Genetiska korrelationer mellan tillväxt- och kvalitetsegenskaper

Selektionsindex används inom förädlingen för att kombinera data från flera informationskällor till ett sammanvägt värde per individ. Dessa kan vara flera egenskaper mätta på samma individ och/eller information om egenskaper mätta på besläktade individer. I den svenska skogsträdsförädlingen är målet att använda ett ekonomiskt index för att väga samman olika egenskaper för att rangordna och välja individer för fortsatt förädling eller till massförökning i t.ex. fröplantager. Som en viktig komponent i beräkningen av avelsvärden liksom i sammanvägningen till ett index behöver vi kunskap om de genetiska korrelationerna mellan de egenskaper vi mäter i våra avkommeprövningar.

Syftet med detta arbete är att sammanställa de genetiska korrelationerna för gran och tall, samt se om det finns någon klimatisk eller geografisk trend i korrelationerna som gör att man ska använda olika korrelationer i olika delar av landet.

Ett stort antal heritabiliteter och genetiska korrelationer inom och mellan försök skattas rutinmässigt i den svenska skogsträdsförädlingen. Dessa har nu skattats på ett gemensamt sätt med ”Mixed Model Equations” vilket gör att det blir en robust jämförelse. En sammanställning av dessa ger en mer generell bild av de genetiska parametrarna än enskilda skattningar. Med hjälp av regressionsanalys har sambandet mellan korrelationer och klimat samt geografiska variabler studerats.

För varken tall eller gran har vi kunnat finna någon klimat- eller geografisk variabel som entydigt visar ett samband med korrelationen och därmed skulle utgöra grund för en uppdelning i olika grupper av korrelationer. Det går därför inte att med de data vi har idag motivera en delning av korrelationsmatrisen för olika delar av landet. Gran och tall visar vissa skillnader och bör därför ha skilda korrelationsmatriser. Heritabiliteten för höjd och diameter är betydligt högre i gran än i tall. Även korrelation mellan höjd och diameter är högre för gran än för tall. Resultat från sammanställningen av genetiska korrelationer visar att urval för höjd och diameter i tall leder till något försämrad rakhet, ökat grenantal och grendiameter. Grenvinkeln blir i stort sett oförändrad medan sprötkvistantalet sjunker något. Urval för höjd och diameter i gran leder till lägre densitet, här mätt i form av pilodyninträngning.

För att få en robust korrelationsmatris krävs tillräckligt med data bakom varje korrelation för att få en säker skattning av den. Man bör undvika korrelationer mellan egenskaper som ensamma eller i kombination med andra beskriver i stort sett samma biologiska egenskap. Vilka egenskaper som ska ingå beror i slutänden av vilka förädlingsmålen är och vilka mätegenskaper i fältförsöken som påverkar dessa förädlingsmål.