Asktillförsel och dess påverkan på trädens tillväxt och näringsstatus - Revision av sex fältförsök

Ett ökat uttag av biomassa innebär också ett ökat uttag av näringsämnen från skogen jämfört med ett uttag av endast stamved. För att kompensera för det ökade näringsuttaget är rekommendationen att vedaska bör återföras till skogsmarken för att motverka markförsurning och framtida näringsbrister och att därigenom säkerställa en långsiktigt uthållig produktionsförmåga i våra skogar.
En serie om sex försök anlades under perioden 1996–2000 i svenska tall- och granbestånd på fastmark i syfte att studera effekter på trädens tillväxt efter tillförsel av olika typer och doser av vedaska samt kombinationer av vedaska och kväve (N). Försöken är anlagda som parcellförsök med upprepningar i randomiserade block och är geografiskt spridda över Sverige. Före behandling korsklavades- och höjdmättes samtliga träd inom en nettoprovyta med 10 m radie. Vid tillväxtrevision upprepades dessa mätningar. I fyra försök togs dess-utom en borrkärna från varje träd för mätning av årsringarnas tillväxt i mikroskop.
Tillväxteffekterna efter tillförsel av enbart aska var små och varierande och ej statistiskt signifikanta i något försök. Signifikant positiva tillväxteffekter erhölls endast i försöksled där N tillförts, i renodlad form eller tillsammans med aska. För att erhålla ett mått på trädens näringsstatus, samt eventuellt förändrat näringsupptag som en följd av de olika behandlingarna, togs prover av årsbarr under vintervila. Asktillförsel tenderade initialt att leda till ökade halter i barren för flera av de analyserade ämnena. Näringshalterna i barren på obehandlade kontrollytor låg dock klart över de gränsvärden för bristnivåer som anges i litteraturen, varför koncentrationsökningarna i barren efter asktillförsel betraktades som ”lyxupptag”. För mangan och koppar registrerades signifikant sänkta halter, nära gränsen för brist, fem respektive tio år efter behandling.
För att mer säkra slutsatser om askans eventuella effekter på trädens tillväxt på skoglig fastmark ska kunna dras bör dock både försöksmaterialet och observa-tionsperiodens längd utökas.
Vi granskar och publicerar din kommentar så snart som möjligt.
