Effektivare skogsbränslesystem – den andra programperioden

Artikeln är en del av slutrapporten för den andra programperioden av Effektivare Skogsbränslesystem, ESS.2. Slutrapporten lanserades i sin helhet i början av maj och finns att köpa under Produkter och evenemang.

ESS-programmets första programperiod, 2007-2011, var en dynamisk period med stark utveckling. Nyetablering och utbyggnad av biobränsleeldade kraftvärmeverk gjorde att efterfrågan på biobränslen, vilka till 85 % kommer från skogen, steg. Utnyttjandet av primära skogsbränslen (grot, energived, klenträd och stubbar) som utgör programmets fokus, steg under programperioden med c:a 50 %, men genom en stark teknik och metodutveckling kunde kostnaderna trots det hållas oförändrade. Skogsbruket och dess entreprenörer stärkte successivt försörjningssystemet genom höjd kompetens, organisation och kvalificerad utrustning. Skogsbränsleverksamhetens utbyggnad var starkt bidragande till att Sverige, som enda land, redan vid slutet av första programperioden hade nått EUs 2020-mål för förnybar energi.

En bit in i andra programperioden, 2011-2015, mattades den positiva utvecklingen av. En förutsedd fortsatt efterfrågeökning har uteblivit. Orsakerna är flera. Milda vintrar minskade behovet av bränsle och en allmän konjunkturavmattning minskade behovet av energi rent generellt. Men viktigare är att den fortsatta utbyggnaden av kraftvärme kommit att inriktas på andra bränslen än skogsbränslen, framförallt på hushållsavfall, som i stigande grad importeras från andra EU-länder. I Sverige belastas fossila bränsleslag med flera miljörelaterade skatter och avgifter, vilket skapar konkurrenskraft för biobränslen. Att priset på fossila bränslen, inklusive olja, sjunkit kraftigt utan att miljöavgifterna höjts innebär de facto att biobränslenas konkurrenskraft minskat. Detta bidrar också till en lägre efterfrågan på skogsflis. Effekterna av den stagnerande efterfrågan är höjda lagernivåer och sänkt lönsamhet i alla led. I entreprenörsledet sker nu en utslagning och förlust av framtidstro som kommer att behöva återvinnas för en fortsatt önskvärd utbyggnad av bioenergin i Sverige.

Teknikutveckling

Effektivare skogsbränslesystem har drivits som ett samverkansprogram, finansierat av skogsbruket, energisektorn och Energimyndigheten. Programmets syfte har varit att möjliggöra ett långsiktigt, uthålligt och väsentligt ökat utnyttjande av skogsbränsle genom att stödja utvecklingen av effektivare produktionssystem för skogsbränsle. Målet för den andra etappen, ESS.2, har varit att ytterligare effektivisera uttaget av skogsbränslen, med sänkta kostnader, förbättrad kvalitet och bibehållen lönsamhet för inblandade aktörer. Sänkta kostnader och höjt förädlingsvärde ses som de huvudsakliga medlen för förbättrad lönsamhet. Vi har fortsatt att utveckla befintlig och ny teknik för uttag av skogsbränslen.

• Då det gäller grot har det främst handlat om förbättradkvalitet, effektivitet i skotning och beslutsstöd för att förhindra markskador i samband med uttaget.

• För stubbskörd har vi arbetat för att optimera hanteringskedjan samt att minska markpåverkan och mängdenföroreningar i materialet.

• På klenträdssidan har vi studerat uttag i nya typer avbestånd, effektiva arbetsmetoder i gallring samt utrett potentialerna med flerträdshantering under olika förhållanden.

• Vi har gjort en bred kartläggning av olika typer avsönderdelning för att identifiera bästa teknik utifrån det material som ska sönderdelas och den kvalitet som efterfrågas.

• Då det gäller transportteknik och logistik har fokus legat på utveckling och demonstration av längre och tyngre fordon, men även hur vi kan styra och optimera transporterna.

• Mätningsfrågorna har naturligt hamnat i fokus med tanke på den nya virkesmätningslag som gäller från och med 1 mars 2015. Att utveckla och utvärdera nya och befintliga tekniker och metoder från mätning av skogsbränslen har varit ett prioriterat projektområde.

• Ett arbete för att definiera relevanta sortiment av skogsbränsle ur ett kundperspektiv har inletts. En ledstjärna i samtliga projekt och frågeställningar har varit att visa hur man kan agera för att nå en så god kvalitet som möjligt i samtliga steg i hanteringskedjan.