Framtidens gallringsuppföljning är här

Artikeln är baserad på ett föredrag från konferensen Ukonf15 som hölls på fyra orter i februari-mars 2015.

Modellen kan förutom gallringsstyrka och gallringskvot även beskriva grundyta, volym, trädslagsblandning med mer i den kvarvarande skogen. Uppgifter som kan användas för att uppdatera beståndsregistret. Modellen har visat sig fungera mycket bra och är idag implementerad i ett dataprogram som kan ge föraren återkoppling i realtid. 

Skogforsk har tidigare utvecklat en metodik för att med hjälp av skördarens produktionsdata beräkna gallringsstyrka och beståndsvariabler. Nu har metodiken testats på ett rikstäckande material – skördardata har samlats in från totalt 60 bestånd från södra Småland till Norrbotten. Bestånden har också mätts upp i fält.

Hög precision

För gallringsstyrkan var det en god överensstämmelse mellan beräknat värde utifrån skördardata och uppmätt värde i fält. Standardavvikelsen var 2,8 procentenheter. Gallringskvoten, det vill säga kvoten mellan medeldiametern för utgallrade träd och medeldiametern på kvarstående träd, kunde också skattas med hög precision. Beräkningen bygger på antagandet att medeldiametern för utgallrade träd i stickväg motsvarar medeltalet för hela beståndet före gallring (i stickvägen tas ju alla träd ut).

Studien visade att stickvägsträden kunde identifieras med god precision utifrån data om aktuell kranvinkel vid avverkningen. För beståndsvariablerna grundyta, volym, grundytevägd medeldiameter, stamantal och övre höjd var det genomgående god överensstämmelse mellan värden som var beräknade utifrån skördardata och referensmätning i fält. Det systematiska felet var litet, mindre än 2,2 procent och standardavvikelsen var 12-13 procent för grundyta och volym efter gallring, och fyra respektive åtta procent för grundytevägd medeldiameter och övre höjd.

Prototyp testas

Trädslagsfördelningen överensstämde mycket väl med referensmätningen i fält på cirka 85 procent av provytorna. Större avvikelser förekom för bestånd där trädslagsfördelningen i gallringsuttaget avvek kraftigt från trädslagsfördelningen före gallring. Precisionen för de skördarbaserade skattningarna av grundyta och volym ligger i nivå med den precision man i tidigare studier fått med laserskanning med den så kallade arealmetoden. För grundytevägd medeldiameter och trädslagsfördelning får man sannolikt en betydligt högre precision med skördardata.

Projektet har också utvecklat ett program som kontinuerligt ger skördarföraren information om det aktuella gallringsuttaget och om den kvarvarande skogen. En prototyp till programmet testas nu i ett 10-tal skördare runt om i landet. Framtidens hjältar vet vad de gör i gallringsskogen!