedan lång tid ger en felaktig bild av skogsbrukets transportarbete.

Från forskning till tillämpning

Viktigt underlag

Resultatet från studien utgör ett bra underlag som visar hur mycket vägnätet används, hur mycket transportarbete som sker, vilka emissioner skogsbrukets transporter ansvarar för, hur mycket transporterna kostar etc. Det kan även utgöra beslutsunderlag för t.ex. politiker i frågor som rör skogsnäringens transporter och ligga till grund för analyser av dess infrastrukturbehov.

En ytterligare användning av resultaten är som underlag för benchmarking mot andra branscher och andra länder.

Skogforsk har en ambition att skapa årlig statistik över skogsbrukets transporter vilket kommer göra det möjligt att följa utvecklingen vad gäller transporterade volymer, transportavstånd, emissioner etc. för att kunna följa trenderna.Denna analys visar att den officiella statistiken kraftigt underskattar rundvirkestransporternas omfattning. Skogforsk avser att tillsammans med branschen starta en dialog med Trafikanalys om varför denna skillnad uppkommer.

*) För att beräkna ett korrekt vägval viktades vägarnas egenskaper olika beroende på vilken betydelse de har för vägvalet. En sammanvägning av alla egenskaper med dess vikter används för att i en beräkningsmodell - Krönt Vägval 2.1 - skapa själva vägvalet.