Mer eller mindre hyggesfritt?

Bild: SkogenBILD

Andra mål än ekonomi och virkesproduktion måste väga tungt för att motivera hyggesfri skötsel. Det är en slutsats efter analys av fyra olika hyggesfria alternativ.

Artikeln är baserad på ett föredrag från konferensen Ukonf15 som hölls på fyra orter i februari-mars 2015.

Den framtida medeltillväxten är 60-65 % av kalhyggesbrukets och nuvärdet är 55-90 %. I luckhuggning och högskärm i tallskog blev medeltillväxten 80-95 % av kalhyggesbrukets och nuvärdet 75 till knappt 100%. Kostnadskalkylerna bygger på tidsstudier och nya prestationsfunktioner för blädningsavverkning.

Intresset för hyggesfri skogsskötsel har ökat under senare år, framförallt hos ideella organisationer men även från politiskt håll. Ett visst intresse finns även från skogsägare, men omfattningen på hyggesfri skötsel i praktiken är liten.

Skogsstyrelsen har ett politiskt mål att arbeta för en diversifiering i skogsskötseln och hyggesfria system är något man vill ska öka. För att förbättra beslutsunderlaget för skogsägare har Skogforsk, tillsammans med SLU och Skogsstyrelsen, inom ramen för forskningsprogrammet Future Forests analyserat några olika hyggesfria metoder.

Utgångspunkten är dagens skogstillstånd med i huvudsak enskiktade bestånd. Vi har arbetat med fyra olika metoder och system och baserat analysen på riktiga bestånd där vi har tillgång till högupplösta indata:

1) Blädning i redan skiktad granskog – här utgick vi från ett bestånd i Jämtland (G20).

2) Omföring av enskiktad granskog i gallringsålder till flerskiktad skog – utgångspunkt var en 45-årig gran- plantering i Småland (G32).

3) Naturlig föryngring av tall med överhållen högskärm – här baserades kalkylen på en slutavverkningsmogen tallskog i Närke (T25).

4) Geometrisk luckhuggning i tall i schackrutemönster med plantering i luckorna – utgångspunkt var en 70-årig tallskog i Västerbotten (T22).

Beståndsutveckling, virkesproduktion och ekonomi har analyserats i dataprogrammet Heureka. De fyra alternativen har jämförts med kalavverkning, markberedning och plan-tering med förädlade plantor, som är dagens normalmetod.

Drivningskostnader är en viktig del av kalkylerna i Heureka och Skogforsk har därför gjort separata tids- och metodstudier i fyra blädningsavverkningar i skiktad grandominerad skog. Studierna visade på en prestation i nivå med traditionell gallring – både för skördarens och skotarens prestation. En blädningsskog är heterogen till skillnad från en stereotypiskt homogen gallringsskog, i övrigt finns stora likheter mellan de båda ingreppen, vilket delvis förklarar sambanden.

Heureka-analyserna visade att både virkesproduktion och nuvärde blev lägre än med kalhyggesbruk i samtliga hygges-fria alternativ (se figur).

Slutsatsen blir att andra mål än virkesproduktion och ekonomi måste väga tungt för att motivera de hyggesfria alternativen.