Låg bakgrundspollinering i tallplantage – ett undantag eller norm?

En undersökning som Skogforsk gjort i samarbete med forskare från SLU, Umeå Universitet och Mie Universitetet i Japan visar att bakgrundspollineringen i tallplantagen 621 Västerhus under pollenåren 2010-2012 varit 5,6 %, 7,3 % och 4,9 % för respektive år vilket är uppseendeväckande låga värden jämfört med tidigare undersökningar. Tidigare undersökningar har visat att bakgrundpollineringen i fullmogna Skandinaviska fröplantager legat på nivåer runt 40-60 %. Med bakgrundspollinering menas det pollen som kommer från träd utanför plantagen. Låg bakgrundspollinering innebär att träden i plantagen till stor del pollinerar varandra och att den genetiska vinsten i avkommor från plantagen är hög

Plantagen

Plantage 621 Västerhus anlades 1991 utanför Örnsköldsvik. Den är en avancerad plantage vars avkommor har en hög genetisk vinst som är beräknad till 22 procent i ökad arealproduktion med ett användningsområde i den norra halvan av Västernorrland samt i Västerbottens kustland. Plantagen har 28 olika kloner som ingår i proportion till sitt avelsvärde. Plantageträden beskärs regelbundet så att kottplockning underlättas. Pollenproduktionen i plantagen har de studerade åren varit god med en produktion på 24-29 kg pollen per hektar.

Studien

I studien ingick frö från 4 av plantagens 28 kloner som pollinerats åren 2010-2012. De 4 klonerna är väl representerade i plantagen och utgör tillsammans 25 % av plantagens träd. Vid en tidigare bakgrundspollineringsstudie från 2006 avvek inte de 4 klonerna från de övriga 24 klonerna i plantagen. Vid faderskapsbestämningen analyserades 1991 groddplantor från träden och från dessa extraherades DNA. Från DNA studerades nedärvningen av 8 variationsrika mikrosatelliter.

Mikrosatelliter är små DNA segment som varierar i storlek mellan individer och som ofta används för att fastställa identiteten på individer och på dess avkomma. Frö vars mikrosatellitmönster helt stämde överens med något av plantageträden antogs vara pollinerade av ett plantageträd, frö vars mikrosatellitmönster inte kunde kopplas till något plantageträd antogs vara bakgrundspollinerat.

Studien visar på en komplicerad nedärvning av vissa mikrosatelliter, man kan likna det med att 1+1 inte alltid blir 2, ibland blir det 0 och ibland 3 och man måste analysera mycket stora material för att förstå dessa mönster. Detta är något som kan ha missats i tidigare studier och skulle kunna vara en del av förklaringen till de låga värdena i denna studie. Studien visade även att plantagen fungerar väl. I alla tre studerade år återfinns alla kloner som fäder i avkomman med 0,1 % som minst och 18,3 % som mest under de tre studerade åren. Till stor del kan variationen förklaras av klonernas förekomst i plantagen och dess pollenproduktion. Under de tre åren låg självpollineringen på ungefär samma nivå 4,0 – 7,5 procent.

Fortsatt forskning

Huruvida de unikt låga värdena av bakgrundspollineringen i plantage 621 Västerhus åren 2010-2012 är ett undantag eller en norm återstår således att besvara.

Vi hoppas kunna besvara frågan i en kommande undersökning som beviljats medel från Formas. I den studien vill vi analysera bakgrundspollinering och klonernas bidrag i avkomman från fyra tall- och fyra granplantager med bulkskördar från ung till gammal plantage varav Västerhus är en av de studerade plantagerna. Här avser vi att titta påde enskilda basparen, DNA´s byggstenar, och hoppas undvika den osäkerhet som uppdagats med tidigare använda metoder.